I Sverige är det ju välbekant att vår folkbildning och speciellt studiecirkeln är en av grundpelarna i vår demokrati. Ska studiecirkeln och dess moderna form, den flexibla nätburna cirkeln, bli ett viktigt medel för att även bygga den europeiska demokratin? Mycket talar för det. En intressant utveckling är på gång, där man använder sig av studiecirkeln som metod för medborgarutbildning.

Vi är några folkbildare, de flesta grånade herrar, med Ingemar Svensson på CFL i spetsen, som deltagit i EU-projektet ”En rikedom för Europa” sedan hösten 2004.
Värd för projektet var Europahaus Burgenland, vars verksamhetsledare Hans Göttel väl känner till Sverige och svensk folkbildning, bl.a. genom att han semestrar med familjen på Fristads folkhögskola varje sommar där han driver skolans vandrarhem.
Värdegemenskap
12 europeiska studiecirklar har pågått parallellt i Finland, Sverige, Baltikum, Rumänien, Bulgarien, Italien, Malta, Tyskland, Frankrike och Pannonien (det mångkulturella området sydväst om Donau som innefattar delar av Österrike, Ungern och Slovenien). Dessa studiecirklar sammanstrålade på en internationell konferens i Eisenstadt, Österrike, för att utbyta tankar om europeisk demokrati och EU:s framtida utveckling. Vi var runt 80 deltagare och kunde tydligt uppleva en värdegemenskap under konferensen om hur en transnationell rörelse för demokrati kan utvecklas med hjälp av folkbildning och med studiecirklar.
Ett steg längre

Vi som deltog i den svenska och den rumänska studiecirkeln tog ytterligare ett steg. Vi sammanstrålade under våren i en flexibel lärgemenskap på Folkbildningsnätet som pågick under nio veckor. Här uppstod ett spännande möte mellan två världar, två kulturer. Sex äldre herrar från svensk folkbildning och nio unga rumäner (mest kvinnor) från universitetet i Iasi. Över 1000 meddelanden skickades i konferensen.
Kommunikationen skedde på engelska. Förutom de intensiva diskussionerna om Europa, EU, demokratin och framtiden, hade vi trevligt i vårt virtuella café. Under kursens gång upptäckte vi ett behov av att diskutera och jämföra våra olika kulturer – musik, mat, konst och litteratur. Därför skapade vi en underkonferens för detta.
Isen bruten

När vi träffades i Eisenstadt för första gången i det fysiska rummet var isen för länge sedan bruten och mötet blev mycket spännande. Nyfikenheten på varandras länder och kulturer fortsatte med oförminskad styrka. Vi fick faktiskt tvinga oss själva att även umgås lite med deltagarna från de andra länderna.
I den rumänska gruppen där två av deltagarna var lärare på universitetet i Iasi, gav arbetet i studiecirkeln goda effekter på deras relationer till studenterna. Annars vana vid auktoritet och hierarki gick de nu in i cirkeln som jämlika medlemmar.
Stor uppmärksamhet
Vår svensk-rumänska flexibla studiecirkel väckte uppmärksamhet när vi presenterade vårt arbetssätt på konferensen och vi konstaterade att svensk folkbildning och flexibelt lärande står högt i kurs och att vi ligger långt framme.

Det finns hur mycket som helst att göra. Vårt problem är att svensk folkbildning inte är intresserad av Europa och europeisk demokrati i den utsträckning som den kanske borde och skulle kunna vara. Men vi fick blodad tand. Det finns ett engagemang kring europeisk gräsrotsdemokrati och vi behöver vara där.
Läs mer om EU-projektet
Tore Mellberg
Publicerad: 2005-06-03
Ändrad: 2005-06-04