Metakoggar för lustfyllt läsande
| Bloggar, e-portfolios och lärdagböcker skulle man kanske kunna kalla för reflektionsverktyg. Metakoggar är ytterligare ett begrepp, myntat av Christina Larsson, lärare i svenska och religion. |
 |
Christina Larsson använder metakoggar som ett verktyg för att reflektera kring litteratur. Hon har praktiserat metoden med framgång i olika utbildningsverksamheter, senast inom Kriminalvårdens klientutbildning. Nu är Christina på väg mot nya spännande arbetsuppgifter på Europaskolan i Luxemburg.
Lyssna på Christina när hon berättar om idéerna bakom metakoggar, vad metoden går ut på och vilken uppgift hon själv ser sig ha som pedagogog. Läs också mer om Christina Larssons metodik i hennes texter:
| ------------------------------------------------------------------------------- |
Varför begränsa datoranvändandet för pedagoger och studerande?
Det finns enkla lösningar som inte hotar säkerheten, varför är det inte fler som använder dessa lösningar?
|
Under de senaste åren har en satsning på att höja IT-kompetensen hos blivande pedagoger på lärarhögskolorna gjorts. Men vad tjänar det till om den verklighet lärarna möter på skolorna inte ger dem möjlighet att testa och använda olika verktyg/ program när de kommer ut i undervisningen. Det kan ta upp till flera veckor innan programmen kan laddas ner från Internet eller köpas in, vilket kan innebära att både undervisningstillfället och lusten att utforska nya möjligheter har gått förbi. |
 |
Men det finns utbildningsanordnare som ser till att ta tillvara datorn och dess möjligheter i undervisningen. En av dem är vuxengymnasiet i Jönköping.
Under rubriken Verktyg för lärande och undervisning hittar du fler exempel på hur du kan använda datorn i undervisningen.
| ------------------------------------------------------------------------------- |
Dags att skrota salslaborationerna?
|
|
Är det dags att skrota salslaborationerna? Kan kvalitén på de studerandes natur-vetenskapliga arbete rentav bli bättre om de får möjlighet att göra laborationerna i hemmiljö? | I dag när teoriundervisningen är skild från salslaborationerna uppfattar de studerande ofta teori och praktik som två separata delar. Många upplever stress vid salslaborationerna, det gäller att hinna lika mycket som de andra grupperna och helst vara klar först. Har man dessutom, av en eller annan anledning, behov av att studera på distans, så kan ett laborationstillfälle som ligger fast i tid och rum bli till ett verkligt hinder.
|
Birgitta Andersson och Ingela Djurberg är lärare i naturvetenskapliga ämnen. Så här säger se om laborationer på distans:
"Vi har som distanslärare, under en tioårsperiod, erbjudit våra vuxen-studerande möjligheten att göra hemlaborationer - detta för att öka flexibiliteten för dem. Men det visade sig snart att hemlaborationerna också hade andra fördelar, kvalitén på undervisningen |
 | ökade! Vid hemlaborationer får man som studerande en möjlighet att väva samman teori och praktik på ett naturligt sätt. Man får jobba i sitt eget tempo. Man har möjlighet att söka den information som man behöver i samband med laborationen och man kan ta sig tid att reflektera över resultaten. Det betyder att den teoretiska likväl som den praktiska förståelsen av laborationen ökar. Den studerande ges en möjlighet att använda ett naturvetenskapligt arbetssätt och kvalitén på kursen i sin helhet blir bättre."
Ta del av Ingelas och Birgittas 4-minutersinlägg i bloggen till höger och kommentera gärna! Du kan också läsa mer om deras erfarenheter på Pedagogiska sidan under rubriken Laborationer på distans .
| -------------------------------------------------------------------------------- |
Interaktiva frågor - ett sätt att handleda
|
|
Sokrates (470 f.Kr. -399 f. Kr) undervisade på sitt speciella sätt. Han gav inga svar utan ställde ledande frågor så att eleverna själva kunde resonera sig fram till svaren. | Han menade att all kunskap redan finns inom varje människa, och att den bara behöver förlösas. Den här pedagogiska tanken är högst levande än idag, och nu kan dessutom frågorna ställas oberoende av tid och rum, via datorn.
|
Jeff Forssell, distanslärare i matematik och fysik, har haft stor användning av vägledande interaktiva frågor för att handleda sina studerande. En viktig fördel är att de studerande slipper vänta på lärarrespons. De får direkta ledtrådar när de gör vanliga fel i samband med att de löser uppgifterna. Frågorna blir ett stöd i en verklig process, då den studerande inte får slutsvaret, men hjälp att själv hitta dit. En annan fördel är att läraren slipper själsdödande tjat om vanliga fel och kan använda tiden för att inspirerat finslipa vägledningen. Lyssna på Jeff Forssells inlägg om interaktiva frågor i bloggen uppe till höger. |
 |
Läs mer på på Jeffs sida Exempel på vägledande interaktiva frågor
| -------------------------------------------------------------------------------- |
Lärande - en fråga om pull eller push?
Vi måste ifrågasätta de traditionella utlärarcentrerade och kunskapsutsändande pedagogiska strukturerna till förmån för inlärarcentrerade och kunskapsinhämtande former.
Är det inte dags för ett pedagogiskt paradigmskifte som skulle kunna sammanfattas med att gå från 'push' till 'pull' i lärarprofessionen?
Ja, den frågan ställer sig Ambjörn Naeve, forskningsledare för Knowledge Management Research Group (KMR) vid KTH i Stockholm. Lyssna på - och kommentera gärna - hans inlägg som gästbloggare i bloggen här till höger.
Se en modell av lärprocessen , utformad av Ambjörn Naeve, och hör honom själv beskriva den. Ta också del av hans och andras synpunkter kring dagens och morgondagens utbildningssystem i filmen Morgondagens lärande, av Ursula Naeve-Bucher, publicerad med tillstånd av Ambjörn Naeve. I filmen diskuteras svensk skola, pedagogik och lärande på ett sätt som är intressant även för den som arbetar med utbildning av vuxna.
Ja, hur ser vi egentligen på rollerna i lärandet? Ska läraren vara en person som bakar ihop ett kunskapsstoff åt de studerande för att sedan presentera det, kanske med hjälp av digitala lärresurser, en färdig kursplan och ett virtuellt klassrum? Det är ju han eller hon som kan mest om ämnet, som vet var fokus bör ligga och som kan ge en helhetsbild.
Eller ska lärandet vara något som styrs av kunskapssökande och aktiva studerande som själva söker, formar och presenterar sina kunskaper? Det är ju de som vet hur förförståelsen ser ut, hur de nya kunskaperna kan fogas samman med de tidigare och som har en idé om hur de nya kunskaperna ska användas.
« Tillbaka
|
