Ylva Dahlman från Terminalklubben deltog den 27 maj i en konferens om stress, som Arbetarskyddsnämnden anordnade. ÖKA TAKTEN - en konferens om stress, löd rubriken, men åtminstone en av talarna predikade motsatsen. "Det finns ingen positiv stress, all stress är på sikt skadlig för kroppen", förklarade hjärtspecialisten Jan Lisspers.

Konferensen på Stora Essingen inleddes med avstressande harpoklang.
  Inledningsvis talade man om att ordet stress nästan har förlorat sin betydelse, då det används för mycket och i alla möjliga sammanhang. Syftet med denna konferens var att få oss att förstå vad stress är och hur man hanterar stress. Man vill rehabili tera stressen.

Förste talare var Lars Adaktusson, programledare på Aktuellts Nyhetsredaktionen. Hur ser han på de risker och krafter som är förenade med hans jobb?
  Stress berör oss allt mer. Kraven att prestera ökar mer och mer. Det är viktigt att formulera hur problemen ser ut. "Tiden är naturens sätt att förhindra att allt händer på en gång".

Vi får allt svårare att hinna med umgänge, vila etc utanför arbetet. 2 av 3 tycker att arbetstakten har skruvats upp de senaste åren. 90-talet har skapat fler och fler som mår dåligt. Många som förr kände sig uppskattade i sitt arbete känner inte så längre. Medievärlden är ett av de områdena.
  Kampen mot klockan skapar stress. Kontroll och innehåll i sina arbetsuppgifter har man desto mer av i denna värld. "Journalistik är litteratur under brådska." Tidsfaktorn är avgörande - att vara först: Pressläggning - sändningstid är arbetets definitiva begränsning. Bristen på tid komplicerar arbetet. Arbetet försvåras också av oförutsedda händelser - t ex: en minister avgår plötsligt, Sinatra dör etc.

Stress är både påtaglig och komplicerande i journalistiken. Men kan även vara stimulerande och utmanande.
  En stor del av stressen inom journalistiken är således positiv och utmanande.
  Stress innebär att adrenalinet ökar i kroppen och vi rustas för kamp.

Adaktusson berättar om sin tid i Bosnien som ett exempel på positiv och negativ stress. Trots alla upplevelser av människor i en krissituation, död, lemlästning, förtvivlan etc. var det som verkligen orsakade stress den journalistiska konkurren sen, att någon annan skulle bli först med "scoopet". Det fanns också en stress inför oförmågan att verkligen nå fram med den viktiga informationen.
  Väntan orsakade också mycket stress. Omvärldens oförmåga att förstå situationen i Bosnien - allt mänskligt lidande - de extraordinära arbetsförhållandena bidrog också till en ökad stress.

Men han upplever ändå att stressen som krigskorrespondent till största delen är positiv stress. Känslan att man gör något viktigt, friheten, ansvaret, uppskattningen från omgivningen och kollegor bidrog också till att stressen kändes positiv och stimulerande.
  Om däremot arbetsuppgifterna känns meningslösa, då man inte har möjlighet att påverka sitt arbete, är stress negativ. En underutnyttjad tjänsteman kan lida av mycket större negativ stress än en krigskorrespondent.
  Men även här inom medievärlden hotar arbetslöshet, pressen från kollegor kan bli större, toleransen minskar med dem som inte orkar. Lars ansåg slutligen dock att mediebranschens stress trots allt är positiv, en viss stress kan till och med vara en förutsättning för att det ska bli ett bra resultat.

Långvarig stress, monotoni och känslan av att vara otillräcklig är det som sliter mest på kroppen.
  Vad händer på längre sikt i ett samhälle där allt fler känner sig jagade?

***

Stress - något bra för stenåldersmänniskan!

Nästa föreläsare var Jan Lisspers, dr i medicinsk vetenskap och leg. psykolog, Mitthögskolan och Karolinska Institutet, enheten för personskadeprevention. Han forskar på hjärtrehabilitering. Just inom hjärtområdet kan man se de allra tydligaste relationerna mellan stress och hjärtproblem.

Han började med att fastslå att det inte finns någon positiv stress, all stress är på sikt skadlig för kroppen.
  Stress är en biologisk reaktion som uppkommer då vi blir utsatta för hot och fara. Ur den synpunkten är reaktionen fullständigt nödvändig för att vi ska överleva. Man tål det bra om det bara sker ibland.
  Egentligen finns det inga andra fördelar med den reaktionen förutom att förbereda oss till strid - flykt som på stenåldern till exempel då man fick fly från sabeltandade tigrar och dylikt...
  Tillvaron ser idag ut så som om det fanns hot överallt.
  Vi uppmuntras att bete oss som om vi ständigt skulle vara förberedda på hot och fara.
  Problemet med detta är den långvariga stressökningen i kroppen, och den är definitivt inte något bra. Kroppen klarar inte av ständig stressberedskap. Det är direkt skadligt att ständigt vara utsatt för stress.

I dag ökar belastningen allt mer - tidsbrist, ökade krav men även internaliserade (självupplevda) krav. Om man ser till fritiden idag så minskar lugna fritidsaktiviteter till förmån för ytterligare stressframkallane aktiviteter. Exempel på detta kan vara träning, stressande data- och tvspel, trädgårdsarbete etc. Men man måste tillåta sig att varva ner, återhämta sig.

Här kan man se att kvinnornas stress till skillnad mot männens, ökar mot arbetsda gens slut. Efter arbetet börjar jobbet. - Att hämta barn på dagis, handla och laga mat, kanske städa och tvätta etc.

Kontroll är viktigt. I vilken mån jag kan påverka eller förutsäga min situation.
  Jan Lisspers tycker vi ska stryka ordet positiv stress. Det är bra att varva upp inför en arbetsuppgift, men det är ej stress. För prestationens skull är det bra med en viss uppvarvning men stress är alltid skadlig i längden.

Positiv stress är ett begrepp som våra arbetsgivare försöker pracka på oss!
  Om vi inte kan påverka vår situation är det i alla fall bättre om vi kan förutsäga det besvärliga som kommer. Jan berättar om olika undersökningar och experiment med stress under olika betingelser.
  Man har funnit en tydligt förhöjd sjukdomsrisk bland högstressarbeten med lågt inflytande, låg kontroll och höga arbetskrav och hög belastning. Symtom på hjärt- och kärlsjukdomar ökar vid högstressyrken med hög belastning och låg kontroll.

Vad kan motverka effekterna av detta?
Socialt stöd är ett exempel. Vid undersökningar visade man att bra socialt stöd på arbetet gav något mindre sjukdom vid hög belastning och låg kontroll, men ökade vid dåligt socialt stöd på arbetet i samma grupp.
  Förhållandet tycks vara omvänt för kvinnor i samma situation som männen - ökade sociala kontakter ökar risk för sjukdom och död (!).
  Kan det måhända vara de redan höga kraven på sociala kontakter och hänsyn som många kvinnor redan känner som leder till denna ökande stress? (Ylvas anm.) Krav och kontroll kan också vara något personligt, den psykosociala arbetsmiljön påverkar mig att bete mig på ett särskilt sätt som gör att jag får ökad risk för sjuk dom.

Skrämmande bild av risk för ohälsa inom terminal?
Jan Lisspers visade statistik och modeller som visade en skrämmande bild av hur risken för sjukdom ökar drastiskt vid den typen av arbete som t ex vi har inom terminal.
  Att ständigt dessutom arbeta under hot, hot om nedläggning, hot om uppsägningar, ständiga omorganisationer och därtill ha noll möjlighet att påverka måste ha en katastrofal inverkan på hur folk mår. Hela Projekt Syd är ett perfekt exempel på en riskarbetsplats, jag tror det är viktigare än någonsin att ta hänsyn till arbetsmiljö och psykosociala effekter av Postens agerande sedan bolagiseringen.
  Jag personligen anser att det kan vara en tickande bomb, och vi ser ju också hur sjukskrivningarna ökar alltmer, framför allt bland kvinnor. (Ylva Dahlmans kommen tar)

*****

Efter jobbet ökar kvinnors stress!

Därefter höll Marianne Larmén, författare och journalist ett anförande om "Den dubbla stressen - hur skall jag hinna med både arbets- och familjeliv".
  Hon gick närmare in på det som tidigare tagits upp om att kvinnors stress ökar vid arbetsdagens slut.
  Kvinnor tänjer sig till bristningsgränsen för att hinna med - lider under ständig stress. Kvinnor sätter familjen och omgivningen framför sig själva. Stressen handlar för kvinnor i grunden om att vi har ett betalt förvärvsarbete och ett obetalt hemarbete.

Tidningarna marknadsför också dubbla budskap.
  Dels beskrivs hur kvinnor lider av stress i arbetsliv och hemma, dels ökar man stressen genom att hetsa till bantning, kakbak, gymping och att ständigt hålla sig i trim och tänka på sitt utseende. Vilken kvinna klarar av alla dessa krav utan att råka ut för stress?
  Kvinnors stress kostar samhället 53 miljarder per år.

Kvinnors arbetstid har ökat på senare år.
Kvinnor lägger stressen på sig själva och säger att "- om jag bara inte........."
Kvinnors stress är ett samhällsproblem och problemet måste lösas politiskt.
Hemarbete består inte bara av städning och hushållsarbete:

• Hushållsarbete - ständigt planeringsarbete
• Konsumtionsarbete
• Relationsarbetet - dvs att hålla reda på släktens och vännernas alla bemärkelse dagar, kvartssamtal, kontakten med släkten mm det emotionella arbetet ses inte som ett arbete

• Kvinnor tar till simultankapaciteten för att hinna med
• Mannen gör en sak i taget och struntar i allt som är omkring
• Är simultankapaciteten något bra eller är det något vi tvingats till?
• Det värsta är inte alla uppgifter man utför utan den "mentala planeringen".

Män har sin stresstopp på förmiddagen, den går ner under lunchen och när de går hem från arbetet väntar fritiden.
  Kvinnors stresstopp är på lunchen och när de är på väg hem från arbetet!
  På lunchen ska en massa ärenden utföras, efter arbetstid börjar det mest betung ande arbetet - hemarbetet.

Kvinnor har hälften av mäns muskelmassa och styrka i axel- och nackparti.
Män väljer ofta andra män som liknar dem själva.
Ur arbetsgivarens synpunkt har män inte barn! Kvinnor med barn eller i fertil ålder har svårare att få arbete.

Många kvinnor känner sig frustrerade av allt hemarbete - att männen inte tar ansvar: Hjälpa till = kvinnan har huvudansvaret, eller
hjälpas åt = båda tar ansvar.
  Väldigt få kvinnor kopplar sina fysiska besvär till att de är stressade, de säger att de är trötta. Kvinnor inser inte att de tar stryk - de tycker att kroppen sviker dem, inte att de sviker sin egen kropp.

Vad kan kvinnor själva göra för att förändra sin situation?
Många kvinnor tycker: "- Jag blir aldrig godkänd i mina egna ögon" De borde:

• Sänka kraven och göra en sak i taget
• Inse sina begränsningar och ta på sig mindre
• Bli bättre på att säga nej
• Vara mindre pedantiska
• Bry sig mindre om vad andra tycker
• Lyssna mer på kroppens signaler
• Lära sig VÄNTA på resultat, att det blir diskat t ex
• Ta mindre ansvar för andras välbefinnande

När man gifter sig ökar kvinnans ansvar för hemarbetet medan mannen minskar sitt ansvar!

• Kvinnor måste lära sig att låta mannen eller barnen göra saker på sitt eget sätt!
• Att ge avkall på sina egna inre krav på vad som måste göras och hur!
• Vem säger att jag måste
• För vems skull gör jag det här?
• VAD vill JAG?

Det är också viktigt att ta sig tid att göra något roligt och lustfyllt!

VAD KAN MAN GÖRA FÖR ÅTGÄRDER PÅ SAMHÄLLSNIVÅ

• Två års betald föräldrarledighet - ett år för mamma, ett för pappan
• Sex timmars arbetsdag
• Hemma - att männen tar mer ansvar
• Både män och kvinnor har barn och detta måste påverka arbetsplatserna.
• Vården måste bli bättre på att bemöta stressade kvinnor
• Kvinnor vill ha hjälp till självhjälp

Kvinnor måste lära sig att känna: Vad mår jag bra av?
Man måste ha mycket tålamod för att kunna förändra sig.
Man kan använda sig av avspänningsövningar för att slappna av

• Ställ inte större krav på dig själv än vad du ställer på din omgivning!
• Den ende som kan förändra ditt liv är du själv!

Marianne Larmén har skrivit två böcker: "Kvinnor och stress" och "Kvinnors vägar ur stressen"

*****

Stressens båda ansikten - hur vi med förenade krafter kan motver ka vår tids farsot

Anna Hertting, leg sjukgymnast och psykolog, Samhällsmedicinska enheten , Örebro läns landsting.
  Anna jobbar med något som kallas "Biopsykosocial miljömedicin".
Hon är en av författarna till boken " Stressens olika ansikten".

• Vad styr hälsan? Hot och möjligheter.
• Vem har ansvaret för folkhälsan? - Utmaningar

I miljonprogramområdenas hyreshus är medellivslängden ca 5 år lägre än i de ekonomiskt mer välbeställda bostadsområdena

Det är viktigt att ha känsla för vilket sammanhang jag tillhör - livet blir mer hanterbart, begripligt. Att känna gruppkänlsa och socialt stöd. Att hantera den verklighet vi lever i.
  Anna talar om begreppet Empowerment vilket innebär ett slags vardagsmakt, att engagera sig socialt eller politiskt, att engagera sig mer.

Många sjukdomar orsakas av stress, till exempel fibromyalgi.

Vem har ansvar för att bemästra och åtgärda stress och dess efterverkningar?
  Politiker, tjänstemänoch yrkesverksamma som möter människor i ohälsosam stress.
  Människor i riskfyllda omständigheter och/eller människor drabbade av stressrelate rade besvär

Hur förebygger man?

• Sjukdomsförebyggande strategier
• Hälsofrämjande strategier.

Det är också viktigt att hålla isär vad som är privata lösningar för individer, kollektiva lösningar för grupper och samhälleliga insatser för alla medborgare.

*****

Sedan talade Gösta Tingström, präst och projektledare om "Etik och människosyn - Går det för fort för att hinna tänka"
Vad är egentligen etik?
Vilka grundläggande värderingar är det som styr oss?

ETIK - tänkande kring hur man beter sig mot andra - ett slags moralteori
MORAL - har mera med handling att göra - ett slags etikpraktik

Attityd - kan man ha olika i olika situationer - är även beroende av modet.
Det kan finnas tydliga eller otydliga normer - fastställda attityder - på olika företag.
Under alla dessa normer ligger egentliga värderingar. Man är inte van att tala om sina värderingar.

Livsåskådningar är existentiella frågor. Vad sätter man värde på som individ - som företagare.
Vilken människosyn har vi?
Instrumentell människosyn - man ser människan som en maskin - lönsamhesmaxi mering.

Människocentrerad syn - fokus är på människans välbefinnande. Människan - de anställda ska må bra och växa etc. En eventuell biprodukt kan vara ökad lönsamhet.
Moralisk auktoriet - Var ställer jag mig som företagsledare i de här värderingarna?

Att förutsäga - kontrollera - påverka är lättare om man har en grundläggande etikuppfattnig.

Man måste ta värdegrundande ställning:

• När kriser uppstår i organisationen,
• Mår många väldigt dåligt i organisationen.

Man känner en helt annan trygghet om man har jobbat med dessa frågor om etik och moral.

Man kan jobba etiskt i vardagen genom att reflektera och samtala över dessa frågor, att tala samman med andra...

*****

Prästen/projektledaren sa säkert många fler välgrundade och genomtänkta och tänkvärda saker, men i det här läget orkade jag inte föra anteckningar mer, men kände mig mätt och välinformerad.
  Välinformerad nog att vilja delge andra denna information. Därför skrev jag ihop detta "referat".

Ylva Dahlman/Klara Stora/Klump

(Facktuellt 7/1998)

---

Skall posten sluta ha kvinnor anställda?

Inom Utdelning blir det färre och färre tjejer. Jobbet har blivit så tungt så att dom inte orkar. Kassan, där det finns mycket tjejer, står väl inför en nedläggning, om inte ägarna agerar. Inom Terminal i Stockholm så blir tjejerna allt sjukare. Tjejerna är nu dubbelt så mycket sjuka och borta från jobbet som killarna. Varför?

Är det så även inom terminal att jobbet har blivit för tungt? Fast införandet av alla dessa maskiner borde ha gjort jobbet fysiskt lättare.
    Är det så att jobbet har blivit mer enformigt och som det heter repetitivt?
    Eller har stressen ökat? Vi vet ju av andra undersökningar att tjejer ofta är mer utsatta för stress. Killarna har en stresstopp under arbetsdagen, tjejerna har två. Den andra infinner sig strax innan dom skall gå hem, då man börjar att grubbla över hämtning från dagis, vad man skall köpa till middagsmat osv.
    Buller skapar stress, det vet man. Bullret har ökat markant. Kan det vara så att tjejer påverkas mer av detta och därför känner vantrivsel?
    Eller beror problemen på en kombination av alla faktorerna?

Arbetet på terminal har blivit mycket mer stressigt under dom senaste åren. Samtidigt har det blivit tråkigare. Vi är numera till för att serva maskinerna. Det innebär att det är maskinerna som styr arbetet och arbetstakten. Vad säger lagstiftningen om just detta?
    Arbetmiljölagen: Arbetsförhållandena skall anpassas till människors förutsättning i fysiskt och psykiskt avseende. Starkt styrt eller bundet arbete skall undvikas eller begränsas.
    Arbetarskyddsstyrelsens rekommendationer: För arbetstillfredställelsen är det i allmänhet fördelaktigt om arbetstagaren kan:

• överblicka den egna insatsens bidrag till slutprodukten och den egna arbetsuppgiftens betydelse för den samlade organisationens verksamhet.
• variera arbetsmetoder och arbetstakt.
• påverka ordningsföljden mellan olika arbetsmoment.
• påverka mängden arbete och när det skall utföras.
• påverka kvaliteten av sitt arbete.
• kontrollera resultatet av sitt arbete.

Arbetet bör utformas så att det ger utrymme för variationer och omväxling såväl fysiskt som psykiskt. Arbetsformer som binder arbetstagaren till viss arbetsrörelse, bör sålunda undvikas.

Jag anser att vi behöver en grundlig undersökning av dom här problemen. Vi vet väldigt lite om hur förändringar av det här slaget påverkar människor. Vi behöver ta reda på det och vi behöver göra dom förändringar som behövs om vi skall kunna ha några tjejer kvar på terminal.
    Och vi skall komma ihåg att negativa problem i arbetsmiljön oftast påverkar tjejer först, men så småningom också killarna. Man brukar säga att arbetsmiljön skall skapas efter tjejernas förutsättningar, då klarar sig också killarna.

Lasse Lövlie

(Facktuellt 3/1998)

---

Läkarundersökning för nattarbetare

Från den 1 januari 1998 har alla arbetstagare rätt till gratis läkarundersökning innan man påbörjar nattarbete. De som redan arbetar natt har rätt till en första kostnadsfri läkarundersökning inom en tvåårsperiod, dvs senast 31 december 1999. Därefter har man rätt till en undersökning vart femte år.
Läkarundersökningen ska mynna ut i en bedömning om man klarar ("tjänstbarhet") nattarbete.

Ingen skyldighet
Man är inte skyldig att genomgå läkarundersökning om man inte vill.
  Med natt menas i det här sammanhanget varje period om sju timmar som innefattar tiden 00.00 - 05.00. Man måste arbeta minst tre timmar av dygnets arbete under denna period eller fullgöra minst 38 procent av årsarbetstiden under natt för att räknas som nattarbetare.

Inte fortsätta?
Det innebär exempelvis att den som arbetar 18.00 - 01.00 (tre timmar ligger inom sjutimmarsperioden 22.00 - 05.00) eller arbetar 04.00 - 12.00 (tre timmar inom sjutimmarsperioden 00.00 - 07.00) räknas som nattarbetare.
  Föreskrifterna har utfärdats av Arbetarskyddsstyrelsen (AFS 1997:8) och grundar sig på EG:s arbetstidsdirektiv.
  Vad händer då om läkarundersökningen mynnar ut i att man inte bör fortsätta med nattarbetet? Typiskt nog har ASS inte tagit med EG-direktivets rätt för arbetstagaren att vid behov få omplacering till dagarbete. Det innebär dock inte att man automatiskt tvingas sluta i Posten ifall läkarundersökningen skulle mynna ut i att man inte bör arbeta natt. För det första är det ovanligt med sådana utlåtanden. För det andra poängterar ASS i sina Allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna:

Avstängning från nattarbete och omplacering till arbete med andra arbetsuppgifter/arbetstider, är vanligen en fråga som kräver individuell bedömning med hänsynstagande till en rad faktorer - - inte bara det fysiska hälsotillståndet.

Man hänvisar dessutom till ASS särskilda föreskrifter (AFS 1994:1) om arbetsgivarens allmänna ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering.

/JÅ

(Facktuellt 8/1997, 5/1999)

---

Oroande ökning av kvinnors sjukfrånvaro

Certifiering avarbetsmiljökunskap:
Utbildning av chefer och chefsersättare har nu genomförts för terminal. Nu återstår själva certifieringen som kommer att genomföras av Previa. Previa har tagit fram speciellt utbildad personal för att klara detta. Certifieringen går till så att fem chefer åt gången får sätta sig hos Previa för att genomgå ett skriftlig och ett muntligt prov. När man sen har blivit godkänd så får man sin delegering för att kunna leva upp till sitt arbetsgivaransvar.
Efter nyår fortsätter vi med alla lagledare, och efter beslut i Samverkansgruppen för Terminal, också med skyddsombuden.
Posten centralt har visat ett stort intresse för denna certifiering och har utnämnt Terminal Stockholm till pilotprojekt. Man har för avsikt att genomföra detta inom hela Posten.

Internkontroll:
Handlingsplanerna för enheterna som grundar sig på den s.k. arbetsmiljöronden, är i princip färdiga. Någon enhet släpar fortfarande. Nu skall man i Samverkansgruppen ta fram en handlingsplan för hela Terminalen. Vad som idag går att säga är att den stora satsningen under -98 blir på utbildningar: ISO-utbildning, arbetsmiljöutbildning och maskinutbildning, för att nämna några.

Samordningsansvar:
Det har konstaterats att samordningen inte fungerar så bra när det kommer in entreprenörer i husen. Detta kommer nu att ses över. Vi måste hitta rutiner för att säkerställa att ingen skadas på grund av att t.ex. någon entreprenör håller på med ett byggjobb eller ett underhållsjobb på våra arbetsplatser.

Sjukfrånvaro:
Samverkansgruppen har plöjt ner i statistiken och konstaterat att tjejerna är oftare sjuka än killarna. Sjukfrånvaron bland killarna minskar medan tjejernas ökar. Detta ser samverkansgruppen som en allvarlig signal. Därför kommer det nu att startas ett projekt för att titta på orsaker och samband.

Byggprojekt:
Dom flesta byggprojekt skjuts på framtiden på grund av den s.k. 3/2-utredningen. Dvs den utredning som skall titta på om det går att lägga ner en terminal i Stockholm.
Bara några mindre byggprojekt genomförs i dagsläget. Ex. vaktlokalen Årsta, spiraltrappa plan2 Årsta, Truckladdning i Tomteboda.

Arbetsmiljöområden:
En översyn skall ske eftersom organisationen har ändrats på en del håll. Detta måste vara klart innan årsskiftet så att facket kan välja skyddsombud på sina årsmöten.

Lasse Lövlie/HSO (Facktuellt 8/1997)

---

---

Publicerad: 2005-06-29