22 oktober 2005

Det svåraste när man ska lära sig att behärska ett nytt språk är att omfatta de strukturer som inte finns i ens eget. Det spanska språket är impregnerat av konjunktiv. I svenskan har vi också haft konjunktiv men nu finns bara några små rester kvar som ”vore” och ”leve”. ”Finge” och ”ginge” är det nog inte många som använder aktivt.

 

För att utveckla min spanska och inte stelna i felaktiga mönster har jag börjat ta lektioner. Min lärare Chichi har följande ingång för att förklara bruket av konjunktiv för ”gringos”. ”Ni lever i en värld där ni förväntar er att det ska bli som ni planerat. Det gör inte vi och därför behöver vi konjunktiven för att kunna uttrycka vår osäkerhet inför hur det kommer att bli”. Även om denna förklaring inte är historiskt korrekt så är den mycket pedagogisk för den stämmer med de erfarenheter vi gör och de förhållningssätt vi möter här.

 

Den fjärde december ska det bli allmänna val i Bolivia. Egentligen skulle valen ha hållits först i juni 2007 men de politiska kriserna och de sociala protesterna har gjort att man utlyst nyval. Bolivia är inne på sin tredje president under lika många år. Först störtades Gonzales Sanchez de Lozada, ”Goni”, i oktober 2003 i ett folkligt uppror som går under namnet ”Gaskriget”. I juni i år avgick Carlos Mesa till följd av nya sociala protester efter att han misslyckats med att infria de löften han gav vid sitt tillträde. Nu är den tidigare ordföranden för högsta domstolen, Eduardo Rodriguez,  president och hans uppgift är att genomföra nyval.

 

Jag skrev att den fjärde december ska det bli allmänna val men här skulle det passa fint med att använda konjunktiv. Trots att det bara är sex veckor kvar så råder det fortfarande osäkerhet om valen verkligen kommer att genomföras som planerat. Sedan valen utlystes i juli har författningsdomstolen fått ta emot en lång rad av skrivelser som hävdar att de är inkonstitutionella. Den fråga som skapat mest konflikter är att domstolen fattat beslut om att antalet parlamentsplatser ska omfördelas mellan de olika länen i landet på basis av folkräkningen 2001. I fyra veckor har parlamentet behandlat frågan utan att lösa den. Valmyndigheten har tidigare sagt att om frågan inte löstes innan den 20/10 skulle man inte hinna med förberedelserna inför den 4/12, nu har man gett respit till mitten av nästa vecka. Parlamentet ska samlas på tisdag igen men många av parlamentsledamöterna är inte intresserade av nyval för det innebär att de blir av med sina välavlönade uppdrag. Jag vill ändå sätta en slant på att det blir val som planerat. Alternativet vore katastrofalt.

 

Trots osäkerheten så är valkampanjerna igång. De traditionella partier som idag dominerar parlamentet har nästan inget stöd alls längre. Istället har ledande personer därifrån bildat nya partier. Här kallas de för ”transfugos”, överlöpare. Expresidenten från högerpartiet ADN, Tuto Quiroga, har bildat partiet PODEMOS – Poder Democratico Social. På spanska betyder det ”Vi kan”. Exministern för MIR (Revolutionära Vänsterrörelsen som varken är revolutionär, vänster eller rörelse), Samuel Doria Medina, har bildat UN – Unidad Nacional. Det enda parti som nu finns i parlamentet och som har chanser att vinna valet är MAS – IPSP (Rörelsen för Socialism – Politiskt Instrument för Folkens Suveränitet) som leds av Evo Morales.

 

Kampen står framförallt mellan Tuto och Evo. Deras sociala bakgrunder, politiska karriärer och framtidsvisioner kunde inte vara mer olika. Tuto representerar den traditionella vita makteliten och har akademisk examen och fru från USA. Evo är aymaraindian, kommer från landsbygden på altiplanon och har skolats som ledare i kokaodlarnas fackliga kamp.

Tuto vill lösa landets problem genom ett förbättrat investeringsklimat och satsning på småföretag. Evo vill ta kontrollen över landets naturtillgångar och utveckla den nationella industrin. Det är ett tydligt höger-vänster val.

 

Vanligtvis så brukar vi förknippa den röda färgen och  femuddiga stjärnor med ”vänster” och den blå färgen med ”höger”. Här är det tvärtom, PODEMOS är röda och har stjärnor – MAS är blå! Varför PODEMOS är röda vet jag inte, men en gissning är att de i den nuvarande politiska konjunkturen vill tvätta bort högerstämpeln och ge sitt parti en socialdemokratisk framtoning. MAS blå färg har emellertid en förhistoria. Fram till ifjol var det nästan omöjligt att få nya partier registrerade. Det som idag är MAS har sina rötter i ett försök att skapa ett politiskt parti  med rötter i de sociala rörelserna i början av 90-talet. I valen sökte man olika allianser eftersom man inte fick ställa upp själva. I Bolivia fanns tidigare en fascistisk rörelse, FSB – Falange Socialista Boliviana, som också fanns registrerat som parti. Partiet har tynat bort men registreringen fanns kvar och genom diverse juridiska teknikaliteter kunde MAS överta registreringen för att kunna ställa upp i presidentvalet 2002. Färgerna under vilka ett parti finns registrerade får man dock inte ändra. Därför är MAS blå! Ursrpungsfolkens symbol, den regnbågsfärgade whipalan, finns emellertid alltid med vid MAS´ arrangemang.

 

Mats Ehn

Cochabamba

22 oktober 2005

 

P.S. För den som vill läsa mer om de sociala rörelserna i Latinamerika så kommer det i dagarna ut en bok av Magnus Linton som heter ”Americanos”.