Internet kan bidra till ett demokratiskt samhälle med stor delaktighet. Men för att det ska bli verklighet måste alla kunna och vilja delta i e-samhället. Samtidigt som allt fler e-tjänster utvecklas i kommuner och myndigheter, och de traditionella kanalerna avvecklas, är det idag cirka 20 procent av svenskarna som inte använder internet.

 

- Det här är en av de största demokratiska utmaningarna idag, säger Maicen Ekman. I Nacka kan man inte anmäla behov av dagisplats på annat sätt än via internet. I Järfälla kan vi boka läkartider och förnya recept via internet. Jag tycker det är bra, men äldre som har mest kontakter med sjukvården, tillhör de grupper som i minst utsträckning använder nätet.

-Studieförbunden har varje år 70 000 deltagare i data och IT-cirklar. Det är bra, men utmaningen för oss nu är att nå dem som inte ser någon nytta med eller tycker de har något behov av internet. De måste vi nå på andra sätt än via datacirklar, säger Maicen Ekman.

 

Metoden är klassisk folkbildning: att möta människor utifrån deras egna intressen.

-  Ett exempel är en man i Kalmar som höll cirklar om engelska trädgårdar. Han insåg plötsligt att hans cirkel hade kunnat bli ännu bättre om man använt sig av internet, och att det varit ett perfekt sätt att få de 2-3 deltagare som aldrig använt en dator att se nyttan och lära sig.  Det är så vi måste arbeta.

 

För den digitala klyftan skär utefter de klassiska klassgränserna. Det är stora skillnader mellan Sacomännen, där nästan alla använder internet och till exempel en kortutbildad invandrarkvinna där väldigt få använder sig av den digitala tekniken.

 

- Då behövs studieförbunden, för vi kan jobba med uppsökande verksamhet tillsammans med våra medlemsorganisationer, vi har en utvecklad infrastruktur, kompetens, metoder och pedagogik för att nå de här grupperna.