Många ungdomar använder dagligen Internet för att träffas och umgås. Det sker ofta via så kallade communities, som exempelvis Lunarstorm och Playahead. Webbplatserna används för att hålla kontakt med vänner, skriva dagbok eller delta i diskussioner av olika slag; allt ifrån kompisar och relationer till politik och miljö kan behandlas.

Projektledaren Christian Whålin menar att en del av dessa nätdiskussioner faktiskt skulle kunna betecknas som lärande, och att kopplingen till studiecirkelverksamhet är naturligare än man först tror.

 

– Ungdomar möts redan idag och diskuterar på ett folkbildningsmässigt och flexibelt sätt, utan att de använder just de orden. Aktiviteterna i en del diskussionsgrupper på nätet är precis så som den perfekta studiecirkeln borde vara, säger Christian Wåhlin entusiastiskt.

”Apberget” kallas en permanent scen på torget i Umeå, där ungdomar brukar samlas efter skoltid. Apberget.se blev därför namnet på en lokal internetsajt, en digital mötesplats för tusentals ungdomar i Umeå med kranskommuner. Nätgemenskapen är en av Sveriges tjugo mest besökta sajter, med drygt 40 000 registrerade användare, varav 15 000 är aktiva varje dag.

 

– Det är den naturliga mötesplatsen för ungdomar i Umeå och grannkommunerna. Och om vi vill nå de unga ska vi möta dem där de finns! Att sätta upp affischer eller annonsera i tidningen fungerar inte längre, anser Christian Wåhlin.

Projektet i ABF Södra Västerbotten valde att samarbeta med Apberget på grund av den lokala prägeln, men Christian påpekar att det hade kunnat vara vilken populär community som helst.

– Det retar mig att det tidigare lagts ut miljoner kronor på att bygga upp nya webbsajter för utbildning, som sedan ingen besöker. Vi måste besöka de platser där ungdomarna finns, i stället för att förvänta oss att de ska komma till oss, förklarar han.

 

Folkbildningsprojektet kring Apberget började i augusti och ska aktivt pågå i ett år. Ett av målen med satsningen är att öka kommunikationen mellan ungdomar och folkbildare, men även med etablissemanget i stort.

I höst fokuseras arbetet på planering och att skapa kontakter. Christian Wåhlin har påbörjat bygget av ett nätverk, där han hoppas få med sig representanter från bland annat kommunen, ungdomsorganisationer och Hamnmagasinet, ett lokalt ungdomshus. Nätverket ska sköta all dialog om projektet via en digital diskussionsgrupp på Apberget, dit man även hoppas att intresserade ungdomar så småningom ska söka sig.

 

Den första utmaningen blir att hitta ett bra namn på diskussionsgruppen.

– Det gäller att hitta något som inte är mossigt och tråkigt. Jag har funderat på det i tre månader nu, men det slutar alltid med att jag förkastar mina egna förslag, ler Christian och kliar sig fundersamt i huvudet.

 

Apberget.se har ett 30-tal administratörer särskilt knutna till sajten - engagerade ungdomar som arbetar ideellt inom communityn som exempelvis diskussionsledare. Några av dessa kommer projektet att samarbeta med, för att få inblick i hur unga möts och diskuterar.

– Vi måste vara ödmjuka nog att inse att vi har mycket att lära av dem, och att vår roll långt ifrån är given. Folkbildningen är inte självklar som aktör, vi måste fråga oss vad vi kan tillföra deras flexibla lärande, anser Christian Wåhlin.

 

Första mötet med ungdomsgruppen blev en utmaning. Ingen av de fem som dök upp hade ens hört talas om folkbildning, så Christian fick välja sina ord noga.

– Vi kan inte bara börja marknadsföra studieprogram. Först måste man tala om vad man är och varför det här är viktigt, förklarar han.

– Det är så otroligt lätt att skrämma bort ungdomar. Om det är något på fritiden som påminner om skolan, det är det farligaste du kan göra. Man måste hitta ett sätt att prata med dem på deras eget vis.

 

Projektet hoppas även kunna väcka intresset för att ”lyfta över” en del av de informella samtalen på Apberget.se till studiecirklar. Det kan gälla diskussionsgrupper som redan idag har en tydlig struktur med ämnesområden passande för cirkelverksamhet. Folkbildningen kan då bistå med lokal, böcker, cirkelledarutbildning, eventuella föreläsare och ekonomiskt stöd. Christian hoppas också att ungdomarna ska få möjlighet prova en del av de digitala studiematerial som CFL har tagit fram.

– Det vore roligt att testa om materialet fungerar i ungdomsgruppen, som är van att jobba med datorer. Det blir på något sätt elddopet, att se om idéerna fungerar i praktiken.

 

Samarbetet med Hamnmagasinet är också viktigt. Det gör att projektet kan gå från ord till handling, ungdomarnas tips på arrangemang från webben har stora möjligheter att realiseras i praktiken. Det kan handla om konserter, temakvällar eller teaterarrangemang. Med hjälp av chatt, forum och enkäter kan de ansvariga för Hamnmagasinet och besökarna på Apberget.se kommunicera direkt med varandra. Arrangörerna kan få tips och önskemål om evenemang, men också snabbt och enkelt få utvärdering och återkoppling efter ett arrangemang.

 

– Idag ordnar vuxna arrangemang för ungdomar i all välvilja, utan att fråga innan och efteråt vad ungdomarna själva tycker. Här kan vi till exempel enkelt slänga ut en enkät dagen efter en konsert och kanske få in tusentals svar. Det är ju en jättemöjlighet, tycker Christian Wåhlin.

 

Projektledaren hoppas att hela satsningen ska leda till en bättre relation mellan ungdomar och folkbildning. Han vill tro på en långsiktig dialog och en ökad kunskap hos båda parter. Att ungdomar får kunskap om folkbildningens existens, och tanken bakom det flexibla lärandet. Och att de i sin tur kan påverka folkbildningens utbud och förnya arbetsmetoderna.

– Vi måste ställa oss frågan: hur kan vårt studieutbud se ut år 2010? Vad kommer att vara efterfrågat när dagens ungdomar vill fortbilda sig? Det kommer att vara en livsavgörande fråga för studieförbunden, menar Christian Wåhlin.

 

Umeåprojektet kan ge svar på några av de frågorna. Projektidéer finns det gott om, det är snarare tiden som sätter gränser.

– Jag kommer hela tiden på nya intressanta infallsvinkar. Men jag inser att jag måste ta det en annan gång, annars dräper jag mig. Det är så lätt att sådana här projekt slukar en, när man drivs av en idé. Då blir det viktigt att begränsa sig.