Pedagogiska tänkare roar sig understundom med att skapa modeller för att visa hur lärandet går till. Dessa modeller kan se lite olika ut och betonar olika - och olika många - dimensioner eller aspekter av lärandet. Nedan presenteras några sådana modeller. Klicka på bilderna för att få mer information om var och en av dem:

Illeris modell

Knud Illeris modell beskriver lärande som två processer: en yttre interaktionsprocess och en inre psykologisk process. Modellen beskriver också tre dimensioner: den kognitiva dimensionen av kunskaper och färdigheter, den emotionella dimensionen av känslor och motivation samt den sociala dimensionen av kommunikation och samarbete. (Bild och ljud och text samlat i en Flashfil.)

Naeves modell	Lyssna på Ambjörn Naeve när han med hjälp av bilden till vänster beskriver lärprocessen. Du kan också se modellen i större format genom att klicka på bilden.
Blooms taxonomi	Benjamin Blooms modell- kallad Blooms Taxonomi - är ett kategoriseringssystem som innefattar två dimensioner: en kunskapsdimension och en dimension som beskriver den inre kognitiva processen. Men Blooms grundideologi innefattar inte bara kognition utan också en känslomässig och en psykomotorisk aspekt av lärandet. Blooms mål var att få utbildare att inrikta sig på samtliga tre aspekter och på så vis åstadkomma en mer holistisk form av utbildning. Läs mer om Bloom på: Techlearning och på Apaonline
Kunskapssyn	Vetandet, kunnandet och klokheten – tre former av kunskap Professor Bernt Gustavsson bygger sin teori om kunskapsutvecklingens ”tre fåror” på filosofen Aristoteles kunskapssyn från 300-talet f.Kr. Dessa tre former blandas och interagerar och utvecklar varandra, men att skilja dem åt som han gör, är ett sätt att synliggöra dem. ”En god utbildning utbildar både vetande, kunniga och kloka människor.”
Kolbs modell	David Kolbs modell beskriver den inre kognitiva processen och visar på två dimensioner: perception och bearbetning. (Bild och ljud spelas upp i Windows Media Player eller motsv.) Se innehållet som text. Sven-Gunnar Furmark, vid Luleå Tekniska Universitet, redogör för huvudtankarna i det upplevelsebaserade lärande i uppsatsen Upplevelsebaserat lärande Läs mer om bl.a. Kolbs modell i Vuxnas förutsättningar för lärande, av Agnieszka Bron. Läs mer om 4MAT som bygger på Kolbs modell

Modell för problembaserat lärande

Modellen för problembaserat lärande har sina rötter i social konstruktionism och situated learning, som betonar den yttre interaktionsprocessen, den som sker mellan den lärande och hennes sociala, kulturella och materiella omgivning. Länkar till fler exempel på studerandeaktiva modeller

Kolbs modell och modellen för problembaserat lärande har många gemensamma drag. De är båda cykliska lärmodeller i fyra steg: den konkreta erfarenheten bildar grund för reflektion, vilket leder till möjligheten att formulera sin förståelse i abstrakta begrepp, med vars hjälp problem kan lösas och nya tillämningar prövas i det aktiva experimenterandet. Man kan också urskilja Blooms kategorier i såväl Kolbs modell som i modellen för problembaserat lärande, och i likhet med Illeris vidgar Bloom - även om själva taxonomimatrisen endast innefattar den kognitiva aspekten - synen på lärande och utbildning för att åstadkomma ett helhetstänk. 

« Tillbaka