När min mamma blev sjuk och rejält förvirrad påsken för sex år sedan kunde jag inte ana vad som väntade. Det var en urinvägsinfektion hon dragits med länge, sa man. Det kan lätt bli förvirrat då.

Och visst, medicinen hjälpte och för ett kort tag tycktes mamma återgå till sitt normala liv - lite excentriskt - men i alla fall. Men det varade inte. Hon var 71 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom.

När vi, hennes barn, senare funderade över åren precis innan kunde vi nog se att det som vi klassat som egenheter, i själva verket var de första tecknen på minnesstörningar och hennes försök att dölja dem.

Känna igen sig som anhörig
Hade någon då stuckit boken Ett minne för livet av Kristina Fröling i min hand hade det varit en värdefull hjälp i att handskas med en situation som så småningom kom att bli totalförvirrad.

Inte bara för mamma utan också för oss, hennes vuxna barn, som långsamt tvingades inse att hon inte längre klarade av att själv fylla sina primära behov och att det nu var vårt ansvar, i konflikt med våra egna stressade liv, med arbeten och tonåringar. När vi vände oss till den som borde ha förstått situationen, kommunens biståndshandläggare, fick vi höra att det var vi som hade problem.

Utan tvekan fyller Frölings bok en funktion. Den belyser från olika håll, och för olika grupper av människor som kommer i kontakt med de Alzheimersjuka. Man kan läsa och känna igen sig som anhörig, man kan läsa om sjukdomens utveckling, om det korrekta bemötandet av den sjuke för att inte öka på ångesten, om vad som händer i hjärnan.

Korta, lättfattligt skrivna kapitel
Ja, snart sagt varje aspekt på sjukdomen, medicinskt, socialt, politiskt, psykologiskt finns belyst. Författaren har intervjuat men också låtit exempelvis anhöriga fritt komma till tals i egna textavsnitt. Kapitlen är ganska korta, men informativa och lättfattligt skrivna. Den här lättheten gör att det är en utmärkt bok som en introduktion till att kunna se hela vidden av Alzheimersjukdomen och dess konsekvenser, förstå fasan i vardagen för den som är sjuk och för den anhörige som - likt ett exempel i boken - får släppa hela sin egen karriär och framtid för att ta hand om den som drabbats.

Längst bak i boken finns en kort referenslista för den som vill fördjupa sig. Det är bra - bokens uppdelning med olika synvinklar känns som ett smörgåsbord av smårätter och vissa blir man sugen på mer av.

Jag tycker att den här boken vore utmärkt i varje kurs som utbildar mot geriatrik, för alla som arbetar praktiskt inom vården, för alla biståndshandläggare att få i julklapp av kommunen, för alla anhöriga att få tröst och kraft ifrån.

Sverige ligger i frontlinjen globalt när det gäller forskning på det här området - det är på tiden att vi får ner kunskaperna på lekmannanivå och får ett samspel mellan de olika faktorer som spelar in i en Alzheimersjuk persons liv. Den här boken omsätter och sammanfattar på ett bra sätt kunskaper och insikter runt den mycket speciella situationen.

Min mamma bor nu på ett gruppboende med kunnig och empatisk personal. Det betyder allt.

Elisabet Norin
Kursansvarig Skrivarlinjen på distans, Sörängens folkhögskola &
frilansande kulturskribent på Kristianstadsbladet

---

Publicerad: 2007-03-12