Integrationsverket avvecklades den 1 juli 2007. Migrationsverket får det övergripande ansvaret för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot nyanlända flyktingar, medan länsstyrelserna överlägger med kommunerna om flyktingmottagandet och innehållet i de nyanlända flyktingarnas introduktion.

Migrationsverket övertar också Integrationsverkets uppdrag att medverka vid nyanlända flyktingars bosättning och att betala ut den statliga ersättningen för flyktingmottagande till kommunerna.  Integrationsverket har haft en samordnande roll i arbetet för att utveckla nyanlända flyktingars introduktion. Den uppgiften läggs nu på de myndigheter som på olika sätt berörs av introduktionen, bland andra AMV, Försäkringskassan och Skolverket. De ska också följa upp introduktionen på sitt eget område. Att samordna den regionala och lokala samverkan och att följa upp introduktionen i det egna länet blir däremot länsstyrelsernas uppgift. Ungdomsstyrelsen övertar handläggningen av stöd till organisationer som främjar integration och SCB övertar ansvaret för Integrationsverkets statistikdatabas STATIV. Svenska ESF-rådet, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, blir ansvarig myndighet för Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare inom EU:s ramprogram för solidaritet och migrationsströmmar.

 

Anslaget till DO förstärks med 13 miljoner kronor 2007. Förstärkningen syftar till att bland annat förbättra tillsynen av lagstiftningen, öka förutsättningarna för fler att få upprättelse vid diskriminering samt att nå utsatta grupper.

 

En parlamentarisk kommitté har överlämnat betänkandet En sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22). Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen avser att föreslå att de olika diskrimineringslagarna samordnas till en gemensam lagstiftning och att Jämställdhetsombudsmannen, Handikappombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning slås samman till en ny myndighet.

 

Mångfald.nu är ett projekt med stöd från Europeiska socialfonden, Växtkraft Mål 3, åtgärd U1:1b som ger stöd till kompetens inom sakområdena mångfald, tillgänglighet och jämställdhet. Fokus ligger på attitydutveckling.

Genom mångfald.nu samlas sex statliga myndigheter och bolag under drygt ett och ett halvt år för att utveckla sitt arbete med mångfald, icke-diskriminering och social hållbarhet. Projektet syftar till att ta flera kliv från ord till handling när det gäller mångfald i dess vida bemärkelse.

 

Målen för regeringens integrationspolitik är:

Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.

Integrationspolitiken ska riva hinder och öppna möjligheter för alla. Den ska frigöra människors inneboende kraft och bryta det utanförskap som fått fotfäste i Sverige. Frånsett den första tiden i landet ska det inte finna någon särpolitik för invandrare.

Den viktigaste insatsen för integration är att skapa bättre möjligheter för försörjning och egenmakt genom att driva en politik som underlättar arbete och företagande.

 

Inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdena pågår olika insatser för att öka sysselsättningen, bland annat genom att förbättra introduktionen för nyanlända invandrare, effektivare utbildning i svenska, kompletterande utbildningar, validering av utländsk kompetens och åtgärder för att underlätta för arbetsgivarna att anställa personal.

 

Regeringens vårbudget 2007:

 

* Instegsjobb: En subventionerad privat eller offentlig anställning, som kopplas till att den anställde deltar i svenska för invandrare (sfi). Instegsjobben är avsedda för nyanlända flyktingar och anhöriga de första 18 månaderna efter uppehållstillstånd. Regeringen satsar 100 miljoner under 2007 och 400 miljoner varje år mellan 2008 och 2010.

 

* Invandrares företagande: Kraftfulla åtgärder för att främja invandrares företagande och ta tillvara den potential och den drivkraft som många människor med utländsk bakgrund har. Ett åtgärdsprogram för invandrares företagande genomförs. 20 miljoner avsätts per år mellan 2008-2010.

 

* Yrkesbedömning: Arbetsförmedlingens resurser förstärks för att nyanlända invandrare ska kunna erbjudas en bedömning av sina tidigare yrkeserfarenheter. Valideringsdelegationen ska initiera och leda en pilotverksamhet för att validera 1000 personers utländska yrkeskompetens i samarbete med branschorganisationer. 25 miljoner avsätts 2007 och därefter 10 miljoner per år 2008-2010.

 

* Kompletterande högskoleutbildning: Fortsatt satsning på kompletterande högskoleutbildning för jurister, lärare och förvaltningsutbildade. Ny kompletterande utbildning för hälso- och sjukvårdsutbildade från så kallat tredje land. 46 miljoner avsätts 2008 och 51 miljoner per år 2009-2010.

 

* Utvidgad kompetensutveckling för sfi-lärare: Större kompensation för kommunernas vikariekostnader för sfi-lärare som vidareutbildar sig. 17 miljoner per år avsätts mellan 2008-2010. Inspektionen av sfi ska också intensifieras.

 

* Extra ersättning till kommuner för att underlätta flyktingmottagande: De kommuner som 2007 träffar en treårig överenskommelse får 10 000 kr per person de tar emot och ytterligare 20 000 kr för varje vuxen mellan 18-64 år som under det första året blivit godkänd i sfi, fått praktik eller arbete under en viss tid.

 

* Nystartscentrum: Försök i kommuner och stadsdelar med stort utanförskap för att finna samverkansformer mellan olika aktörer för att underlätta för enskilda att etablera sig i Sverige och på arbetsmarknaden. Start under 2008.

 

* Hyresgarantier för personer med svag ställning på bostadsmarknaden: Bidrag till kommuner för att stödja hushåll som klarar kostnader för eget boende men har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. 100 miljoner avsätts.

 

Integrationens svarta bok, agenda för jämlikhet och social sammanhållning (SOU 2006:79)

 

Den segregerande integrationen (SOU 2006:73)

 

Utbildningens dilemma – Demokratiska ideal och andrafierande praxis (SOU: 2006:40)

 

Bortom Vi och Dom – Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering (SOU: 2005:41)                                                               

 

Rapport integration 2005 (Integrationsverket)

Rapport Integration är i dag en återkommande källa till aktuell kunskap och fördjupande analyser inom olika samhällsområden ur ett integrationsperspektiv. Den bygger på omfattande samarbete med kunskapssamhället.

 

Mångfaldsplan 2006-2007 - Myndigheten för skolutveckling

 

Mångfald är framtiden – (SOU 2007:50)

 

Small, medium eller large? Vägval för mångfaldssamhället (Agora Akademi, hösten 2007). Boken syftar till att presentera tre alternativa vägar för att skapa ett hållbart mångfaldssamhälle.

 

Fördel mångfald (Kommentus förlag, 1999). Mångfaldens fördelar, kreativitet och företagskultur är några av de ämnen som diskuteras i denna bok. Fokus läggs också på konkurrensfördelar för organisationer med en stor mångfald.

 

Ledarskap för mångfald. (Studentlitteratur AB, 2001). En bok som belyser mångfaldsfrågor inom den sociala sektorn idag. Vad innebär det att leda och arbeta med den sociala sektorns mångfald idag? Vad krävs inom förändring och strategier idag och i framtiden?

 

Mångfald i arbetslivet. (Prevent, 2002)Om ett öppet arbetsliv utan diskriminering heter en bok som tar upp vad etnisk diskriminering, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och jämställdhet betyder i arbetslivet.

 

Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni framhåller att arbetslinjen är central när det gäller introduktion och integration av utlandsfödda i Sverige.

 

− Människor, oavsett var de är födda, kan inte finna sin plats i ett land som med hjälp av bidrag håller dem utanför det aktiva livets arenor. Det föder bara förakt, frustration och konflikter. Människor kan bara respektera det land som uppmuntrar dem att själva ta itu med sina liv, sa integrationsministern i sitt tal på Folkpartiets kommunala riksmöte i Örebro på söndagen.

 

Hon fortsatte: Det är tydligt att traditionella invandrarländer som USA, Australien och Kanada är bättre än Europa på integration. Det kan bero på vårt koloniala arv och på vår oförmåga att försvara vissa grundläggande värderingar. I de länder som har lyckats bäst gäller arbetslinjen. Man måste skaffa jobb för att kunna försörja sig själv och sina närmaste. Det finns inte så mycket av samhälleliga skyddsnät i dessa länder.

 

− Jag menar inte att vi ska ta efter allt. Den sociala modell vi har i Sverige och Europa har många styrkor som vi kan fortsätta att utveckla inom integrationspolitiken. Men regeringen har redan från börjat betonat arbetslinjen. Det är på jobbet den bästa introduktionen sker. Genom egen försörjning får man självkänsla, värdighet och känsla av tillhörighet till det nya landet. Långa introduktionsperioder, om än genom undervisning i samhällskunskap och svenska, är destruktiva och passiviserande.

 

− Vi har förutsättningarna att bli världsbäst men det kräver att vi svänger om hela synsättet och hela proceduren, avslutade integrationsministern.

 

Mångfald och dialog (MOD) en webbsida som drivs av studieförbunden Sensus och Bilda www.mod.nu

Landsrådet för Sveriges invandrarorganisationer – www.immi.se

Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige SIOS – www.sios.se

 

 Materialet är sammanställt av Linda Laine. Foto: Ylva Werlinder