Det säger FBRs generalsekreterare Britten Månsson-Wallin inför idékonferensen den 22 maj. Hon menar att folkbildningen i stort är bra på att erbjuda kurser både digitalt och på plats, men att det inte är så överallt. Alla deltagare erbjuds inte kurser på distans till exempel.

-   Jag vill uppmana alla att på ett naturligt sätt föra in internet och digitala studiematerial i sin verksamhet, så att samtliga deltagare får det i sin undervisning. Idékonferensen ska ge exempel på hur man kan göra.

Ända sedan mitten av 90-talet har det funnits projekt och utvecklingsarbete för digital verksamhet inom folkbildningen och rena datakurser fanns långt innan dess. Sedan har det gått fort framåt, med internet, digital kommunikation, databaser och flexibla läromedel på många kurser.

-  Men det visar sig att de med kortare formell utbildning hade svårare att ta till sig dessa verktyg, säger Britten Månsson-Wallin. Idag när deltagande i samhällslivet förutsätter att medborgarna behärskar informationssökning och IT blir denna digitala klyfta än mer allvarlig. Nu handlar det om demokrati och att medborgarna ges olika möjligheter att delta i samhällslivet.

Om vi ska kunna jobba bra med deltagare kräver det att den digitala klyftan klaras ut inom folkbildningen, menar hon.

-  Vi måste bli goda förebilder överallt. Den digitala verksamheten måste utvecklas så den blir intressant i allt kursutbud.

Hennes underlag för att påstå att det finns brister är rapporten Folkbildningens IT-mönster från 2004, som uppdaterats av Tore Mellberg.

- Den är fortfarande giltig och skillnaden mellan folkhögskolor och studieförbund kvarstår, säger han.

Medan 95 procent av folkhögskolans lärare använder folkbildningsnätet eller annat intranät, så har den typiska studiecirkelledaren inte ens tillgång till sitt förbunds intranät. De betraktas inte som egentligen anställda och är inte lika starkt inne i organisationen som folkhögskollärare eller de egna verksamhetsledarna.

Studieförbunden använder IT administrativt, men inte alltid i den pedagogiska verksamheten.  

Verksamhetsledarna använder själva IT dagligen och är positiva till att integrera IT mer i cirklarna. Men de menar att deltagarna inte efterfrågar det.

- Inom folkhögskolan är den pedagogiska IT-användningen absolut inget problem, säger Tore Mellberg. Det fick ju en väldig skjuss i och med ITis- projektet 1999.