19 december 2004

Bilden av Latinamerika
Våra uppfattningar har en tendens att leva kvar även sedan verkligheten förändrats. För oss som var med på 70-talet blev latinamerikanska regeringar lika med militärdiktaturer. Bilden av maktfullkomliga, okänsliga och uniformerade ledare som inte väjde för tortyr eller systematiska förföljelser av folkrörelserna etsade sig fast.

Jag har märkt att denna bild lever kvar hos många trots att den inte har mycket med dagens verklighet att göra. Över i stort sett hela kontinenten finns demokratiskt valda regeringar som tillsatts under rätt respektabla former. Enligt en liberal demokratiuppfattning är det mesta frid och fröjd förutom att Fidel Castro envisas med att hänga kvar.

 Demokrati och nyliberalism
Den demokrati som intog den latinamerikanska scenen under 80-talet har emellertid inte blivit någon stor folklig succé. Inte så att man vill ha tillbaka diktaturen, men man hade förväntat sig en social och ekonomisk utveckling som i stort uteblivit. Den latinamerikanska demokratins återkomst är samtida med nyliberalismens intåg.

De sociala och ekonomiska klyftorna har ökat kraftigt. Politikerföraktet är kompakt och föreställningen att politikerna bara skor sig själva ett axiom.

Rolig historia
På ett seminarium för ett tag sedan hörde jag följande ”roliga” historia berättad av en lugn och stillsam pensionerad lärare. ”Det var en politiker och en advokat som gick upp på taket på ett höghus och så ramlade dom ner. Vem av dom dog först?”. Publiken gissar på än den ene än den andre tills läraren levererar svaret. ”Huvudsaken är att båda dör!”, vilket följs av dånande skrattsalvor.

Demkratiteori
Den svenska demokratiutredningen under Bengt Göranssons ledning landade i en demokratiteori som man beskrev som ”deltagande demokrati med deliberativa inslag”. Dvs. att demokrati är något mer än att rösta var fjärde år. Det måste finnas möjligheter för medborgarna att delta och påverka samhällsutvecklingen mellan valen och det är ett mål i sig. Det måste också finnas verktyg, institutioner, mötesplatser som gör det möjligt för medborgarna att sätta sig in i frågor, utveckla sina uppfattningar och bilda opinion, t.ex. oberoende media, offentliga bibliotek, samlingslokaler och folkbildningsinstitutioner.

När det gäller beslutens innehåll gör utredningen emellertid halt. Man definierar inte sociala och ekonomiska rättigheter som en oundgänglig del av demokratin. Välfärdsstaten har emellertid hittills i stor utsträckning sett till att våra grundläggande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter tillgodosetts (ESK-rättigheter). Borde inte en demokratiteori innefatta också dessa rättigheter?

Demokratins svaghet i Latinamerika är att den inte lyckats förbättra de sociala och ekonomiska villkoren för majoriteten av befolkningen. Min organisation UBV arbetar för att stärka folkrörelserna och på sätt bidra till en mer deltagande demokrati som också förmår att hävda medborgarnas rätt till mat, bostad, arbete, utbildning, sjukvård.

Kommunalval ger nytt politiskt landskap
Första söndagen i december var det kommunalval här i Bolivia. De tre partier som dominerat den bolivianska politiken under den nyliberala eran sedan 1985 (MNR, MIR och ADN) försvann nästan från den politiska kartan, misskrediterade genom det stöd man gav till den i oktober 2003 störtade presidenten ”Goni”. I alla större städer vann nyskapade lokala partier.
Det enda politiska parti som i någon större utsträckning fanns representerat över hela landet var MAS (Rörelsen mot socialism). MAS är nog också det enda parti som kan sägas ha en bas i folkrörelserna. Man lyckades inte vinna i de stora städerna men på landbygden och i mindre städer hade man stora framgångar och man kommer att ha många borgmästare under kommande femårsperioden. MAS är än så länge ett parti som är ganska rent från korruption.

Det ska bli spännande att se hur man klarar sin nya maktposition. Sambandet mellan demokrati och sociala rättigheter är klart. På MAS banderoll inför kommunalvalet i en liten by uppe på altiplanon står det ”Så längre de fattiga inte har bröd kommer de rika inte att ha fred”. Deltagande demokrati och ESK-rättigheter till jordens alla folk – se där ett julbudskap värdigt Carl Bertil Jonsson.

Mats Ehn Cochabamba 19/12 2004
Problem med julklappar? Varför inte ge bort en prenumeration på tidskriften Latinamerika http://www.ubv.se/la/index.htm eller ge ett stöd till UBV:s fond för folkligt inflytande i Latinamerika. http://www.ubv.se/insats2.htm