Regeringen har angett att statens stöd till folkbildningen skall bidra till att dess organisationer är öppna för personer med funktionshinder och att alla deltagare erbjuds lika möjligheter till studier och att påverka utformningen av verksamheten (prop. 2005/06:192)
Departement och myndigheter
Handikappombudsmannen (HO) - arbetar för att personer med funktionshinder ska ha samma rättigheter och möjligheter som alla andra.
Hjälpmedelsinstitutet (HI) - nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar.
Handisam (myndigheten för samordning av handikappolitiken) har ett strategiskt uppdrag att verka pådrivande i svensk handikappolitik.
Sisus (socialstyrelsens avdelning för särskilt utbildningsstöd) - ger utbildningsstöd till personer med funktionshinder och arbetar för att mer generellt förbättra förutsättningarna för studier och utbildning för personer med funktionshinder. Sisus arbetar också för att skapa ökad kompetens om hur man bemöter personer med funktionshinder.
Specialpedagogiska institutet - ger bildningsansvariga för personer med funktionshinder särskilt stöd i specialpedagogiska frågor.
Nationella styrdokument
FN:s standardregler för funktionshinder (antogs 1993 av en enhällig GF)
Från patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop 1997/2000:79)
Förordning (2001:526) om myndigheternas ansvar för genomförande av handikappolitiken.
Ambition och ansvar – nationell strategi för utveckling av samhällets insatser för psykiskt sjuka och personer med psykiska funktionshinder (SOU 2006:100).
Aktuellt i regering och riksdag
Nordiskt samarbete
Regeringen överlämnade i mars 2007 en skrivelse (2006/07:90) till riksdagen om nordiskt samarbete. I skrivelsen lyfts bl.a. fram att "Design för alla"- strategin, som godkändes av Nordiska rådet 2005, skall verka för att samhällsfunktioner, varor och tjänster blir tillgängliga för alla, också när man har funktionshinder. Nordiska ministerrådet arbetar sektorsövergripande för att förverkliga denna strategi. Nordiska handikappolitiska rådet spelar
också en viktig roll för att driva på arbetet. Nordiska ministerrådet arrangerade i samarbete med Europarådet, det norska ordförandeskapet och St. Petersburgs stad en konferens om förbättrade levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättningar i september 2006.
Ny FN konvention om bättre levnadsvillkor för funktionshindrade
FN:s standardregler för funktionshindrade är 22 till antalet och uttrycker tydliga principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar på olika samhällsområden. De ger också konkreta förslag på hur ett land kan undanröja hinder för funktionshindrade personer och skapa ett tillgängligt samhälle. Standardreglerna är inte juridiskt bindande för medlemsstaterna, men tanken är att de ändå ska påverka hur olika länder formar sin handikappolitik genom att vara moraliskt förpliktande. Med FN:s konventioner om mänskliga rättigheter är det annorlunda. De är juridiskt bindande för de länder som har valt att ratificera konventionen. Dessutom måste länderna med jämna mellanrum rapportera till FN hur reglerna efterlevs. Sverige har ratificerat t ex konventionerna om de medborgerliga och politiska rättigheterna, om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, om barnets rättigheter och om kvinnors rättigheter. För den svenska regeringen är det viktigt att handikappolitiken är en del av alla politikområden och inte behandlas separat. Människor med funktionshinder omfattas självklart av FN:s alla andra regler på samma sätt som andra. Och kunskapen om funktionshinder måste finnas i FN:s kommittéer och organisationer som WHO, UNICEF och UNESCO.
Sverige har mycket aktivt medverkat i FN:s arbete med att förhandla fram en konvention för att tillförsäkra funktionshindrade personer åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Efter fem års aktiva förhandlingar i FN kunde samtliga medlemsländer i slutet av augusti 2006 enas om texten i en sådan konvention och den 13 december antogs den av FN:s generalförsamling.
Det handlar om en konvention för att stärka skyddet av de mänskliga rättigheter som funktionshindrade har enligt de konventioner som redan finns. Konventionen har fokus på icke-diskriminering som listar nödvändiga åtgärder för att personer med funktionshinder ska kunna åtnjuta såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Konventionen och tillhörande protokoll om individuell klagorätt öppnades för undertecknande den 30 mars 2007. Sverige är ett av ett 70-tal länder som skrivit under konventionen. Regeringen gör bedömningen att Sverige lever upp till konventionen. Inom FN-organisationen kommer en övervakningskommitté att inrättas. Det kommer också att sättas upp nationella övervakningsorgan dit enskilda kan anmäla om man upplevt sig diskriminerad.
2007 – EU:s år för lika rättigheter
EU-parlamentet har beslutat att år 2007 ska vara Europeiskt år för lika möjligheter för alla. Satsningen ska göra Europas invånare medvetna om sin egen och andras rätt till likabehandling och ett liv fritt från diskriminering. Målet är också att visa fördelarna med mångfald i unionen. Här följer en länk till regeringens webb om MR och en Nyhetssida om EU:s år för lika rättigheter:
www.manskligarattigheter.gov.se/extra/news/?module_instance=1&id=525
Handikappdelegationen
Regeringen har inrättat en handikappdelegation som ett viktigt forum för överläggning och ömsesidig information mellan regeringen och handikapporganisationerna i frågor som är av särskilt intresse för personer med funktionshinder. Äldre- och folkhälsoministern är ordförande i delegationen. Handikappdelegationen består av sju ordinarie ledamöter och sju suppleanter från handikapporganisationerna samt statssekreterare från Finansdepartementet, Utbildningsdepartementet, Kulturdepartementet, Miljödepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet samt Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Sekreterare och handläggare i delegationen är tjänstemän i Socialdepartementet. Frågor bereds i samråd mellan Regeringskansliet och handikapporganisationerna inför mötena.
Handikapporganisationernas ledamöter är valda på tre år från och med år 2007.
Demokratiprojekt om funktionshindrades möjligheter till politiskt deltagande
Hur ser tillgängligheten ut till lokaler för politisk verksamhet i kommuner och landsting? Hur bemöts personer med funktionshinder i det politiska livet? Det är två av frågorna som Handisams Demokratiprojekt ska ge svar på. Genom enkätundersökningar, fokusgrupper och fallstudier ska kunskap samlas in. Tillsammans med Boverket ska Handisam undersöka tillgängligheten till kommunala lokaler för politiska möten. I fokusgrupperna kommer frågor om vad det finns för hinder eller möjligheter till politiskt deltagande att ställas. Projektet genomförs på regeringens uppdrag och i samråd med Handikappförbunden.
Fritt val inom äldre och handikappomsorgen
Regeringen har tillsatt en utredning om fritt val inom äldre- och handikappomsorgen. Utredningen leds av Acko Ankarberg och ska vara klar den 1 januari 2008.
Diskrimineringsutredningen
Under 2006 skickades utredningen om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning (SOU 2006:22) ut på remiss till berörda myndigheter och organisationer. Inom Regeringskansliet bereds nu Diskrimineringskommitténs förslag samt inkomna remissvar med inriktning att en proposition ska kunna beslutas under 2007.
Utredningen har bland annat haft i uppgift att göra en översyn av den svenska diskrimineringslagstiftningen och - framför allt - överväga dels en gemensam lagstiftning mot diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och samhällsområden, dels en samordning eller sammanslagning av några av eller samtliga av Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning.
Fritt val av hjälpmedel
Regeringen har givit ett uppdrag åt Hjälpmedelsinstitutet att samordna genomförandet av en treårig försöksverksamhet av Fritt Val av hjälpmedel för personer med funktionshinder. Försöksverksamheten syftar till att pröva hur den enskilde kan ges ökad möjlighet att själv välja hjälpmedel. Inom försöksverksamheten ska det vara möjligt för den funktionshindrade att erbjudas en rekvisition som kan användas för att köpa hjälpmedel på den öppna marknaden. Om den enskilde hellre vill få tillgång till hjälpmedel på vanligt sätt via hjälpmedelscentralen ska det fortfarande vara möjligt under försöket.
I projektet ingår också att bedöma om livskvaliteten ökar för den enskilde, likaså användbarheten av hjälpmedel. Det ska också bevakas om kostnaderna för hjälpmedel påverkas av Fritt Val.
Försöksverksamheten ska redovisas senast den 31 december 2009.
Stöd för tillgänglighet till kultur
Kulturrådet fördelar stöd till projekt som syftar till att öka tillgängligheten till kultur för personer med funktionshinder. Kulturrådet har ett samlat ansvar för handikappfrågor med anknytning till rådets verksamhetsområde, vilket innebär att myndigheten ska vara rådgivande, pådrivande och stödjande i sådana frågor. Projekt som prioriteras är sådana som ökar kunskapen om funktionshindrades behov, förbättrar samarbetet mellan aktörer inom och utom kultur- och handikappområdet, prövar nya metoder, verksamhetsformer och teknik för att förbättra tillgången till kultur för personer med funktionshinder.
Forskning och utvärderingar
- Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (2006)
- Funktionshindrade och folkhögskolan – perspektiv på empowerment genom folkbildning (2000). Utgiven av FBR.
Övriga rapporter och skrifter
- Informationsmaterial om skyddet mot diskriminering på Handikappombudsmannens hemsida; www.ho.se
- Målprogram för Handikappförbundens samarbetsorgans intressepolitiska arbete kan laddas ner på www.hso.se.
- Handisams riktlinjer för hur verksamhet, lokaler, information e t c kan göras mer tillgängliga för personer med funktionshinder.
- Hanikappolitiska indikatorer. Handisam har gjort en sammanställning av befintliga indikatorer som kan användas för att mäta den handikappolitiska utvecklingen.
- Handikapporganisationernas samarbetsorgans (HSO) skrift Mer än bara lite kul med tips och idéer om hur kultur- och fritidsaktiviteter kan utvecklas och göras mer tillgängliga för barn och unga.
- Sisus skrift Om bemötande av människor med funktionshinder har tagits fram för att öka den nationella kompetensen när det gäller bemötandefrågor.
- Sisus skrift Att anpassa studiesituationen för vuxenstuderande med funktionshinder.
- HSO:s skrift Mediabilden av personer med funktionshinder.
- Funktionshinder, kultur och samhälle, Lindquist R, Sauer L, Studentlitteratur (2007) Relationen mellan funktionshinder, kultur och samhälle inrymmer olika spänningar och motsättningar, vilka tar sig olika uttryck beroende på den kontext de utspelar sig i. I denna antologi betonas spänningen mellan normalitet och avvikelse, mellan majoritetskulturen och subkulturer och/eller minoritetskulturer, mellan välfärdsstatliga praktikers mål och ambitioner samt olika grupper av funktionshindrades egen definition och upplevelse av sin situation.
- Med boken Det funkar! Se människan bortom funktionshindret (Prevent, 2006) vill arbetsmarknadens parter öka förståelsen för att alla behövs på arbetsmarknaden. Boken innehåller intervjuer med personer som är funktionshindrade samt lagar, parternas synpunkter och krönikor.
- Livet rullar vidare av Lars-Göran Wadén. Boken blandar vardagssituationer med tillskruvade situationer där huvudpersonen bokstavligen ryter till och går ut i krig mot samhällets orättvisor på de mest spektakulära sätt. Huvudpersonen använder humor som vapen för att vända ut och in på det mesta. Boken vänder sig till alla funktionshindrade som kanske tappat sugen och till dem utan funktionshinder för att ge kunskap om bemötande- och tillgänglighetsfrågor. Den vill visa att det går att ha fru, heltidsjobb, bil och hus - helt enkelt ett liv - trots funktionshinder.
Artiklar och notiser
Tidningen Arbetsliv har uppmärksammat Stiftelsen Funkas projekt "Funktionshinder som merit i arbetslivet". Tidningen ges ut av Prevent, en ideell förening inom arbetsmiljöområdet som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.
Företaget Funka rustar personer med funktionshinder för arbetslivet. Men först måste fördomarna bort, både hos företagen och hos den enskilde.
Det är nästan omöjligt för personer med funktionshinder att få en chans att pröva på arbetslivet, trots god kompetens och speciell förmåga. Men det handlar inte enbart om rigida fördomar på arbetsplatserna.
- Många personer med funktionshinder har fastnat i fördomar, som att de är illa behandlade och att samhället runt om är fientligt, säger Susanna Laurin, vd på Funka nu, ett IT-företag som tittar på webbplatsers tillgänglighet och utvecklar dem så att de blir tillgängliga.
Företaget är drivande i projektet Funktionshinder som merit på arbetsmarknaden. Där ingår också företag som ser en poäng i att ha mångfald i arbetsstyrkan. Centralt i projektet är utbildning. Arbetsgivarna får svar på praktiska frågor som bemötande, anpassning, hjälpmedel och löneformer. De får även möta personer med funktionshinder. Och det finns mentorprogram för både sökande och arbetsgivare. De arbetssökande får i sin tur individuell undervisning. Ofta krävs baskunskaper som att hålla tider, vara rätt klädd och arbeta mot en deadline. Många känner inte heller till vilka stöd och hjälpmedel de har rätt till. En del kunskap förmedlas via en internetportal, där det även finns samtalsforum för respektive grupp. Målet är att ha 100 sökande. De plockas ut av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Funka Nu.
De sökande vet sällan vad de vill arbeta med. Ett sätt att ta reda på det är att göra studiebesök på olika arbetsplatser. En praktikplats är också vägen till arbetet. I dag har projektet tillgång till jobb som nätverkstekniker, telesäljare, ekonomitjänst och barnskötare.
- Just nu verkar det vara rätt tid att satsa på dem som hållits eller hållit sig utanför tidigare, vi märker en ökad efterfrågan på personer med funktionshinder, säger Susanna Laurin.
Länkar
Handikappförbundens samarbetsorgan HSO –
www.hso.seCentrum för tvärvetenskaplig forskning om funktionshinder och handikapp vid Göteborgs universitet –
www.samfak.gu.se/ctffhStiftelsen Funkas syfte är att stärka funktionshindrades inflytande över sina egna liv.
www.stiftelsenfunka.se
Materialet är sammanställt av Linda Laine, 2007
Publicerad: 2007-10-08
Ändrad: 2007-10-09