Program 

09.00 Buss från Arlanda, utanför Terminal 4

09.00 Buss från Bromma, utanför terminalen

09.30 Buss från Cityterminalen, se infotavla om aktuell utgång

Obs! Alla bussar är märkta ”Folkbildningsrådet”

 

10.30 Ankomst till Utsikten Meetings i Nynäshamn (med buss).

Registrering, kaffe serveras i foajén från kl. 10.00.

  

Konferencier: Gabriella Ahlström

Musik

Deltagare från ABF:s verksamhet Alby fejm

Välkomsthälsning

Torsten Friberg, Folkbildningsrådets ordförande

Inledningstal

Jan Björklund, statsråd med ansvar för folkbildningsfrågor

Föreställning utifrån våra utmaningar

Skådespelare Nisti Stêrk

12.30 – 13.45 Lunch och i samband med lunchen kontakttorg:

Möjlighet att efterlysa andra som jobbar med samma frågeställning eller kan ge tips inom ett visst verksamhetsområde. Uppdelas verksamhetsområdesvis. Kontakttorget finns kvar under hela konferensen.

Du har valt ett av teman vid din anmälan.

 

 

Så här beskriver folkbildningspropositionen verksamhetsområdet ”den gemensamma värdegrunden” och pekar på problemen/utmaningen:

 

Syftet med statens bidrag till folkbildningen är att stödja en verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Demokratin byggs i synnerhet i människors sinnen. Att arbeta för att påverka alla människors grundläggande värderingar om bl.a. alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen är en viktig del av folkbildningens uppdrag. Folkbildningens organisationer har en formellt demokratisk uppbyggnad. Men principerna om allas lika värde och jämställdheten mellan könen får inte tillräckligt genomslag i ledande funktioner inom folkbildningen. Frånvaron av kvinnor, personer med funktionshinder och personer med annan etnisk bakgrund än svensk är där påfallande.

Eva Amundsdotter är jämställdhetskonsult och genusvetare. Eva har skrivit boken "Strategier för förändring, på väg mot den jämställda arbetsplatsen" som innehåller erfarenheter från

fem års praktiskt jämställdhetsarbete i ett tjugotal olika organisationer. Hon är även doktorand i arbetsvetenskap med genus och organisation som område.

 

Eberhard Stüber, jurist som tidigare arbetat på JÄMO men nu arbetar på Folkbildningsrådet med deltagarrättsliga frågor.

 

Så här beskriver folkbildningspropositionen verksamhetsområdet ”det mångkulturella samhällets utmaningar” och pekar på problemen/utmaningen:

 

Folkbildningens möjligheter ska vara öppna för alla människor i Sverige. Folkbildningen ska möta samtliga med en positiv syn på enskilda människors möjligheter och med perspektivet att allas erfarenheter och kunskaper berikar. Att människor med olika etnisk, religiös och kulturell bakgrund möts inom folkbildningen skapar en dynamik i verksamheten. Folkbildningen kan erbjuda och aktivt verka för möten på mångkulturella arenor. I folkhögskolor och studieförbund ska människor kunna utveckla metoder för interkulturell dialog och reflektion.

Folkbildningen kan bidra till integrationen genom att främja ömsesidig kunskap och förståelse mellan olika etniska, religiösa och kulturella grupper i samhället.

I det mångkulturella samhället uppstår organisationer och nya sociala rörelser. Det ligger en utmaning i att ge dessa en starkare roll i folkbildningens organisationer och verksamhet.

 

Qaisar Mahmood var huvudsekreterare för ”Kommittén för översyn av integrationspolitiken” som lades ner vid regeringsbytet 2006. Han har tidigare arbetat på Kommunförbundet, Regeringskansliet och Integrationsverket och är nu verksam inom Riksrevisionen.

 

Nisha Besara är frilansande skribent och debattör, tidigare bl a ledarskribent i Aftonbladet. Hon är aktuell bl a i fredagspanelen i TV4:s Nyhetsmorgon för att kommentera aktuella frågor och händelser.

Så här beskriver folkbildningspropositionen verksamhetsområdet ”den demografiska utmaningen: unga” och pekar på problemen eller möjligheterna i utmaningen (avsnittet om äldre inte aktuellt här):

I arbetet med att möta den demografiska utmaningen behöver studieförbund och folkhögskolor mångfald både i utbud och kontaktvägar för att nå deltagare i olika åldrar och livssituationer.

Under de närmaste tio åren står samhället inför stora demografiska förändringar. En dryg miljon unga människor, födda 1992-2000, kommer att bli en aktuell målgrupp för studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. De har en lång grundutbildning, delvis andra värderingar och prioriteringar än dagens deltagare och behärskar den nya tekniken och dess omfattande möjligheter till snabb information och kontakt. För folkbildningen är det en utmaning att få med dessa ungdomar i en verksamhet som motsvarar en ung generations intressen och behov.

Hanna Hallin är ordförande i LSU Sveriges Ungdomsorganisationer.

 

Gustav Fridolin blev känd som ung, driftig riksdagsledamot för Miljöpartiet och debattör, men har nu lämnat politiken för att arbeta som samhällsjournalist på Kalla fakta i TV4.

Så här beskriver folkbildningspropositionen verksamhetsområdet ”personer med funktionshinder” och pekar på problemen/utmaningen:

 

Hög kompetens kring funktionshinder är nödvändig inom folkbildningen. Det behövs en ökad medvetenhet om grundtillgänglighet, bemötande och individuella anpassningar. Detta kräver en kontinuerlig vidareutbildning och kompetensutveckling av lärare och cirkelledare, men även för all personal som möter människor och planerar verksamhet. Naturligtvis kan detta uppnås lättare om funktionshindrade finns representerade i personalstyrka, ledning och styrelse.

 

Bengt Lindqvist är bl a ordförande i HAREC, Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning, och är en av världens ledande experter i bemötande- och handikappfrågor. Under 8 år var han FN:s specielle rapportör i handikappfrågor, tidigare ordförande i Synskadades riksförbund och olika internationella handikapporganisationer, tidigare riksdagsledamot  och biträdande socialminister.

 

Ann-Kristin Falkeby är lärare på Ljungskile folkhögskola med lång erfarenhet av handikappfrågor. Hon har även arbetat med uppdrag för Sisus, bl a med framtagning av nya materialet ”Att anpassa studiesituationen för vuxenstuderande med funktionshinder”.

 

15.00 - 15.30 Kaffe

 

15.30 – 17.00 Gruppdiskussioner, fortsättning inom samma temaområde   

 

Vad är din (nästa) utmaning inom det här verksamhetsområdet och hur ska du gå tillväga?

Kommentera, resonera, ge och få tips och stöd inom gruppen.

 

Du kommer att få delta i någon av ett antal olika kulturaktiviteter som du väljer på plats under dagen.

  

19.00 Samling i foajén, mingelform

 

 

Efter middagen möjlighet till informella samtal

 

06.45 – 8.30 Frukost

Frukost serveras på alla ställen för logi

Du har valt tema vid din anmälan

 

För 100 år sedan var folkbildningen en avgörande del av vår omställning till representativ demokrati. Nu står vi inför en minst lika stor omställning till hållbar utveckling. Lyckas vi inom folkbildningen att bidra, underlätta, ja kanske till och med skapa förändring när det gäller social, ekonomisk och miljömässig utveckling? Hur kan vi nå ännu längre?

 

Så här beskriver folkbildningspropositionen verksamhetsområdet och pekar på problemen/utmaningen:

 

För att kunna bidra till en rättvis och hållbar global utveckling krävs insikt om hur vårt agerande påverkar förutsättningarna för andra. För att vi på bästa sätt skall kunna anpassa våra val och vårt sätt att leva är det viktigt att kunskapen om varje människas lika värde och rätt står i centrum, liksom intresset för hur fattiga människor själva ser på utveckling. Ett arbete för att stärka kunskapen om de globala utvecklingsfrågorna och bidra till en positiv utveckling måste vara långsiktigt och bedrivas av många aktörer. Till dessa hör folkbildningens organisationer.

Pernilla Johansson är projektledare för Folkbildningsrådets uppdrag för internationell solidaritet och hållbar utveckling

 

 

Presentation av möjligheter genom konkreta exempel på digitala verksamheter, men också etik och kritiskt tänkande. Koppling till materialet ”Nätets utveckling och folkbildningens möjligheter”.

 

 

Maria Johansson arbetar som projektledare på Nätverket SIP. Maria 

arbetar med att starta upp och driva projekt som riktar sig till att 

supporta unga i kreativa processer, idéutveckling, engagemang och 

entreprenörskap. I SIP används digitala kommunikationsverktyg 

naturligt i all verksamhet. www.natverketsip.se.

 

Staffan Hübinette är lärare på Tollare folkhögskola och har under många år arbetat med utveckling av nätbaserat och flexibelt lärande och bland annat varit engagerad i CFL:s kunskapsbildningsarbete. Staffan har också skrivit CFL-rapporten Flexibelt lärande - flexibel organisation och Folkbildningsrådets idéskrift Nätets utveckling och folkbildningens möjligheter.

 

 

 

Du har valt vid din anmälan om du vill ta del av erfarenheterna från folkhögskolor eller studieförbund

 

12.00 – 13.30 Lunch och i samband med lunchen kontakttorg

 

Konferencier: Gabriella Ahlström

Deltagare från Musikkursen på Skeppsholmens folkhögskola

Gabriella samtalar med Nyamko Sabuni, statsråd med ansvar för bl a integrations- och jämställdhetsfrågor.

Britten Månsson-Wallin, Folkbildningsrådets generalsekreterare

 

15.00 Bussarna åker från Nynäshamn

Bussarna har samma destinationer som vid konferensens början

 

   

Folkbildningsrådets nationella folkbildningskonferens, Nynäshamn