Idag har ROKS drygt 130 medlemsjourer och mellan 7.000 och 8.000 kvinnor som aktivt arbetar med mäns våld mot kvinnor. Det finns en till flera ROKS medlemsjour i 114 av Sveriges kommuner. 86 av ROKS medlemsjourer erbjuder skyddat boende och 50 av dem har anställd personal.

Det mesta av arbetet sker ute på jourerna och helt ideellt. En av grundtankarna bakom verksamheten är just den ideella och inte vinstdrivande aspekten av jourarbetet.

ROKS medlemsjourers verksamhet finansieras delvis av kommunala anslag. Medlemsjourerna söker själv anslag hos sina kommuner och bidragen varierar från noll kronor till 22.59 kronor per invånare (ROKS 2001).

Endast kvinnor kan vara medlemmar i ovanstående jourer. Jouren skall kunna nås på en jourtelefon av sökande kvinnor. Varje jour ute i landet är en egen ideell förening som i allt, ansvarar för sin egen verksamhet.


ROKS - Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige:

• är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation

• verkar mot våld och förtryck av kvinnor och flickor

• verkar för kvinnors och flickors frigörelse och jämställdhet på alla plan i samhället

• tillvaratar jourernas gemensamma intressen

• fungerar som remissorgan

• ger ut tidningen Kvinnotryck med 8 nummer per år (Till Kvinnotryck)

• anser att mäns våld mot kvinnor, pornografi, prostitution, våldtäkt, incest, sexuella trakasserier och andra övergrepp är de yttersta konsekvenserna av kvinnoförtrycket i samhället. Alla dessa förtryck är olika yttringar av samma kvinnohat.

Riksorganisationen skall vara en förmedlande länk och ett förbindelseorgan mellan de olika medlemsjourerna i Sverige samt tillvarata medlemsjourernas gemensamma intressen. ROKS skall i feministisk anda i likhet med medlemsjourerna verka mot mäns sexualiserade våld mot kvinnor och barn (mäns våld mot kvinnor, pornografi, prostitution, sexuella övergrepp, våldtäkt, sexuella trakasserier mm) samt arbeta mot manlig dominans och överordning på alla samhällets nivåer.


Historik

I slutet av 1970-talet uppmärksammades att många kvinnor utsattes för våld utan att samhället gjorde så mycket åt det. Kvinnor som engagerat sig i problemet började inse att om det skulle bli något gjort fick de göra det själva. Kvinnor slöt sig samman för att erbjuda sina medsystrar skydd och stöd i utsatta situationer.

De första kvinnojourerna i Sverige startades 1978 i Göteborg och sedan i Stockholm. Då rörelsen växte uppstod ett behov hos jourerna att träffas och samarbeta i gemensamma frågor. Som en följd av detta samlades jourkvinnor från hela landet till den första riksträffen i Stockholm 1981 och 1984 bildades ROKS.


Statistik

2003 polisanmäldes 22.393 fall av misshandel mot kvinnor, enligt Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet uppskattar det så kallade mörkertalet, brott som begås men aldrig anmäls, till det tredubbla. Ungefär 16 kvinnor dör varje år till följd av skador orsakade av en man som kvinnan känner.

De officiella siffrorna för misshandel och våldtäkt har ökat från år till år. Fallen av misshandel mot kvinnor beskriver en brant uppåtstigande kurva från 8.677 fall år 1981 till 22.393 fall 2003. Det är en ökning med 4 procent jämfört med år 2002.

Siffrorna för våldtäkt ser ut på liknande sätt: 885 fall år 1980 att jämföra med 2.560 fall 2003, vilket är en ökning med så mycket som 18 procent jämfört med år 2002.

Ökningen kan bero både på att kvinnor polisanmäler övergreppen i större utsträckning och att våldet mot kvinnor har ökat. Statistiken visar också att det våld kvinnor utsätts för till största delen sker i hemmet och utförs av män som kvinnorna känner.


Ideologi

Inom kvinnojoursrörelsen ser vi mäns våld mot kvinnor som ett stort folkhälsoproblem och inte ett individproblem som kan förklaras med svartsjuka, sinnesjuka män eller provocerande kvinnor. Världshälsoorganisationen, WHO, säger att mäns våld är det tredje största hotet mot kvinnors hälsa i världen idag. Våldet finns i alla kulturer, religioner och samhällsklasser. I Sverige utsätts 46 procent av alla kvinnor för någon form av våld av en man efter sin 15-årsdag, visar en stor omfångsundersökning (Slagen dam, E. Lundgren, G. Heimer m fl, 2001).

Det finns flera förklaringsmodeller till varför vissa män/killar misshandlar och våldtar kvinnor/tjejer och en av dem säger att det beror på att vi inte lever i ett jämställt samhälle. Män som grupp är överordnade kvinnor som grupp i samhället idag, mannen ses fortfarande som norm och kvinnan som undantag eller det andra könet som det också kallas. ROKS har tagit den tanken som sin egen, det innebär att mäns våld mot kvinnor är ett symtom på den könsmaktsstruktur som råder i samhället.


Kvinno- och tjejjourer

Hos Sveriges kvinnojourer och tjejjourer finns en stor samlad kunskap. Jourkvinnorna konfronteras dagligen med våld mot kvinnor. De kvinnor som söker sig till jourerna får stöd och hjälp; de får hjälp till självhjälp. Kontaktkvinnorna i jourerna bidrar till kvinnornas upprättelseprocess. Kunskap och medkännande är riktlinjerna och delad kvinnoerfarenhet är grunden. Förutom jourverksamhet arbetar tjejjourerna utåtriktat med att synliggöra tjejers livsvillkor.


Du kan bidra

Om du är intresserad av stödja en ROKS kvinno- eller tjejjour med att t.ex. arbeta ideellt på din lediga tid, rekommenderar vi dig att du kontaktar din närmaste kvinnojour. Du hittar ROKS medlemsjourer på ROKS hemsida under rubriken Medlemsjourer.


Att arbeta som jourkvinna eller jourtjej

Jourkvinnor och jourtjejer på ROKS medlemsjourer är vanligen 15 och 70 år med en mängd olika yrkeskategorier representerade.

De formella krav som brukar ställas på den kvinna eller tjej som vill arbeta på en ROKS medlemsjour är att hon är över 15 år samt att hon stöder föreningens målsättning och policy.

Allt arbete i jouren är ideellt. Innan någon kan börja arbeta aktivt i jouren på en ROKS medlemsjour bör hon genomgå jourens egen utbildning/studiecirkel/kurs i kvinnokunskap. Den brukar i regel omfatta omkring 10 tillfällen. Därtill brukas det ges möjlighet till fortbildning och vidareutbildning.

Kurser för blivande jourkvinnor hålls under olika tider på året, kontakta jouren för närmare upplysningar. (Här hittar du alla ROKS kvinno- och tjejjourer).


Kursen kan innefatta följande områden:

• Den aktuella jourens historia.

• Kunskap om att kvinno- och tjejjouren är en del av ROKS, genom hemsida och Kvinnotryck.

• Normaliseringsprocessen – ge kunskap om de mekanismer som styr och råder i förhållanden där det förekommer våld.

• Hur barnen påverkas i sådana förhållanden.

• Kvinnors livsrum/ under och överordning mellan män och kvinnor i vårt samhälle/ och hur det påverkar oss alla.

• Sexualiserade övergrepp på kvinnor och barn.

• Pornografins inverkan på våra liv.

• Feminism vad det betyder och innebär - definitioner.

• Juridik/att t ex känna till något om besöksförbud, kvinnofridslagen, vårdnadslagen och skillnaden mellan enskilt och allmänt åtal.

• Förhållningssätt vid samtal med boende/hjälpsökande kvinnor samtalsmetodik.

• Krishantering

• Praktisk jourkunskap

• Studiebesök

• Möten med före detta boende.

Källa: ROKS hemsida