Regeringens krav på Folkbildningsrådet

I propositionen Lära, växa, förändra (2005/06:192) framgår att det är önskvärt att folkbildningen utvecklar ett mer systematiskt kvalitetsarbete och att Folkbildningsrådet (FBR) bör medverka till att detta arbete sker. Vidare framgår det att rådet bör kunna dra operativa slutsatser av det material som samlas in samt att rådet bör utveckla metoder som möjliggör jämförelser i kvalitet mellan olika verksamheter.

 

FBR skall med utgångspunkt i folkbildningspropositionens krav på förstärkt kvalitetsarbete inom folkbildningen utarbeta och förankra gemensamma ramar för ett sådant arbete. Kvalitetsarbetet ska utföras av studieförbunden och folkhögskolorna.

På övergripande nivå ska rådet

-  förtydliga kvaliteten i folkbildningsarbetet,

-  utveckla riktlinjer för den kvalitetsredovisning som ska avges av studieförbund och folkhögskolor samt besluta om vilka gemensamma uppgifter och områden som ska behandlas i denna,

-  stödja organisationerna i att utveckla sitt kvalitetsarbete genom att sprida erfarenheter av det kvalitetsarbete som finns inom folkbildningsvärlden men också närliggande verksamhetsområden,

- avsätta särskilda medel för kvalitetsprojekt och kompetensutveckling inom området.

- Utarbeta folkbildningens nationella kvalitetsredovisning utifrån bearbetade uppgifter från folkhögskolornas och studieförbundens kvalitetsredovisningar kompletterade med uppgifter från Folkbildningsrådets nationella utvärderingar, myndigheters och organisationers utvärderingar och uppföljningar samt statistik.

 

Från och med verksamhetsåret 2007 ska studieförbund och folkhögskolor årligen avge kvalitetsredovisning till Folkbildningsrådet. Kvalitetsredovisningen ska vara godkänd av folkhögskolornas/studieförbundens styrelser och ska 2007 vara inlämnad senast den 15 november. Redovisningen ska omfatta en beskrivning av vilka metoder som man har använt för sitt kvalitetsarbete, vilka indikatorer eller kännetecken man har valt för att beskriva folkbildningens kvalitet samt analyserade resultat inom de sju verksamhetsområden som har beslutats av riksdagen. Av kvalitetsredovisningen ska också framgå vilka uppföljnings- utvärderings- och utvecklingsinsatser som genomförts och resultaten av dessa.

 

Kvalitetsredovisningen från studieförbund och folkhögskolor samt Folkbildningsrådets uppföljningar och utvärderingar av den statsbidragsberättigade verksamheten ska tillsammans utgöra underlag för folkbildningens kvalitetsredovisning som kommer att lämnas till regeringen den 22 februari 2008 i samband med årsredovisningen för 2007. 

 

Det finns inget centralt dokument inom folkbildningen som talar om vad folkbildningskvalitet är. Det är det enskilda studieförbundet eller folkhögskolan som själv utformar och beslutar vad som är god folkbildningskvalitet för deras del. Utgångspunkten är organisationens egna mål, huvudmännens/medlemsorganisationernas önskemål samt de studerandes/deltagarnas behov. Det finns dock vissa riktlinjer både från statens sida och från Folkbildningsrådet som anger en inriktning om vad som bör känneteckna det statbidragsberättigade folkbildningsarbetet. Dessa riktlinjer anges bland annat i

- förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildning http://www.folkbildning.se/download/580/x/Förordning_2007.pdf

- propositionen Lära, växa, förändra (2005/06.192) http://www.folkbildning.se/download/548/x/FBR_sammanf_Folkbildningspropp_2006_060410.pdf

- Folkbildningsrådets statsbidragskriterier för folkhögskolor och studieförbund http://www.folkbildning.se/page/42/hjalpredor.htm

- Folkbildningsrådets skrift om folkbildningens kännetecken http://www.folkbildning.se/download/8/x/Folkb_kannetecken.pdf

 

Folkbildningsrådet har avsatt totalt 40 mkr för folkhögskolornas kvalitetsarbete 2007. Varje folkhögskola får inom ramen för detta anslag 250 000 kr för att utveckla och implementera modeller för kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. En summa om 3 mkr har också avsatts för gemensamma insatser i form av kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte m.m. inom kvalitetsområdet.

1. Mentorskap, mötesplatser, erfarenhetsutbyte etc. för folkhögskolans rektorer (organiseras i huvudsak av SKL och RIO).

2. Introduktionsdagar om kvalitetsarbete, riktade till all personal och förtroendevalda i folkhögskolorna

3. Riktade utbildningsinsatser, inom exempelvis

-  administrativ kvalitet

-  kvalitet i information och vägledning

-  utvärderingsmetoder

-  statsbidragsvillkor och uppföljningsansvar (till skolornas ordföranden och revisorer).

4. Referensgrupp med företrädare för folkhögskolorna. Gruppen fungerar som ett forum för samtal om kvalitetsredovisning och kvalitetskriterier.

 

Tre mentorer har genomfört en första omgång möten med samtliga rektorsnätverk. Inför andra omgången har ett centralt utskick till skolorna gjorts av RIO med inbjudan till 12 arbetsdagar med utbildningsinslag, riktade till skolledare och kvalitetsansvariga. Som grund för arbetsdagarna ligger en självvärdering.

 

27 introduktionsdagar om kvalitetsarbete på folkhögskolor har genomförts på 26 platser i landet under 2007. 137 folkhögskolor har deltagit och antal personer uppgick till 2 067.

 

Introduktionsdagarna har genomförts i samarbete med tre olika konsultföretag. Dessa är Ramböll Management (RM), Rörelse och utveckling (RoU), Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ). Läs om upplägg och innehåll här.

 

Läsvärt: ”Studie om systematiskt kvalitetsarbete inom folkhögskolorna” Elisabeth Ernholm (2005). Ta del av uppsatsen här.

  

I Folkbildningsrådets beslut om ny statsbidragsmodell för folkhögskolorna från och med 2006 ingår att medel årligen skall avsättas till gemensamt utvecklingsarbete. I motiven för det gemensamma utvecklingsbidraget läggs stor vikt vid att flera folkhögskolor samarbetar i angelägna utvecklingsprojekt. Folkbildningsrådet har också möjlighet att prioritera särskilda utvecklingsområden av strategisk betydelse.

 

Nio projekt har beviljats av FBR om sammanlagt 2,5 miljoner kronor. Nedan följer en förteckning över de projekt som beviljats medel, några av dem beskrivs också mer ingående. Kvalitetsutvecklingsprojekten skall vara slutredovisade till FBR den 31 december 2007.

Runö folkhögskola är huvudsökande för ett projekt som handlar om att utveckla en metod och ett antal indikatorer för att enkelt mäta om folkbildningens kärnvärden uppnåtts i utbildningen. Dessa kärnvärden utgår från statens syfte med stödet till folkbildningen och Folkbildningsrådets skrivningar om vad som kännetecknar folkbildningsarbetet.

 

Projektet är en vidareutveckling av ett arbete som påbörjades 2002 då ett antal folkhögskolor enades om 21 frågor som skulle ställas till alla deltagare vid längre kurser, efter avslutade studier. Frågorna ses som indikatorer på god folkbildningskvalitet och summan av svaren utgör ett indexvärde över den sammanvägda kvaliteten i utbildningen. Detta indexvärde används för att jämföra skolors och kursers index över tid. Ett 40-tal folkhögskolor har hittills använt sig av verktyget och deltagit i mätningarna.

 

Huvudsyftet med detta projekt är att vidareutveckla det verktyg som används för att genomföra webbenkäten, både när det gäller innehåll, metodik för uppföljning, funktioner och teknik. Målet är att alla folkhögskolor så småningom skall kunna använda sig av enkäten.

Kristinehamns folkhögskola, Sverigefinska folkhögskolan och Birka folkhögskola tillsammans med erfarna distanspedagoger, verksamma inom folkbildningen, tar fram kvalitetskriterier och mätningsmetodik för flexibla studier inom folkbildningen. Syftet är också att finna metoder för hur dessa kriterier skall följas upp och vid behov revideras.

Distansstudier, flexibla studieformer, nätburna studier – kärt barn har många namn – breder ut sig som begrepp och som praktik inom vuxenutbildningen. Folkbildningen lever och har länge levt i skuggan av den kommunala vuxenutbildningen och andra skolformers sätt att definiera vad dessa begrepp står för. Ofta blandas folkbildningen ihop med tveksamma former för distansstudier, med avhopp och dålig kvalitet.

 

Detta är bakgrunden till att Kristinehamns folkhögskola, Sverigefinska folkhögskolan och Birka folkhögskola beslutat sig för att tillsammans med erfarna distanspedagoger, verksamma inom folkbildningen, ta fram kvalitetskriterier och mätningsmetodik för flexibla studier inom folkbildningen. Syftet är också att finna metoder för hur dessa kriterier skall följas upp och vid behov revideras.

 

Projektet som är avgränsat till att handla om själva lärprocessen, bygger på folkbildningens värdigmässiga grund, med betoning på demokrati, delaktighet, dialog, gruppen som resurs, engagemang i samhällsfrågor etc. Resultatet kommer att spridas till de folkhögskolor och studieförbund som arbetar med studieformen.

 

Hellidens folkhögskola är huvudsökande för projektet vars syfte är att arbeta fram ett underlag som hjälper rektorer i deras arbete och samtidigt höjer kvaliteten på skolans kvalitetsarbete. Syftet är bland annat att öka medvetenheten om vilka möjligheter det finns att förbättra det egna arbetet och att stödja tillkomsten av nätverk för rektorer i frågor som rör kvalitetsutveckling.

 

Skolledaren har stor betydelse för att initiera och vidmakthålla ett kvalitetsarbete på sin folkhögskola. Samtidigt beskrivs ibland rektorsarbetet som en tiokamp där varje gren fodrar en specialist. Det kan kännas som om kvalitetsarbetet kommer till som en elfte gren. Men kvalitetsarbetet kan också vara ett hjälpmedel för att klara av övriga arbetsuppgifter.

 

I det projekt som Hellidens folkhögskola är huvudsökande för skall man arbeta fram ett underlag som hjälper rektorer i sitt arbete och samtidigt höjer kvaliteten på skolans kvalitetsarbete. Syftet är bland annat att öka medvetenheten om vilka möjligheter det finns att förbättra det egna arbetet och att stödja tillkomsten av nätverk för rektorer i frågor som rör kvalitetsutveckling. Frågor som skall besvaras under projektet är exempelvis:

- Hur nås skolans mål?

- Hur involveras personalen?

- Hur används resurserna?

- Hur mycket tid ges olika frågor?

- Hur organiseras arbetet?

- Hur arbetar skolan med utveckling och utvärdering?

Fritidsledarskolorna har ansökt om medel för ett projekt som ska säkra kvaliteten och därmed framtidsutsikterna för att fritidsledarutbildningen framgångsrikt ska fortsätta bedrivas på folkhögskola.

 

Folkhögskolorna har utbildat fritidsledare i över 30 år. Idag ifrågasätter vissa aktörer, bl.a. tjänstemän på Sveriges kommuner och landsting samt Ungdomsstyrelsen, om inte utbildningen borde vara en högskoleutbildning. Av den debatten följer att fritidsledarskolorna kommer att bli grundligt synade de kommande åren.

 

Mot bakgrund av detta har fritidsledarskolorna, totalt 26 folkhögskolor, ansökt om medel för ett projekt som ska säkra kvaliteten och därmed framtidsutsikterna för att fritidsledarutbildningen framgångsrikt ska fortsätta bedrivas på folkhögskola. Skolorna menar att folkhögskolan är bäst lämpad att utbilda fritidsledare eftersom yrket är av folkbildande karaktär.

 

Projektet kommer bland annat att inriktas på att:

- ge stöd och redskap för personal och skolledning att förbättra och utveckla fritidsledarutbildningarna, exempelvis genom en förnyad kursplan.

- ge kursdeltagarna en högkvalitativ utbildning och certifiera utbildningen så att de olika folkhögskolorna ger en likvärdig yrkesutbildningar

- göra fritidsledarskolorna till centrum för fritidspolitik i sitt närområde samt

- finna kvalitetsmetoder som kan tillämpas på andra kurser och utbildningar inom folkhögskolorna.

 

Fritidsledarskolorna:

- har en fungerande organisation med självfinansiering genom skolornas årliga medlemsavgift

- har gemensamma stadgar

- har en fungerande styrelse

- ”äger” namnet ”fritidsledarutbildning”, genom att ha en gemensam kursplan, gemensamma regler för antagning osv.

- genomför årligen ”vart tog dom vägen” – undersökningar

- har årsmöte och kursföreståndarkonferens, samt även rektorsträffar.

- har gemensamt utbildningsbevis.

- har utvecklat det gemensamma marknadsföringsarbetet

- genomför fortbildning

- har producerat böcker gemensamt

- har kvinnliga nätverket och regionala träffar

- har lokala kvalitetsgrupper som utvecklats genom regionala grupper som formades kring en ”triangelrevision” av de lokala utbildningsplanerna för några år sedan

- har en egen hemsida

- har konstant byggt ut nätverket med ”medspelare” som Fritidsforum, YFF, Sveriges kommuner och Landsting, Ungdomsstyrelsen, högskolor mm

 

Kvalitetsarbetet pågår för fullt inom Fritidsledarskolorna. Det finns ett antal kvalitetsgrupper, bestående av fritidsledarutbildningens personal på 3-5 skolor, som träffas regelbundet och samtalar kring väsentliga utvecklingsområden och delar erfarenheter med varandra.

 

Under mars månad genomfördes på tre Fritidsledarskolor fortbildningsdagar i lärande samtal och problembaserad skolutveckling under ledning av Karin Sjöberg från FoU-företaget APeL. All personal från fritidsledarutbildningarna bjöds in och många anmälde sig.

 

I april månad genomfördes en stor vårkonferens på temat "Folkhögskolan, Fritidsledarutbildningen och omvärlden". Kairos Future gav en kvalificerad genomgång av aktuella omvärldstrender och värderingsförändringar med koppling till folkbildningens uppdrag. Konferensdeltagarna bearbetade också kvalitetsgruppernas förslag till "kravspecifikation" på fritidsledarutbildningen. Tanken är att kravspecifikationen ska ge underlag till framarbetandet av kvalitetsindikatorer som varje skola kan arbeta med i en årlig självskattning och som också ska granskas kollegialt. Resten av tiden för konferensen ägnades åt att spetsa kvalitetsarbetet mot framtagandet av ett kvalitetssäkringssystem.

 

Fritidsledarskolorna har också tillsatt en valideringsgrupp som ska ta fram riktlinjer för hur man kan validera yrkeserfarenhet och andra studier och tillgodoräkna sig detta I samband med detta kommer frågan om distansutbildning och förkortad studiegång att behandlas.

 

Axevalla folkhögskola och Sverigefinska folkhögskolan vill i detta projekt kvalitetssäkra sin undervisning så att skolorna på bästa möjliga sätt kan arbeta för att ge sverigefinska deltagare en stark positiv identitet.

 

Axevalla folkhögskola och Sverigefinska folkhögskolan har lång erfarenhet av undervisning med den sverigefinska gruppen som deltagare. I ett utvecklingsprojekt vill skolorna kvalitetssäkra sin undervisning så att skolorna på bästa möjliga sätt kan arbeta för att ge sverigefinska deltagare en stark positiv identitet. Denna stärkta identitet skall föras vidare till den egna minoritetsgruppen samt till majoritetsbefolkningen. Projektet kommer att dra lärdomar av motsvarande arbete som genomförs i Finland. 

 

Arbetet kommer bland annat att innebära djupintervjuer med f.d. kursdeltagare för att se hur arbetssättet på de två deltagande skolorna fungerar idag och vilka eventuella brister som finns. Vidare undersöks i vilken mån den studerande har fått en stärkt minoritetsidentitet. Efter detta skapas ett åtgärdsprogram med framgångskoncept som skall kommuniceras ut till andra folkhögskolor som undervisar elever som tillhör en minoritetsgrupp. Det kan handla om deltagare från andra minoriteter än enbart den sverigefinska gruppen. 

 

En enkät har skickats till före detta elever på Axevalla folkhögskola, skolans filial i Stockholm och Sverigefinska folkhögskolan med frågor som rör undervisningsmodellerna ur minoritetssynpunkt på de tre folkhögskolorna. Enkäten har utformats i samarbete med FINNS/Cityfolkhögskolan i Helsingfors och är anpassad för att motsvara förhållandena i Finland. En enkät har också skickats till personalen på skolorna som dagligen har kontakt med elever och möjlighet att påverka deras attityder.

 

Analys och bearbetning av enkätsvaren pågår fortfarande och ännu har bara grova slutsatser kunnat dras. Svarsfrekvensen på enkäterna var något låg vilket också gör det svårt att dra några definitiva slutsatser. Mycket av tiden i projektet har gått åt till att diskutera begrepp och utgångspunkter. Vad menas egentligen med identitet och minoritetsidentitet, har exempelvis varit en central fråga som det funnits många olika tolkningar av. Folkhögskolorna i projektet ser att deras undervisningsmodeller har en positiv effekt, men de är samtidigt osäkra på vad det är de egentligen gör för att få de resultat som de får.

 

Hållands folkhögskola är huvudsökande. Syftet är att öka säkerheten och därmed också kvaliteten i fältbaserade studier. Projektet koncentrerar sig framförallt på arbetsmiljön (introduktion, utbildning och ansvar för personal och ledare) och deltagarmiljön (utbildning, gruppmetodik, resor, kulturförståelse etc.).

 

Med fältstudier avses i det här fallet t.ex. friluftsaktiviteter, studieresor och praktikperioder.  Projektet koncentrerar sig framförallt på arbetsmiljön (introduktion, utbildning och ansvar för personal och ledare) och deltagarmiljön (utbildning, gruppmetodik, resor, kulturförståelse etc).

 

Projektet syftar också till att studera juridiska och ekonomiska faktorer i kvalitetsarbetet inom denna sektor. Ansvarsfrågor, delegation och dokumenterade utbildningskrav är med en viktig kvalitetssäkring av hög angelägenhet för folkhögskolans ledningsfunktioner och de bäst lämpade att föra diskussionen om dessa frågor är folkhögskolans egna pedagoger. Projektet kommer därför att samla erfarna utomhuspedagoger och diskutera kriterier och metodik i fältbaserade studier. Kriterierna ska följas upp och revideras under projektets gång.

Klarälvens folkhögskola är huvudsökande i detta projekt där metoden Balanserat Styrkort tillämpas i kvalitetsarbetet. Varje folkhögskola tar fram egna indikatorer. En annan målsättning är att skapa ett nätverk för ett mer långsiktigt utbyte när det gäller systematiskt kvalitetsarbete på skolorna.

 

De folkhögskolor som deltar i detta projekt har beslutat sig för att påbörja/utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete med en metod som utgår från s.k. balanserade styrkort. Projektet är inriktat på kompetensutveckling genom ett gemensamt lärande för personal, lednings- och/eller utvecklingsansvarig på respektive skola. Ett av målen är att de som deltar i projektet ska få mer kunskap om metoden balanserad styrning och känna sig bekväma med att handleda andra i att lära om och använda sig av metoden. En annan målsättning är att skapa ett nätverk för ett mer långsiktigt utbyte när det gäller systematiskt kvalitetsarbete på skolorna.

 

Vid projektstart tog varje skola fram ”indikatorer” d.v.s. några saker som man förväntar sig skall ha förändrats som resultat av de insatser man gör under projekttiden. Varje skola har lite varierande indikatorer beroende hur långt man hade kommit vid projektstarten i arbetet med systematiskt kvalitetsarbete och ”balanserad styrning, BSC”.

 

De flesta medverkande skolorna har personal som specifikt arbetar med projektet och skolans kvalitetsarbete. De flesta skolorna har också en rektor som varit med vid projektets gemensamma seminarier (där flera deltagare från varje skola deltar). De skolor som har specifik personal, och som har en rektor som prioriterar projektet (vilka de allra flesta har) tycks på god väg att uppnå sina ”indikatorer”.

 

Några få skolor har upplevt arbetet som problematiskt på grund av rektorsbyten, ”upptagen rektor” och långtidssjukskriven personal. Det krävs ledningsengagemang, kontinuitet och långsiktighet för att bygga upp ett fungerande kvalitetsarbete. En viktig erfarenhet av projektet är därför att det är viktigt att det finns beredskap för att hantera förändrade ledningsstrukturer, personalförändringar samt att man säkerställer att skolledning och huvudmannen har intresse och ett realistiskt tidsperspektiv för att starta ett förändringsarbete. Förändring av rutiner och förhållningssätt tar TID och kräver resurser.

 

De deltagande skolornas personal tycker samstämmigt att det har varit bra att utbyta erfarenheter sinsemellan.  Man har gett varandra nya infallsvinklar och konkreta metoder att använda i det ”vardagliga” arbetet på skolorna. Detta gäller bl.a. metoder för att synliggöra och förbättra processer (processmodellering) och olika metoder för ”mätning”. Frågor som man har ställt sig i projektet är bl.a. hur man kan vidareutveckla användningen av enkäter (kvantitativa metoder) och framförallt hur man kan renodla dem så att de verkligen mäter det man har behov av att ta reda på. Det handlar också om hur man kan använda sig mer av kvalitativa metoder som på ett naturligt sätt involverar deltagarna och blir en del av ”utbildningen”. Dessa metoder går till stor del ut på att man ska använda strukturerade rutiner för att dokumentera processer som sker i undervisningssituationer och reflektera över dessa.

 

Projektet har utöver detta diskuterat vad som är viktigt att mäta och utvärdera för att säkerställa och utveckla skolans kvalitet. Och hur man ska reflektera och tolka resultaten av utifrån de olika BSC-perspektiven (utveckling– medarbetare– process-  deltagare- samhälle– ekonomi-), för att få en större förståelse för hur dessa olika perspektiv påverkar varandra över tid.

 

Betydelsen av ordval som t.ex. ”balanserade styrkort” har diskuterats. Begreppet ”styrning - styra” anses av en del inte ”folkbildningsmässigt” och skolorna har ibland upplevt en onödig ”låsning” vid själva begreppet, vilket till viss del motverkat lusten att fördjupa sin förståelse av metoden. En av skolorna funderar på att istället för styrkort använda begreppet ”balans” eller ”balanserad målbild” som är den korrekta översättningen av det engelska orginalbegreppet ”balanced scorecard”.

 

Projektet tycks få en fortsättning i ett nätverk, eftersom de flesta tycker att det skulle vara bra med fortsatt kontakt för att stödja och inspirera varandra i kvalitetsarbetet.

  

Vadstena folkhögskola är huvudsökande. Projektet fokuserar på kvalitetsutveckling där de deltagande folkhögskolornas profil (ton och klang) ska utvecklas. Projektet vill beskriva folkhögskolornas olika särarter genom samtal och observationer.

Projektet fokuserar på kvalitetsutveckling genom att försöka hitta en metod där de deltagande folkhögskolornas profil (ton och klang) ska utvecklas och där ingen likriktning sker. Projektet vill beskriva folkhögskolornas olika särarter, så som mångfald, jämställdhet, jämlikhet, hållbar utveckling, demokrati etc. utifrån en hermeneutisk forskningstradition, dvs. genom samtal och observationer. Tanken är att varje enskild folkhögskola genom processen skall bli medveten om sin karaktär och sin kvalitet; sin klangfärg.

 

Konkret går arbetet till så att varje skola utser en grupp bestående av sex personer som samlas någon timme var fjortonde dag för att diskutera kvalitetsaspekter som bidrar till skolornas klangfärg. Genom denna gruppdynamiska metod skapas engagemang hos medarbetarna, då de anställda ser att de kan synliggöra och ge uttryck för skolans karaktär och dess kvaliteter. Samtalen observeras och dokumenteras.

Önnestads folkhögskola är huvudsökande. Avsikten är att ta fram ett instrument för en gemensam syn på hur kvalitet kan utvecklas och säkras för olika folkhögskoleparametrar samt att ta fram en utvärderingsmodell som täcker in en del av skolans profil och värdegrund.

 

Avsikten är att ta fram ett instrument som skall sammanfatta en gemensam och övergripande syn på hur kvalitet kan utvecklas och säkras för olika folkhögskoleparametrar samt att ta fram en utvärderingsmodell som täcker in en del av skolans profil och värdegrund. Fokus kommer att ligga på parametrar som studerandeinflytande, genusperspektiv, mångfaldsfrågor och de enskilda skolornas profil och värdegrund. Projektet avser att genom en kraftfull satsning på kvalitetssäkring, inte bara diskutera och utbilda sig inom kvalitetsområdet utan också utveckla en färdig produkt som ska säkerställa såväl formalia som funktion av kvalitetssäkringsmodellen.

 

Inom ramen för Folkbildningsförbundet arbetar studieförbunden gemensamt med kvalitetsfrågor i Etikdelegationen. Det finns också en särskild arbetsgrupp för kvalitetsfrågor.

 

Folkbildningsförbundet har antagit riktlinjer för kvalitetsarbetet i studieförbund som gäller från 2007. Av riktlinjerna framgår bl.a. att: 

 

- att förverkliga statens syften med sitt stöd

- att förverkliga de sju prioriterade områdena

- att verksamheten genomsyras v en ideologisk profil

- att verksamhet bedrivs i hela landet

Folkbildningsförbundet har till Folkbildningsrådet också lämnat en beskrivning av hur man ser på det framtida kvalitetsarbetet. Av denna beskrivning framgår att man önskar att Etikdelegationen ska vidareutveckla det gemensamma etiska arbetet inom studieförbundens folkbildningsverksamhet för att upprätthålla samhällets förtroenden och stärka och stärka statsanslagen. Vidare anses det att Etikdelegationen, utifrån varje studieförbunds särart och profil, ska utveckla gemensamma förhållningssätt och tolkningar av gällande förordningar och riktlinjer. Etikdelegationen ska även genom sitt arbete stärka studieförbunden som anordnare av statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet och medverka till ett ansvarsfullt anordnarskap i planering, genomförande och rapportering av verksamheten.

 

Mot bakgrund av ovanstående och på uppdrag av studieförbunden har Folkbildningsrådet därför fördelat 2 miljoner kronor till studieförbundens gemensamma etikarbete för år 2007.

 

För mer information om Etikdelegationens arbete, se www.studieforbunden.se

  

ABF har sedan en tid arbetat med ett helhetsgrepp på kvalitetsarbetet. De vill hitta särskilda kvalitetsindikatorer för verksamheten, om t ex anordnarrollen, samt kunna mäta effekter av folkbildningsverksamheten. ABF har tidigare mätt folkbildningsmässigheten i olika cirklar genom att ta fram indikatorer, ett arbete som kommer att fortsätta och utvecklas. ABF ska, med start hösten 2007, genomföra utvecklingssamtal med en fjärdedel av avdelningarna där fokus är ekonomi, organisation och verksamhetsutveckling. ABF kommer att ta fram nytt material för kompetenshöjning på kvalitetsområdet, t ex genom att utveckla personal- och förtroendemannamaterialet. Förbundet ska ha en stödjande, rådgivande och riktgivande roll gentemot avdelningarnas kvalitetsarbete.

 

Bilda började arbeta med ett särskilt kvalitetssystem år 2000 och skapade ett eget system som kallats QUB. Arbetet med QUB har utvärderats och den visar att kvalitetsarbetet måste vara enkelt, det ska utgå från Bildas stadgar och styrdokument och vara förankrat hos ledning och avdelningarna. Mot bakgrund av detta har Bilda lagt fram ett förslag om ett kombinerat kvalitets- och verksamhetsplaneringsarbete. Centralt i arbetet är uttrycket ”ständiga förbättringar som påverkar direkt”. I verksamhetsplaneringen utgår man ifrån profilområden som är kopplade till propositionens sju verksamhetsområden. Tre till sex mål formuleras för varje verksamhetsområde. Det ska antingen vara kvantitetsmål, kvalitetsmål eller produktionsmål.

 

Traditionellt har de olika stiftelserna arbetat med olika system/metoder/certifieringar, men nu försöker FU istället att skapa en helhetssyn på kvalitet. FU har t ex en arbetsplan för kvalitetsarbetet som sträcker sig till år 2008. Ett ramprogram för kvalitetsarbetet kommer att utarbetas. FU arbetar med kvalitet på många sätt; t ex finns ett granskningssystem där de olika stiftelserna granskar varandra. Det finns också ett väl utvecklat system för kursutvärderingar. Samordning av huvudmännens mål och riksdagens mål har bl.a. resulterat i att FU har skrivit om verksamhetsidén. FU har en central kvalitets- och etikgrupp som ansvarar för internkontroll och har ett utökat uppdrag. Utöver detta har FU kvalitetsmanualer för olika fält/ämnen som man ska utveckla.

 

Medborgarskolan har sedan 2003 arbetat med kvalitet ur ett deltagar- och kundperspektiv, framförallt ur ett administrativt perspektiv. Det är för Medborgarskolan viktigt att få med alla i organisationen i kvalitetsarbetet. En arbetsgrupp brukar börja med att processa frågorna och sedan processas arbetsgruppens tankar/idéer vidare i organisationen. Processen leder till nulägesbeskrivningar och ett antal förändrings-/förbättringsförslag.

Medborgarskolan arbetar med den gemensamma policyn, som också är en del av kvalitetsarbetet.

 

NBV gjorde under våren 2007 en nulägesanalys. NBV vill hitta arbetsmetoder som gör att man kan arbeta med kvalitet på ett effektivt sätt. Det ska vara lätt för avdelningarna att ta till sig metoderna och att arbeta med dem.

Under våren har möten med alla verksamhetschefer genomförts där kvalitet och de sju verksamhetsområdena har diskuterats. NBV har arbetat en del med effektmätningar när det gäller de globala frågorna (genom SIDA) och de erfarenheterna vill man nu ta med sig in i den andra verksamheten. En utvärdering av SIDA-verksamheten ska vara klar i mars 2008.

 

Sensus använder sig av ett kvalitetssystem som kommer från TBV. Sensus vill försöka fånga upp lokala initiativ och idéer som rör kvalitetsarbetet och genom dessa försöka förbättra och systematisera förbundets kvalitetsarbete. Utvärderingar, ledarutvecklingsarbete, internkontroll, en modell för projektarbeten, ny strategi för Sensus från och med 2008 är alla viktiga delar i kvalitetsarbetet. Utmaningen år 2007 är att mäta det Sensus gör inom de sju verksamhetsområdena.

Basen för Studiefrämjandets kvalitetsarbete är utbildningar för cirkelledare, personal och förtroendevalda. Alla ledare ska få en introduktion och ett utvecklingssamtal. I den nya strategiska planen ingår också att minst 70 procent av cirkelledarna ska genomgå en grundutbildning före 2010. Utvecklingen av gemensamma policydokument är en viktig del av kvalitetsarbetet. Ett antal av avdelningarna har kvalitetssäkrat sig i enlighet med ISO-systemet. Förbundet försöker nu att centralt certifiera sig i enlighet med detta system.

 

SV arbetar med olika kvalitetssystem; för ledningsprocess där planering, aktiviteter, utvärderingar och förbättringar ingår. SV har fördjupat sig i syftet för den egna verksamheten och sett över struktur, rollfördelning, ledningsinformation, synkronisering, lärandeorganisation. Under året har ca 130 mindre kvalitetsprojekt varit igång och resultaten redovisas i olika kluster, genom träffar där resultaten diskuteras. Det finns också ett granskningsteam som följer arbetet. Metoden går ut på att göra ständiga små förbättringar.

 

 Kvalitetsarbete innebär att se, dokumentera och värdera det man gör för att sedan vidta åtgärder som förbättrar verksamheten

 

Kvalitetsarbetet innefattar:

Nulägesbeskrivning, målformulering, uppföljning och utvärdering, analys och värdering och förbättringsåtgärder

 

Kvalitetsarbetet genomförs på alla nivåer

 

Kvalitetsarbetet börjar med en nulägesbeskrivning utifrån vilken man anger färdriktning och etappmål.

 

Kvalitetsredovisningen ger underlag för internt förbättringsarbete och är samtidigt en extern kvalitetsdeklaration.

 

Folkhögskolornas och studieförbundens kvalitetsredovisningar bildar underlag för folkbildningsrådets nationella kvalitetsredovisning tillsammans med nationella utvärderingar, statistik, uppföljningsinsatser mm

 

Om uppföljningar/utvärderingar och kvalitetsredovisningen visar att målen trots vidtagna åtgärder inte uppnåtts så måste nya åtgärder vidtas. Det innebär att nya mål sätts upp. På det viset fortsätter kvalitetsarbetets kretslopp som en ständigt pågående process. Det är det som är kvalitetsutveckling

 

Kvalitetsutveckling är metoder, arbetssätt, strategier för ständig förbättring av kvalitet

 

Kvalitet är en egenskap hos en vara eller en tjänst.

 

Rätt kvalitet uppstår när förväntningar infrias, behov tillfredställs och krav uppfylls från samtliga intressenter. För folkbildningens del är intressenterna många, t ex deltagarna, staten, huvudmännen, medarbetarna.

 

Kvalitetssäkring är alla aktiviteter för att främja och kontrollera kvaliteten, t.ex. målformulering, uppföljning och utvärdering, analys, förändring/förbättringsåtgärder

 

Allmänna råd och kommentarer om kvalitetsredovisning (2006

 

Att granska och förbättra kvalitet (2003)
Vad är kvalitet och hur förbättras den? Boken ger en grundläggande kunskapsbas om förutsättningar och villkor för att skapa gransknings- och förbättringssystem på kommun- och enhetsnivå. Boken innehåller såväl aktuell forskning inom området som erfarenheter av gransknings- och förbättringsarbete i praktisk verksamhet

Att granska och förbättra kvalitet, Studiehandledning (2003)
Studiehandledningen är tänkt att underlätta för gemensamma diskussioner och ställningstaganden i det lokala arbetet med kunskapsöversikten Att granska och förbättra kvalitet. Den kan användas som underlag t.ex. för studiecirklar/seminarier om kvalitetsutveckling eller t.ex. som återkommande inslag i arbetslagsträffar

Läs mer om hur Myndigheten för skolutveckling arbetar med kvalitetsfrågor:
http://www.skolutveckling.se/kvalitetsarbete_ledning/kvalitetsarbete

 

Nationellt kvalitetssäkringssystem för perioden 2007-2012

 

Läs mer om hur Högskoleverket arbetar med kvalitetsfrågor:

 

ESV har framställt flera läsvärda rapporter, bland annat

 

Att utveckla kvalitet (2004)  http://www.folkbildning.se/download/495/x/Kvalitetsrapport.pdf

Rapporten ger en översikt av kvalitetsarbete hos andra utbildningsanordnare än folkbildningsorganisationerna. Syftet med rapporten är att visa på hur man praktiskt och konkret kan arbeta med kvalitetsarbete och kvalitetsredovisningar. Rapporten är ett utmärkt underlag för folkbildningsinterna kvalitetsdiskussioner.

 

Ett koncept för validering av folkbildning och informellt lärande (2007) - http://www.valideringsdelegationen.se/pdf/Rapporter/folkbildningsrapport_2007.pdf

Under flera år har referensgruppen för folkbildning på Valideringsdelegationen arbetat med att ta fram system för validering av kunskaper och kompetenser man skaffar sig i det informella och icke-formella lärandet. Denna rapport ger en bakgrund till dessa diskussioner och den kommer med slutsatser, förslag och metodhandledning.

 

Rapporten består av en samling berättelser lämnade av forskare, fokbildningsföreträdare och studerande/deltagare. Ett antal frågeställningar lyfts fram som syftar till att skapa stimulerande diskussioner om interndemokrati inom folkbildningen.

 

Utvärderingsmonstret. Lindgren, Lena. (Studentlitteratur, 2006)

Vi lever i utvärderingens tidevarv, där allt som görs inom den offentliga sektorn ska dokumenteras, granskas och inspekteras i en omfattning som inte förut skå­dats. Utvärdering sägs göra offentliga verksamheter bättre, mer effektiva och resultatinriktade. Utgångspunkten i denna bok är att utvärdering inte självklart ska ses som en aktivitet som förbättrar politiken. Inbyggt i utvärdering finns också en potentiell kraft som kan påverka verksamheter på oönskat vis.