Projektet har som syfte att:
- samla erfarenheter från bl a tidigare folkbildningsprojekt inom området lämiljöer/”lärcentra”
- kartlägga förutsättningar för folkbildningens lärmiljöer för flexibelt lärande
- stimulera ide´- och strategiutveckling inom folkbildningens infrastruktur för livslångt lärande
- stödja nätverksaktiviteter mellan folkhögskolor, studieförbund. bibliotek m.fl. intresserade parter folkbildningens förutsättningar att erbjuda attraktiva fysiska stödmiljöer för flexibelt lärande
- särskilt belysa sambandet mellan folkbildningens roll för att stärka demokratin och utvecklingen av lärmiljöer för flexibelt lärande

Tag del av denna intervju med Tore Mellberg, projektledare: Sammanfattning Tore säger att:
Folkbildningen har mycket att vinna på att fortsätta arbeta med datorn som pedagogiskt verktyg. Inte istället för dialogen runt bordet med ”kaffegemyt” utan som ett komplement för att skapa fler möjligheter. Möjligheter för människor att påverka sin livssituation och blir mer delaktiga i samhällsutvecklingen. Folkbilningens roll blir att komplettera till den sterila miljö som är vanlig i distansutbilnings-sammanhang och med erfarenheter av att se människan skapa möten ge fler möjligheter att på sina villkor vara med och ta del av nya möjligheter med modern teknologi…
se vidare i intervjun

Nu har projektet pågått ett tag, Tore vad är ditt ”spontana” intryck så här långt? Förekomsten av flexibelt lärande är mycket olika både med avseende på kommuner och på organisationer. Distansstudiekurser på högskolenivå är det som dominerar. Att få tillgång till dessa kurser har hittills varit det största motivet för de kommunala satsningar som gjorts lokalt. På en del håll har man emellertid hunnit långt vad gäller att bygga lärmiljöer för flexibelt lärande på mer grundläggande nivå. Det som hittills fungerat bra inom folkbildningen är Nätbildarna, www.natbildarna.nu, och det arbete som där gjorts för att stärka lärmiljön för flexibelt lärande inom folkbildningen.

Flexibelt lärande har blivit lite av ett mode. Kan du ta fram den viktigaste definitionen på FL utifrån ett folkbildningsperspektiv? Att möjliggöra samtal för lärande i det virtuella rummet, gärna i kombination med fysiska träffar, där människor tillsammans kan reflektera och skapa sammanhang med hjälp av gruppen.

På vilket sätt tycker du det flexibla lärandet kan gynna lärande genom att erbjuda olika metoder i upplägget? Det flexibla lärandet innebär att man har möjlighet att formulera sina tankar i skrift i ett virtuellt konferensrum. En trygg gruppkänsla gör att man inte nödvändigtvis behöver vara välformulerad, man kan både vara spontan och eftertänksam. Alla inlägg och reflektioner finns kvar, vilket gör att man kan gå tillbaka och reflektera på nytt. Metoden är också jämlik så till vida att kön, ålder, funktionshinder eller andra i det fysiska rummet framträdande egenskaper blir neutrala. Med flexibelt lärande skapas också möjligheter att nå de grupper som annars inte har möjlighet att studera pga. geografiska avstånd, oregelbundna arbetstider. Den stora utmaningen för det flexibla lärandet inom folkbildningen är att nå de prioriterade grupperna, kortutbildade, arbetslösa, invandrare.

På vilket sätt kan man nå ut med kunskaperna om flexibelt lärande (i sin helhet) till så många aktörer inom folkbildningen, som möjligt? Skapa tekniska förutsättningar med bredband, utrustning och programvaror både till olika lärcentra och stödjepunkter för flexibelt lärande och till människors hem. Visa på goda exempel på flexibelt lärande inom folkbildningen och därigenom peka på pedagogiska fördelar. Utbilda lärare och handledare dels inom folkbildningen men även på olika lärcentra och stödjepunkter. Stödja biblioteken i sin pedagogiska roll för det flexibla lärandet. Ta initiativ till att fler ”lokaler som är igång” kan bli stödjepunkter för flexibelt lärande.

Vilken bild har du fått av Distums gamla Lärcentraprojekt och hur kan man bygga vidare på de erfarenheterna? Dessa satsningar visar på erfarenheter av datorer och Internet som verktyg för lärande. Samtidigt gav de exempel på möjligheter att nå studerande i glesbygd och för övrigt på platser långt ifrån utbildningsanordnaren. Vidare visade de exempel på hur man bygger upp en studiemiljö för det flexibla lärandet så att de passar grupper som annars är svåra att nå, t.ex. äldre och funktionshindrade. Man har också tagit fasta på dessa erfarenheter i CFL:s distansmetodikkurser och projektstöd så att de sprids vidare och utvecklas.

Är det viktigt att stödjepunkter byggs upp av folkbildningen i form av inbjudande lärmiljöer med handledningsresurser och Internet? Ja -dessa stödjepunkter kommer sannolikt att bli en viktig del i det framtida lärandet inte minst inom det informella lärandet, dvs. inom alla möjliga områden där individen finner behov av att lära sig något nytt utan att det för den skull finns en färdig studieplan. Naturliga stödjepunkter är t.ex. biblioteken, både stora kommunala bibliotek och små sådana på t.ex. en arbetsplats, och varför inte i anslutning till byalagets eller bostadsområdet samlingslokaler.

Sätter du likhetstecken mellan begreppen Studieverkstad, Stödjepunkt och Lärmiljö? Nej. Jag ser det ungefär så här: På alla ställen ska det naturligtvis finnas en tillgänglig infrastruktur i form av bredband, datorer och program. En studieverkstad har dessutom speciella handledare och vägledare. Stora studieverkstäder har dessutom möjligheter att mäkla utbildningar mellan olika målgruppers behov och utbildningsanordnare. Stödjepunkter är mindre platser som har någon form av anknytning till en studieverkstad eller lärcentrum och kanske bara har bemanning av en person, hel- eller deltid. Begreppet lärmiljö har för mig en vid betydelse och innefattar över huvud taget den miljön i vilken den studerande befinner sig i under lärprocessen. Det kan vara t.ex. traditionell skola, studieverkstad eller hemmet.

Har du själv erfarenhet eller idéer från någon bra stödjepunkt? Jag tycker att de flesta bibliotek fungerar som bra stödjepunkter. Det finns ofta någon att fråga som är kunnig på att söka och värdera information.

Vilka hinder anser du utgör den största svårigheten för att folkbildningen ska arrangera stödjepunkter? Ett stort hinder är att bredbandsutbyggnaden kom av sig. På sikt kommer marknaden ändå att lösa det. Ett annat hinder är handledarfunktionen. Det moderna lärandet har skapat nya funktionärer för lärande. Det kommer att behövas många handledare, som måste vara insatta i tekniskt handhavande, kursutbud, informationssökning, informationsvärdering och dessutom ha förmåga att skapa en trygg social miljö för de studerande. Tyvärr finns det finns ingen egentlig utbildning för handledare ännu.

Hur ser din favoritorganisation för flexibelt lärande, ut och vilka organisationer/personer/syften tycker du ska prioriteras? ITiS gav folkhögskolorna en skjuts framåt. Dessutom är nätverksbildandet enklare för folkhögskolorna genom sina nätverk och sin organisationsstruktur. Mellan studieförbundsorganisationerna finns en konkurrens som kan vara hämmande på nätverksbyggandet. Dessutom låter sig studiecirkelledarna inte så lätt organiseras. Många är cirkelledare på sin fritid och under få timmar per vecka. Det är svårt att motivera dem till utbildning. Just nu prioriterar CFL studieförbunden. Många har under hösten gått CFL:s baskurs i flexibelt lärande. Det är rimligt. Studieförbunden har inte varit berörda av ITiS och har därför kommit rejält på efterkälken. Utbildningar sker organisationsvis. Folkhögskolorna har inte i samma utsträckning som studieförbunden kommit igång med basutbildning i flexibelt lärande. En förklaring till detta kan vara en viss trötthet efter ITiS-perioden. En annan kan vara att folkhögskolornas lärare över lag hittills inte haft tillräcklig motivation för det flexibla lärandet. Lyckligtvis har intresset vaknat under slutet av 2003 efter några framgångsrika inspirationsdagar som CFL har medverkat i. En framgångsfaktor för det flexibla lärandet är sannolikt att styrelserna får förståelse och ser vinsterna av det. I framtiden när studerande både från ungdomsskolan och vuxenutbildningen blir alltmer vana vid inslag av flexibelt lärande, kommer det att bli ett starkt konkurrensmedel att kunna erbjuda ett rikt utbud av kurs- och cirkelverksamhet på distans och samtidigt, en lärmiljö för flexibelt lärande i organisationens lokaler. En ”favoritorganisation” erbjuder både kursutbud och lärmiljö för flexibelt lärande. Där finns både egna och andras kurser/cirklar, traditionellt fysiska kurser/cirklar och flexibla sådana. Ett prioriterat syfte är att både kunna tillgodose de lokala studerandes behov och de som finns på långt avstånd. En intressant målgrupp är män som är äldre än 30, speciellt i norra Sverige. Dessa har hittills inte varit lätta att nå för vuxenstudier.

Vilka aspekter är viktiga ur ett demokratiperspektiv vad gäller folkbildningens stödjepunkter? Ur demokratisynpunkt måste stödjepunkterna vara naturliga mötesplatser, inte bara för lärande utan även för annan aktivitet. En bra mötesplats har en ingång både för lärande, kultur, hantverk, musik, samhällsdiskussioner och för lokalsamhällets föreningar och organisationer.

Vilka gemensamma drag hittar du i utvecklandet av Lärmiljöer och stärkande av demokrati? Båda satsningarna innebär att skapa eller utveckla naturliga mötesplatser där människors åsikter får mötas. Det innebär också att man ytterligare stärker ”svaga grupper” i samhället så att samhällsbyggets verktyg blir tillgängligt för alla.

På vilka sätt tycker du den inre miljön (atmosfären, stämningen mm) och den yttre (placering, lokaler, möblering, utrustning mm) är viktiga för det flexibla, livslånga lärandet, och på vilket sätt ska man sugas in och vilja vara aktiva? När man inrättar en lokal för flexibelt lärande är det naturligt att tekniken och den fysiska miljön får stort utrymme. Bra datorer med bredband är ett måste. Det ska vara enkelt att använda tekniken både till konferenser och möten över en längre tid och on line. Redan nu finns möjligheten att kommunicera on line, gruppvis med videokamera och mikrofon. Bättre programvaror och ca 10 Mbit bredband kommer att göra denna kommunikationsform enkel. De stora tunga videokonferenssystemen kommer att bli omoderna. Det är naturligtvis också viktigt med ergonomiskt riktig möblering som möjliggör studier med datorn som ett viktigt redskap. Vi kommer dessutom att behöva satsa mycket på den inre miljön. En kreativ lär-atmosfär som skiljer sig från den traditionella skolans är ett måste. Här är inte utgångspunkten att det ska vara lätt att övervaka de studerande. En lärmiljö ska vara lustfylld och kreativ och fri från kontroll. Man ska kunna sjunka ner i en soffa och läsa en bok när man har lust. Det ska finnas möblering för små gruppträffar där man tillsammans kan reflektera över sina studier även om man inte studerar samma kurs. Man ska kunna tala ostört med sin handledare om så behövs. Det ska vara möjligt att varva med fysisk aktivitet. Lockande natur kommer att vara en framgångsfaktor, en miljö där tankar får tillåtas att ta tid och mogna under en promenad. En miljö för hela lärprocessen måste inrymma såväl tid för den kreativa mognadsfasen som arbetet vid datorn och de bokliga studierna.

Vad är nästa steg just nu i projektet? Att få en bild av hur det flexibla lärandet ser ut inom tre län som vi valt ut, Örebro, Kalmar och Västernorrlands län. Vi är också tillsammans med Glesbygdsverket fått ut en enkät till landets kommuner för att se hur och i vilken omfattning folkbildningens organisationer deltar i de kommunala satsningarna på lärcentraverksamhet.

---

Publicerad: 2004-01-24
Ändrad: 2007-09-28