Jämställdhet en förutsättning för Hållbar utveckling

Allmänheten har fortfarande en tendens att enbart tänka i miljöbanor när begreppet diskuteras, något som Stina tror har en historisk förklaring – när uttrycket först introducerades i Sverige talades det mest om miljöfrågor.

- Ska man ge begreppet en övergripande och enkel definition, handlar det om människans rätt till ett värdigt liv och att få sina behov tillfredställda utan att skada miljön och förstöra systemen för framtida generationer. Rätten till trygghet och säkerhet är självklara delar av ett värdigt liv. Och då blir både våldtäktsbekämpning och kvinnors tillträde till internationella fredsbevarande organ - jämställdhetsfrågor både på det lilla och stora planet - viktiga ur ett hållbarhetsperspektiv, hävdar Stina.

Ojämlikhet mellan könen är ett universellt problem. Enligt FN är mäns förhållningssätt till hållbar utveckling ett problem. Kvinnor hyser generellt sett ett större intresse för hållbarhetsfrågorna, men saknar politiskt inflytande för att kunna påverka. Samtidigt vill FN se ökade insatser för att minska kvinnors dubbelarbete, bygga ut systemen för barnomsorg, ge kvinnor möjligheten att äga jord och synliggöra den informella sektorn.

- En omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle kräver många förändringar av vardagliga vanor. Då är det viktigt att nå kvinnorna. Särskilt på södra halvklotet måste kvinnorna ges möjlighet att förvalta de lokala naturresurserna, eftersom de lever så nära inpå dem. Ett exempel är privatiseringen av vatten som skett på många ställen i Afrika, vilket innebär att kvinnornas traditionella kontroll över vattnet övertagits av män. Fattiga har inte råd att köpa vatten och kvinnorna tvingas istället hämta det ur förorenade källor.

- Diskuterar man sedan det ekonomiska perspektivet av hållbar utveckling, handlar det ju om möjligheten att försörja sig. På EU-nivå jobbar man med program som kombinerar hållbar utveckling med jämställdhet och syftar till att bryta upp den könsuppdelade arbetsmarknaden. Då måste man titta både på kvinnors arbetande, producerande och reproducerande roller. I det senare hör förutom dagligt matansvar även frågor om allas tillgång till hälsovård, mödravård och rätten att bestämma antal barn. Det sista är högst relevant ur ett globalt hållbarhetsperspektiv, eftersom vi har problem med överbefolkning. Det är både viktigt att ta tillvara på kvinnors erfarenheter, genom att stödja deras traditionella arbete, men också att verka för en förändring, menar Stina.

Även i Sverige är det viktigt att könsaspekten tas i beaktande vid alla typer av samhällsplanering - allt från att anpassa infrastrukturerna till kvinnors livssituation till att stärka kvinnligt företagande.

- En välfärdsstat bygger på att alla människor får det dom behöver och Sverige kan inte kalla sig en välfärdsstat om kvinnor inte får sina behov tillgodosedda. Ett lands välmående måste grundas på alla människors kompetens tas till vara och att alla kan bidra till samhället.

Det kan vara svårt att mäta den globala utvecklingen på jämställdhetsområdet, eftersom en sådan inte låter sig kvantifieras på samma sätt som exempelvis ekonomisk tillväxt. På frågan om världen blir bättre eller sämre för världens kvinnor, väljer Stina ändå att vara försiktigt optimistisk:

– Jag skulle nog vilja säga att det trots allt går framåt, även om det sker bakslag hela tiden. Men vi ser förbättringar, framför allt när det gäller medvetenheten runt frågorna, vilket är en grundförutsättning för en förändring. Det viktigaste om man själv vill praktisera hållbar utveckling är att skaffa sig en vardag där man är samspelt med sin omgivning och sin familj, så att man delar upp sysslor på ett jämställt sätt och anpassar sin tid, så att man hinner sopsortera och annat, avslutar Stina.