Lärstilar är ett begrepp som uppmärksammats allt mer på sista tiden! Inom folkbildningen har det varit något vi alltid velat ta med i upplägget av våra kurser och cirklar. Det flexibla lärandet ger många nya möjligheter för den som vill använda olika pedagogiska och metodiska uppgifter som stödjer lärandet med olika lärstilar. Jag har själv ofta uppgifter som innebär "studiebesök" och smaktester mm för deltagarna på mina heldistanskurser. Flexibelt lärande antyder ju att vi kan vara just flexibla. Vi kan tillfredsställa de olika sinnen som deltagare behöver för att lättast tillgodogöra sig kunskap.

 

Visuellt (våra ögon):

Läsa och se bilder, visa rörliga bilder, skriva texter och läsa texter, använda färger och själv göra bilder och diagram för att presentera och bearbeta kunskap.

Auditivt (vår hörsel):

Vi kan använda ljud både i samtal på fysiska träffar samt i digital form. I de flesta kommunikationsplattformar finns det möjlighet att lämna ljudmeddelande, både spela in samt spela upp olika ljudfiler eller musik. Det finns också möjlighet att använda telefon samt skicka CD-skivor med ljud osv.

Taktilt  (vår känsel):

Vid fysiska möten eller på Internet finns det fantastiskt många möjligheter tex. genom att spela spel eller använda digitala läromedel. I ett flexibelt lärande behöver man inte heller vara knuten till nätet utan har full frihet att experimentera hemma i köket, smaka och lukta på olika ting, göra skulpturer, lära sig avslappning eller undersöka och skapa med sina känselorgan. Upplevelserna och erfarenheter går utmärkt att dela med andra i olika redovisningsformer och samtal.

Kinestetiskt (rörelse och fysiska aktiviteter):

Här gäller också detta med att undersöka verkligheten; gå på museum, göra upplevelser och dela dem med andra via text, bild, ljud eller rörliga bilder. Forska i din vardagsmiljö och jämföra med dina kurskamraters resultat. Varför inte experimentera i köket och kanske prova en matlagningskurs över Internet. Att själv skapa och göra utställningar, filmer eller skapa hemsidor är utmärkta sätt att redovisa där fysisk aktivitet och skapande blir del i undervisningsmomenten.

 

Så svaret, från min sida, blir naturligtvis att flexibelt lärande är utmärkt för att se till olika lärstilar hos kursdeltagare. Som kursledare kan det vara värt att skapa moment där olika lärstilar ingår. Både för att variera innehållet och tillfredsställa hela bredden av stilar. I en kombination av närundervisning och distansundervisning kan man använda närträffen till den mer taktila lärstil som kanske känns svårast att göra på distans.

 

Att göra studiebesök och experiment utanför datorn är ju också enkla metodiska knep för att komma åt sätt att skaffa erfarenheter och kunskap där fler lärstilar blir inkopplade. Det kräver ingen ny teknik. Men den som vill utnyttja modern teknik kan med ganska små medel göra det. Många, men inte alla, unga kursdeltagare har redan vana och tillgång till modern teknik. Det gör att det kan fungera ganska smidigt och som ett komplement! Tex. kan lägga in bilder i sina rapporter.

 

Teknikutvecklingen går framåt och verktygen blir billigare och enklare att använda! Kostnaden för en digitalkamera, webbkamera, mikrofoner mm är inte så stora. Programvaror ingår i paketen eller kanske rent av på internetplattformen som till viss del när det gäller Folkbildningsnätet. Det som däremot kan krävs är att kursledare och deltagare har en relativt snabb internetuppkoppling för att kunna använda sig av tekniken gemensamt. Den som har tillgång till bredband eller ADSL kan däremot relativt obehindrat använda sig av tekniken.

 

Mer information om lärstilar och flexibelt lärande finns i CFL-rapporten "Vi lära där vi lever!" av Lars-Erik Axelsson, 2004.  Finns att beställa från CFL eller att hämta hem som en PDF-fil på följande sida: http://www.cfl.se/default.asp?sid=1663

Mer information för den som är intresserad av teknik finns på Pedagogiska resurssidorna i Verktygslådan: http://www.resurs.folkbildning.net/page/2184/verktygsladan.htm