Afrikaintresse
Mitt intresse för Afrika gjorde att jag hamnade på dåvarande Tomelilla folkhögskola hösten 1968. Man hade som många andra skolor i mitten av 60-talet startat en U-linje.

Efter två år i Tomelilla läste jag ekonomisk historia i Lund, arbetade lite i Etiopien och kom sedan tillbaka till skolan 1973 som lärare i internationella frågor. Jag har sedan dess haft mer eller mindre ansvar för Afrikakursen.

Jag har under mina år på folkhögskolan arbetat i drygt 20 länder i Afrika. Etiopien, Östafrika och Södra Afrika är mina specialområden. Utöver arbetet som lärare på kursen blir det en del föredrag och konferenser kring internationella frågor. En del tid går också åt att hjälpa studerande med intresse för Afrika med specialarbete och uppsatser. 

Kurser och projekt
Skolans internationella profil är idag etablerad och ganska omfattande. Vårt koncept har alltid varit att ha en teoridel på hösten och sedan resa på våren.

Mindre biståndsprojekt har varit viktiga för att skapa kontaktytor och få en mer realistisk verklighetsbild av de samhällen som vi studerar. Vårt första projekt var att bygga en byskola i Etiopien. Den var färdig 1974. I slutet av 80-talet medverkade vi i byggandet av en facklig kursgård i Zimbabwe.

Vi har även deltagit i försöken att starta studiecirklar i Sydafrika i samarbete med SANCO och ANC. Nu är vi engagerade i byggandet av en byskola i Kenya och ett ekologiskt utbildningscentrum i södra Uganda. Projekten skapas ofta under deltagarnas fältstudier och anammas sedan av någon av de föreningar som är verksamma på skolan.

Samarbete folkhögskola-universitet
Vårt samarbete med olika universitet och högskolor har sin bakgrund i närheten till Lund och skapandet av U-gruppen vid Lunds Universitet i slutet av 60-talet. Under U-linjens första år kom många av de unga u-landsforskarna från Lund och föreläste på kursen. 1976 träffade jag framlidne kulturgeografen Anders Närman i Sudan. Vi kom sedan att etablera ett långt samarbete som betytt mycket för kursens utveckling och kontakter med universitetsvärlden. De sista 15 åren har den internationella delen växt och vi har idag drygt 100 kursdeltagare som studerar på fem olika kurser.
 
Utmaningar inför framtiden
Jag tror att framtiden ligger i att stärka det civila samhället och bygga vidare på samarbetet mellan högskolan och folkbildningen. Folkhögskolan tar ut deltagarna på fältet, ger tid till eftertanke och kan för många erbjuda en helhet med sin internatmiljö. Högskolan har specialkunskaper som vi saknar och vi kan därför komplettera varandra.

Jag skulle vilja se mer av samarbete mellan fackliga organisationer, folkrörelser och det civila samhället inom folkhögskolan.

I Sydafrika var det fackföreningsrörelsen och det civila samhället som segrade över apartheid och som sedan kunde garantera en fortsatt demokratisk utveckling i landet. Samma bestämda satsning som vi såg i kampen mot apartheid behövs nu i andra delar av världen.

Vi har förmodligen den största biståndsbudgeten någonsin och den mest erfarne fackministern inom sitt område men det krävs också ett folkligt engagemang. Det är en av våra viktigaste uppgifter att skapa detta engagemang genom våra kurser och aktiviteter.

Jag skulle också gärna se att någonting som Visbyprogrammet eller Bolognaprocessen skapades för ungdomar från syd. Idag är utbytet ensidigt med mängder av ungdomar från nord som studerar och reser i syd.
 
Göran Göransson
Januari 2006