Elin Wihlborg, doktor i teknik och social förändring kommer att vara forskningens röst vid idékonferensen den 22 maj.
– Hemdator och bredbandsutbyggnad i all ära, men det krävs mer än så för att skapa digital delaktighet för alla, säger hon. Vi måste ta diskussionen ett steg till och inte nöja oss med att den elementära tekniken finns på plats.
Elin Wihlborg ser folkbildningen som en viktig aktör i det arbetet.
- Ni har ju varit väldigt starka i att hantera tidigare sociala klyftor. Nu gäller det att ni ligger steget före den här gången också. För jag tror att den digitala klyftan riskerar att bli ännu djupare.
Skälet till det, menar Elin Wihlborg, är att IT-samhället ställer så stora krav på medborgarna att vara välutbildade, kommunikativa och uppkopplade. De som inte uppfyller kraven hamnar kanske ännu mer utanför än förr.
Detta är inte alls bara en äldrefråga, poängterar hon. Visst spelar ålder en roll och fler ungdomar är aktiva på nätet än äldre. Men det är fortfarande långt ifrån alla i yrkesaktiv ålder som är digitalt inkluderade.
Stora krav förklara under press.
En svår situation för många kan vara att beställa en läkartid och först måsta knappa in sina uppgifter på telefonen.
- Då är det ju en väldig kompetensskillnad i hur man lyckas utrycka sig, när man på två minuter ska förklara något väldigt personligt för en stressad sjuksköterska.
Den som vill använda sig av webbsidan Min pension måste näst intill ha en doktorsgrad i ekonomi för att begripa hur den personliga pensionen räknas ut, och inte ens den högutbildade lyckas alltid byta dagisplats till sin son via kommunens hemsida, menar Elin Wihlborg.
Förr visste kommunens växeltelefonist namnet på föreståndaren och kunde hjälpa till. Nu är det ett callcenter långt borta som inte har en susning.
Myndigheterna hukar bakom webbsida
Elin Wihlborg har tidigare tittat på myndigheters IT-kommunikation, bland annat som ledamot i den förra regeringens utredning om offentliga e-tjänster i medborgarens tjänst.
Hon menar att myndigheterna ofta undandrar sig sitt ansvar genom att gömma sig bakom sin webbsida. Det finns kommuner som har rutor där man kan fylla i om man tror att barn far illa. Det kanske är en början men det räcker inte.
- Om till exempel en kvinna antyder att hon blir misshandlad i hemmet kan inte myndigheten säga kolla vår hemsida, där finns all information du behöver.
Vi ska se IT som ett verktyg. Men det kan inte bära kraften av att vara offentlig förvaltning, menar Elin Wihlborg. Var och en har rätt att kunna förstå de beslut som berör dem.
Alla myndigheter har skyldighet att informera på olika språk och på lätt svenska. Allt fler statliga verk uppfyller detta, men inte alla kommuner. De små har inte den kompetensen och resurserna.
Systemet bygger in ojämlikheten
Från att ha varit en välfärdsstat som strävat efter jämlikhet, skapar vi nu ett system som bygger fast olikheterna, menar hon.
- Faran är att IT bekräftar orättvisor som redan tidigare fanns i samhället. Allt fler ungdomar får skulder hos kronofogden för att det är så enkelt och kravlöst att få lån. Sociala system där man ser vad saker och ting innebär försvagas.
Mer obetalt arbete i dag
En annan fråga Elin Wihlborg kommer att ställa på idékonferensen är hur den tekniska utvecklingen kommer att påverka den ekonomiska tillväxten. Kanske på ett oväntat sätt, tänker hon. Allt ska inte avslöjas i förväg, men det handlar om allt det obetalda arbete vi i dag förväntas utföra.
- Välfärdsbygget handlade mycket om att sätta pris på och därmed synliggöra till exempel barnomsorg och äldreomsorg. Med prislappen blev det en del av det offentliga arbetet och kunde bli politiskt hanterat.
Vad vi nu ser är faktiskt motsatsen, menar hon. Från att det satt en kompetent handläggare på bilbesiktningen och bokade tider så ska vi nu göra det själva på nätet. Elin Wihlborg drar en parallell till folkbildningen
- Ni har traditionellt tillfört värden som inte alltid satt ett ekonomiskt avtryck. Hur detta påverkas av IT-användningen vill jag också diskutera.
Kristina Mattsson
Publicerad: 2007-05-09
Ändrad: 2007-05-29