Klyftor är hur kollektiv och makt formas tillsammans.
Detta är en maktråga hävdade Elin Wihlborg, doktor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet.
Konferens 22 maj 2007 Lidingö folkhögskola
Demokrati klingar för positivt, makt är mer provocerande och handlar om att ta makten.
Elin tog exempel på hur vi som medborgare är mer aktiva, bland annat genom att vi deklarerar själva på nätet. Hon menade vi i dag går vi från ett professionellt samhälle där proffsen genomför komplicerade processer till ett amatörmässigt samhälle där medborgarna själva gör jobbet.
Denna process förutsätter att amatörerna, alltså vi i allmänheten, också kan hantera de nya verktygen. Folkbildningens bör med andra ord motverka att amatörerna också är obildade.
- Det här handlar inte om vad vi gör – utan hur vi gör det, sade Elin Wahlborg och tog som exempel hur hon dammsuger hemma med en dammsugare som känner av vilket slags skräp som sugs upp. I sommarstugan finns ingen elektricitet och där får man istället knäskura. Samma uppgift, men den löses på olika sätt.
- Vi vill göra samma sak, men på olika sätt, sade hon. Ibland har vi ett val hur vi vill göra saker, men ibland inte.
Elin Wihlborg byggde sedan sin föreläsning på fyra huvudrubriker.
Teknik i ett samhällssammanhang
Tekniken finns omkring oss, med oss och kanske i oss. Elin Wahlborg tog som exempel att hon på tåget pluggar in mp3-spelarens lurar i öronen och sedan stoppar spelaren i fickan. Då har hon tekniken i sig. Tekniken blir en del av personligheten och inte ett särskilt system utanför individen.
Här kan man alltså tala om ett sociotekniskt system.
Digitala klyftor på olika sättNär man pratar om klyftor så men ar man ofta skillnad i ekonomiska resurser. Vissa har mer, andra har mindre. Men det finns andra resurser som är avgörande och som också skapar klyftor:
· fysiska resurser
· Digitala resurser
· Humana resurser
· Sociala resurser
Att överbrygga klyftor
Det finns flera sätt att överbrygga klyftor och Elin Wihlborg nämnde ett indiskt exempel. För att göra Internet och datorer tillgängliga även för dem som inte har resurser att äga en så har man skapat ”Hole in the wall”. I en vanlig vägg har man gjort ett hål och ställt dit en dator så att vem som helst på gatan kan använda datorn.
Ett annat sätt att överbrygga klyftor finns på flera svenska myndigheters hemsidor. En smart medhjälpare, det vill säga, en dator som kan förstå enkla frågor och kan ge kvalificerade svar till användare.
– Utbildningar är det klassiska exemplet på sätt att överbrygga klyftor, sade Elin Wihlborg, och det också så folkbildningen arbetar. Men det finns andra sätt. Att överhuvudtaget använda digitala verktyg ger kunskap och minskar den digitala klyftan.
Elin Wihlborg pekade också på att sociala sammanhang kan skapa normer som ger kunskap. Till exempel en tonåring som vill ha en avancerad mobiltelefon för att kamraterna har det.
Vad är normen?Vad är bättre? Mer rätt? En norm i dagens samhälle är att ju mer teknik, desto mer rätt.
En annan norm består begreppet tillväxt. Det anses självklart att det är något positivt som vi ska ha.
En norm som också är stark i Sverige och som syns väldigt väl här på Lidingö är villa, volvo och vovve, sade Elin Wihlborg. Den normen är så stark att en familj som bor på andra sidan av Stockholm och som består av tre nationaliteter och äter couscous betraktas som utanför normen.
Hon menade också att om man bytte normen och såg familjen som består av tre nationaliteter och som talar minst tre språk så kan man betrakta dem som den resursstarka familjen. Då vänder man både på perspektivet och på normen.
Men vem sätter normen? Några kan identifieras på seminariet. Det är staten, bland annat genom att ge statsbidrag. Folkrörelserna har också spelat stor roll för att sprida olika normer i samhället, sade Elin Wihlborg.
Statens roller- Tekniskt, till exempel ansvar för digital infrastruktur
- Digitalt, till exempel genom myndigheten Vinnovas satsning på tjänster, innehåll.
- Det mänskliga (humana) innehållet.
- Socialt - sammanhang och normer.
Folkbildningens roller
Folkbildningen har en annan legitimitetsgrund enligt Elin Wihlborg som också uppmanade publiken att ta den rolls om erbjuds att bygga det digitala folkhemmet och förvalta folkbildningens och folkrörelsernas arv.
Hon konstaterade att Sverige har den starkaste strukturen kring folkbildning i hela världen.
/Stefan Paulsson
Publicerad: 2007-05-29