Hej!

I min första artikel berättar jag lite om vad jag ska göra de närmaste två åren och svarar på frågorna:

• Vad är ekologisk sanitet?
• Varför är det så viktigt att återanvända urin och fekalier i jordbruket?

Uthålliga sanitetslösningar kanske inte är världens sexigaste ämne - men väl livsavgörande!  

Ekologisk Sanitet
Sanitet är väldigt eftersatt jämfört med satsningar på vatten. 2,6 miljarder människor beräknas vara utan vettig sanitet - de gör sina behov i det fria eller i primitiva latriner som i princip är en djup grop i marken med betongplatta på. 3 miljoner människor dör årligen, varav 2 miljoner barn, till följd av sjukdomar (oftast diarréer) som sprids pga dålig sanitet.  

Jag kommer under två år att arbeta i en regional västafrikansk organisation, CREPA, som sysslar med forskning på enkla, bra VA-lösningar till låg kostnad. Ett av CREPA:s forskningsområden är "ekologisk sanitet". Ekologisk sanitet handar om hållbar sanitet, om att skapa ett kretslopp av näringsämnen från åker till människa och tillbaka till åker.

När vi inte växer (eller går upp i vikt...) är det ju bara energin i maten som vi tillgodogör oss. Alla näringsämnen i det vi äter kommer ut med urinen och fekalierna. Den logiska följden blir då att de näringsämnen som passerar kroppen under ett år är precis den mängd och sammansättning som växterna behöver utöver vatten, solsken och koldioxid för att producera den mat en människa behöver under ett år! Självklart måste också matresterna från hushållsavfallet och den delen av växterna som inte skördas också återanvänds i jordbruket för långsiktig hållbarhet. 

Det är alltså hög tid att se urin och fekalier som en resurs. Näringsämnena får inte gå till spillo, d.v.s. hamna i grundvatten eller ytvatten istället för jordbruk. Vi vill ju producera mat, inte alger, och vi vill ju ha rent grundvatten!  

Urin – en viktig råvara 
Ur näringssynpunkt är urinen mest värdefull eftersom ca 80 % av kvävet, 50-80 % av fosforn och 80 % av kaliumet finns här, resten i fekalierna. Urinen är dessutom i princip steril.

Den egna urinen kan man använda på en gång som gödselmedel för egen matproduktion, men urin som samlas in från människor utanför familjen bör lagras en månad före användning.

En månad räcker för att det höga pH-värdet och ammoniaken i urinen ska ta död på eventuella bakterier. Det är också viktigt att urinen förvaras i en stängd behållare så att inte kvävet förloras ut i luften som ammoniak.

Torr skit luktar inte 
En urinseparerande toalett är bästa sättet att ta vara på urin respektive fekalier. Det finurliga med urinseparering är att man slipper problem med flugor och lukt (som är ett vanligt problem i konventionella latriner) då fekalierna torkar ut relativt snabbt och det gillar inte flugor. Den vidriga stanken bildas främst när urin och fekalier blandas. En torr hundlort luktar ju inte särskilt farligt! 

Virus och parasiter överlever längre och man bör därför efterkompostera med matrester-trädgårdsavfall i något år om man ska vara riktigt 100% säker innan man använder det som jordförbättringsmedel.

Det organiska materialet i fekalier och matrester bidrar till en förbättrad jordstruktur och ökar jordens kapacitet att hålla vatten.

Vattentoalett, hur smart är det egentligen? 
Eftersom vi utsöndrar ca 500 liter urin respektive 50 liter fekalier per person och år är det inte så stora mängder det handlar om. Det är ju fekaliedelen som är "farlig" och att då göra som vi i väst, att varje år späda ut dessa 50 litrar med 15000 liter spolvatten, 35000 liter bad/disk/tvätt vatten och dessutom 25-50000 liter dag- och dränvatten kan tyckas rätt vansinnigt.

Istället för att behöva hygienisera 50 liter måste vi rena 75-100 000 liter vatten per person och år i reningsverken! Dessutom ska vi försöka fånga upp näringsämnena som i princip kommer från 500 liter urin.

Mycket enklare, billigare och bättre att samla upp det från början i en urinseparerande torrtoa. Framförallt i länder där det är ont om vatten.

Fosfor-nästa ”oljekris"?
Fosfor är ett viktigt näringsämne i jordbruket, men också en ändlig naturresurs. Den fosfor vi använder i konstgödsel tär alltså på världens fosforkapital. Reserverna beräknas räcka i 60-90 år till med ökad efterfrågan. Risken för internationella konflikter är uppenbar då nästan alla fosforreserver finns i Västsahara, Sydafrika och Kina.

Med ökade priser på olja kommer också kvävegödsel, som framställs genom en mycket energikrävande process, att bli dyrare. Inte bara de 2,6 miljarder människor utan sanitet utan också resten av mänskligheten måste alltså ställa om till kretsloppslösningar när det gäller avloppssystem! Hisnande tanke... 

Möjlighter i Afrika 
Här i Västafrika saknar majoriteten av människor tillgång på toalett. Det positiva är väl att de inte har hunnit bli fastbyggda i ett tokigt system som vi i väst!

Den totala mängden näringsämnen i urin och fekalier i Afrika söder om Sahara motsvarar i dagsläget den totala mängden näringsämnen i det konstgödsel som sprids på åkrarna där. Ekologisk sanitet skulle alltså markant kunna öka insatsen i jordbruket - nästan gratis! Hälsa och välbefinnande blir en bonus.

Erfarenhetsspridning
CREPA är en samarbetsorganisation mellan 17 fransktalande väst/central afrikanska länder med huvudkontoret i Burkina Faso. Hittills har sju länder i CREPA-regionen haft försök med ekologisk sanitet i en by eller stadsdel i respektive land under tre år. Nu är tanken att kunskapen och möjligheterna med ekologisk sanitet ska spridas i större skala i de länder som ingår. Detta blir CREPA:s och min utmaning de närmaste åren.

Jag har varit här i Burkina Faso en vecka nu. Det finns massor att göra och jag hoppas kunna återkomma med fler rapporter – med mycket bilder - om vad som händer på fältet!

Linus Dagerskog

27 December 2005

linus.dagerskog@webaid.se