Regeringen har angett att statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen genomsyrar verksamhetens innehåll, former och organisation. (Prop 2005/06:192).
Folkbildningen har ett uppdrag att arbeta för jämställdhet i och med :
- vårt demokratiuppdrag
- punkt 1 om värdegrund i riksdagens beslut
- uppdraget att arbeta för hållbar utveckling
SUFO 2 konstaterar att folkbildningens organisationer inte skiljer sig från samhället i övrigt vad till exempel gäller könsfördelning på ledande poster såväl i styrelser som på ledande tjänster.
Jämställdhet blandas ofta ihop med jämlikhet, men det är inte samma sak. Jämlikhet är ett vidare begrepp som handlar om lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter för alla människor oavsett exempelvis etnicitet, funktionshinder, klasstillhörighet, kön, sexuell läggning, eller ålder. Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter.
Forskning visar att folkbildningen under 1900-talet i stora delar varit könsneutral. Folkbildningen har ofta diskuterat och tagit hänsyn till exempelvis klassfrågor, medan man inte i lika stor utsträckning har problematiserat verksamheten utifrån kön. Forskare menar också att själva folkbildningsbegreppet och det man menar med folkbildning utgått från en könsneutral ansats. (Karin Nordberg & Kerstin Rydbeck (red), 2001, Folkbildning och genus – det glömda perspektivet)
Idag är folkbildningens arbetsplatser, liksom alla andra arbetsplatser med fler anställda än tio, skyldiga att följa Jämställdhetslagen och upprätta en jämställdhetsplan. Prop 2005/06:192 ställer dessutom krav på folkhögskolorna att arbeta utifrån ett jämställdhetsperspektiv på alla områden inom verksamheten.
Folkbildningen står inför en stor utmaning. Det räcker inte med att ha en jämställdhetsplan. Att arbeta för ökad jämställdhet handlar om ett långsiktigt och målmedvetet förändringsarbete – och förändringar är som alla vet ofta svåra processer. Anta utmaningen!
Regeringen
Jämställdhetspolitik
För att ett land ska kunna växa och utvecklas krävs att man tar tillvara hela befolkningens kunskaper och kompetens. Varje individ, kvinna som man, ska ha möjlighet att utveckla sin begåvning inom just de områden där man har de bästa förutsättningarna oavsett kön. Jämställdhet mellan kvinnor och män är därför en viktig faktor för tillväxt. För att nå resultat ska jämställdhetspolitiken genomsyra alla delar av regeringens politik.
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Under det övergripande målet finns fyra delmål:
- Jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
- Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
- Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.
- Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Målen antogs av riksdagen den 16 maj 2006. (www.regeringskansliet.se)
Regeringen har lagt prioritet i budgeten på:
- mäns våld mot kvinnor.
- prostitution och människohandel.
- arbete och företagande.
- jämställdhet i kommuner och landsting.
Jämställdhetsintegrering
I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv.
Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Strategin har vuxit fram för att motverka tendensen till att jämställdhetsfrågorna hamnar i skymundan eller sidoordnas andra politiska frågor och verksamheter. (
www.regeringskansliet.se) JämStöd har arbetet med jämställdhetsintegrering i den statliga verksamheten. Utredaren skall informera om, utforma utbildningar i, utveckla metoder för jämställdhetsintegrering samt skapa forum för erfarenhetsutbyte mellan myndigheter. (http://www.jamstod.se/common/page.asp?startsida.inc)
Vanliga metoder inom offentlig förvaltning är till exempel:
JämKas Bas (framtagen av regeringskansliet)
Jämställdhetsreflexen
3R-metoden
På SCB hittar du statistik om jämställdhet visas dels med JämställdhetsIndex där kommuner resp län jämförs (med kartor och tabeller), dels som tidsserier för en vald kommun där man kan se utvecklingen över tiden. Där kan du jämföra t.ex. kommuner och län
http://www.h.scb.se/scb/bor/scbboju/jam_htm/index.asp
Länsstyrelserna
Länstyrelserna har ett särskilt jämställdhetsansvar.
Länsstyrelserna gör många rapporter om jämställdhet. Se t.ex. rapporten ”Horisontella aspekter. Jämställdet, integration/etnisk mångfald och miljö - hur beaktas de av regionalaoffentliga”finansiärer?”
Viktiga årtal
Många av de rättigheter som är självklara i dag i Sverige existerade inte för 200 år sedan. I början av 1800-talet var kvinnor närmast livegna och helt beroende av männens välvilja. Därefter har kvinnorna under årens lopp sakta men säkert flyttat fram sina positioner i samhället.
Jämställdhet tar tid. Det dröjde så länge som till 1983 innan kvinnor fick ta anställning inom vilket yrke de ville. En titt i backspegeln visar att kvinnor under generationer varit underordnade männen, men också att engagemang lönar sig och att det är möjligt att förändra.(www.regeringskansliet.se)
För lista på viktiga årtal:
Myndigheter
JämO - Jämställdhetsombudsmannen
JämO är en statlig myndighet som övervakar att kvinnor och män har lika rättigheter oavsett kön. JämO ser över rättigheterna i arbetslivet, i högskolan, inom skolväsendet samt inom vissa andra områden, till exempel när man tagit del av tjänster, arbetsmarknadspolitisk verksamhet eller socialförsäkringen. Man kan också anmäla till JämO om man anser att man har blivit orättvist behandlad i samband med sin föräldraledighet.
JämO övervakar att fem lagar följs. Jämställdhetslagen gäller villkoren i arbetslivet. Lagen om likabehandling av studenter i högskolan rör villkoren på högskolor och universitet. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever gäller villkoren i skolan, bland annat på förskolan, särskolan och inom skolbarnomsorgen. Enligt lagstiftningen i dessa lagar är arbetsgivare, högskolor och skolor skyldiga att aktivt främja jämställda villkor och förebygga könsdiskriminering.
JämO har också tillsyn över de delar som rör kön i lagen om förbud mot diskriminering samt övervakar förbudet mot missgynnande i föräldraledighetslagen. JämO granskar kontinuerligt det aktiva jämställdhetsarbetet i arbetsliv, på högskolor och på skolor. JämO utreder också anmälningar om bristande jämställdhetsarbete, könsdiskriminering och sexuella trakasserier. (www.jamombud.se)
HomO – Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) skall arbeta mot homofobi, och verka för att diskriminering på grund av sexuell läggning inte skall förekomma på några områden av det svenska samhällslivet .
Myndigheten har ett brett uppdrag. Uppgiften är att verka mot homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning inom alla delar av samhällslivet.
Med sexuell läggning avses en persons homo- bi- eller heterosexualitet. (www.homo.se)
Myndigheten för skolutveckling
Vinnova
Vinnova är en statlig myndighet som ska bidra till att höja tillväxten och välståndet i hela landet. Vinnova har haft studier om till exempel Jämställda transporter, genus på innovationssystem och jämställdhet för hållbar utveckling.
Nutek – Verket för näringslivsutveckling
Nutek har nu startat programmet Främja kvinnors företagande 2007-2009. Programmet är treårigt och omfattar 80 miljoner kr under år 2007. Nutek driver programmet på uppdrag av regeringen.
Riksförsäkringsverket
RFV har liksom andra myndigheter ett ansvar för jämställdhet . RFV har till exempel gett ut en skrift ”Socialförsäkringar, jämställdhet och ekonomisk tillväxt” (2001)
Alla statliga organisationer, myndigheter och verk ska arbeta med jämställdhet.
Gå in på myndigheternas hemsidor.
Organisationer (i urval)
Kvinna till Kvinna
Kvinna till Kvinna stödjer kvinnoorganisationer i regioner som har drabbats av krig och väpnade konflikter. Kvinna till Kivnna finns representerade på Balkan, i Kaukasus och Mellanöstern.
http://www.iktk.se
Män för jämställdhet
Män för Jämställdhet (tidigare Manliga nätverket) är en ideell och partipolitiskt obunden riksorganisation som verkar för jämställdhet och kvinnofrid, och mot mäns våld och övergrepp. http://www.mfj.se
RFSL – Riksförbundet För Sexuellt Likaberättigande
RFSL bildades 1950 och är därmed en av världens äldsta organisationer av sitt slag. RFSL har omkring 5000 medlemmar. RFSL vill att homosexuella, bisexuella och transpersoner ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som andra. Arbetet för detta sker genom politiskt påverkan, informationsarbete och sociala och stödjande verksamheter.
Roks – Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
Roks, är en feministisk organisation, vars uppgift är att tillvarata kvinno-
och tjejjourernas gemensamma intressen i deras arbete mot mäns våld mot kvinnor. Roks verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse, samt jämställdhet på alla plan.
SKL, Sveriges kommuner och landsting
SKL har som medlemmar i CEMR (Council of European Municipalities and Regions) vid CEMR:s generalförsamling i Innsbruck den 12 maj 2006 ställt sig bakom en deklaration för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.
Ramprogram för jämställdhet
Under 2005 träffade de europeiska arbetsmarknadsparterna ett europeiskt ramprogram för jämställdhet. För att främja ett genomförande på nationell nivå har ramprogrammet översatts till svenska. Ramprogrammet syftar till att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, vilket gör det till en viktig del i arbetet med att implementera Lissabonstrategin. (dvs tillväxt strategier)
På SKL: s webbsida finns rapporter/skrifter till exempel:
– Kommunerna har ofta ambitiösa målskrivningar om jämställdhet. För att omsätta dessa jämställdhetsmål i praktiken krävs strategier och konkreta metoder. Skriften "Aktivt jämställdhetsarbete" beskriver hur Kommunförbundet har arbetat för att utveckla mer jämställda kommunala verksamheter.
– ”Från retorik till rutiner”. Alla är för jämställdhet i Sverige idag, men tyvärr stannar stödet för jämställdheten ofta i retorik. Orden blir inte handling. Den här skriften diskuterar vilken struktur som behövs för att börja arbeta konkret för att uppnå jämställda verksamheter i kommunerna.
Raporter hittas under jämställdhet/publikationer
En färsk rapport (aug 2007) från SKL är: ”En genusmedicinsk kunskapsöversikt
(O)jämställdhet i hälsa och vård”
SKR – Sveriges Kvinnojourers Riksförbund
SKR är ett riksförbund för kvinnojourer, tjejjourer, anhörigföreningar och andra föreningar som vill motverka mäns våld mot kvinnor. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. SKR är en feministisk organisation som vill skapa förutsättningar för jämställdhet och kvinnors frigörelse på alla områden i samhället.
Svenska riksförbundet nationellt resurscentrum för kvinnor
Arbetar t.ex. med JUT – jämställda utvecklingsstrategier. Genuskunniga personer aktiva i resurscentraverksamheten för kvinnor ska få insikter och kunskaper om den Nationella strategin för konkurrenskraft och sysselsättning, EU:s sjunde ramprogram, EU:s strukturfonder samt länens tillväxtprogram och regionala utvecklingsprogram för att förbättra kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden och i näringslivet. Deltagarna ska också kunna använda denna kunskap, dessa strategier och program i sin verksamhet och i sina projekt och därmed bidra till ökad jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet.
Terrafem
Terrafem är en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans. Terrafem bildades i mars 2000 av de kvinnor som tidigare drivit jour för kvinnor med utländsk härkomst och är idag Sveriges enda jour i sitt slag. Terrafem arbetar med både köns- och etnicitetsperspektiv och driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor och flickor med utländsk härkomst.
Följande är organisationer (i urval)
Forum för kvinnor och handikapp
Kvinnor i Svenska kyrkan
Riksförbundet Internationella Föreningen För Invandrarkvinnor
Svenska Baptisternas Kvinnoförbund
Sveriges Kvinnolobby
Svenska Kvinnors Vänsterförbund
Forskning
Det finns många svenska och internationella genusforskare. Genusforskning bedrivs inom många olika
discipliner och i Sverige finns en rad forskare på området.
Hirdmans genussystem
Den teori som mycket av jämställdetspolitiken och jämställdhetsarbete utgått ifrån under de sista 15 åren är historikern Yvonne Hirdmans genussystem. Genussystemet bygger på två principer. Den ena principen handlar om att kvinnor och män hålls isär. Män har tillträde till vissa områden som inte kvinnor har. Genussystemet anvisar kvinnor och män till olika platser, olika jobb och olika egenskaper. Könens isärhållande upprätthålls genom en arbetsdelning där kvinnligt och manligt inte blandas.
Den andra principen handlar om att män utgör normen för hur en människa ska vara, medan kvinnan är undantaget. Inom genussystemet värderas män högre än kvinnor och mannen blir därigenom överordnad kvinnan.
Hirdman menar att dessa två principer isärhållande av könen samt mannen som norm upprätthålls av både kvinnor och män i det hon kallar för genuskontrakt. En förutsättning för den manliga överordningen att kvinnor och män hålls isär, att det finns en manlig och en kvinnlig sfär som inte blandas. ( Exempelvis: Yvonne Hirdman , 2003, Genus: om det stabilas föränderliga former)
Här hittar du vetenskaplig genus- och jämställdhetslitteratur
Inom alla discipliner finns det forskning baserad på kön/genus/jämställdhet. Alla universitet har ett centrum, tema, fora eller institution för genusforskning.
Vi ger ett exempel på en färsk avhandling och en ny bok skriven av en forskare:
Dina Avrahami, (2007)Vi dansar inte på bordet. Lesbiska invandrarkvinnor i
Sverige: stigmatisering & stolthet
Maud Edwards (2007) Kroppspolitik
För att hitta forskning om genus och jämställdhet kan du gå in på följande sidor:
Nationella sekretariatet för genusforskning
1996 beslutade riksdagen att ett nationellt sekretariat skulle inrättas och placeras i Göteborg som ett led i en större satsning på forskning med köns-/genusperspektiv.
Några av sekretariatets viktigaste uppgifter är att: överblicka genusforskningen i Sverige, aktivt sprida dess resultat både inom och utanför universitetet, arbeta för ett ökat medvetande om genusperspektivets betydelse samt, analysera dess status och utvecklingsmöjligheter inom alla vetenskapsområden. (www.genus.se)
Nationella sekretariatet ger bland annat ut skrifter och rapporter samt tidningen Genus.
Kvinnohistoriska samlingarna
Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek är ett specialbibliotek för kvinno-, mans- och genusforskning
GENA
GENA (GENusAvhandlingar) är en databas som innehåller referenser till svenska doktorsavhandlingar inom kvinno-, mans- och genusforskning.
KVINNSAM
KVINNSAM är en tvärvetenskaplig litteraturdatabas med svenska och utländska genusvetenskapliga referenser ur Göteborgs universitetsbiblioteks bestånd. Den innehåller drygt 100.000 referenser.
Lästips
Tidskrifter
Bang feministisk kulturtidskrift
Femkul – feministisk kulturtidskrift lägger musik, film, litteratur, teater och konst under den feministiska luppen. Varken mittfåran eller undergroundvärlden går fri.
Genus är en tvärvetenskaplig tidning om genusforskning. Vänder sig till en bred läsekrets både inom och utom universitets- och högskolevärlden.
Jämsides kommer ut med ett nytt temanummer varannan månad. Då presenteras ett aktuellt reportage och en ny ”I huvudet på JämO” – en krönika skriven av jämställdhetsombudsmannen Anne-Marie Bergström eller av annan personal på JämO. Det finns även artiklar som är knutna till temat, tester och annat smått och gott.
NIKK magasin er et nordisk populærvitenskapelig magasin som løfter fram nye og aktuelle tema og problemstillinger innen kvinne-, manns- og kjønnsforskningen i Norden. NIKK magasin blir utgitt av NIKK - Nordisk institutt for kvinne- og kjønnsforskning - en tverrfaglig forskningsinstitusjon finansiert av Nordisk ministerråd.
Kvinnotryck är Roks feministiska tidskrift som bevakar nyheter och händelser med anknytning till mäns sexualiserade våld mot kvinnor och barn.
Tekla en tidning för tjejer och teknik
Slut en feministisk anti-rasistisk tidskrift
Börja hitta feministiska serier via t.ex.:
Metodböcker, populärvetenskaplig litteratur, rapportböcker mm. (i urval)
Att våga hoppa jämfota – rapport från ett jämställdhetspedagogiskt projekt (2004)
JämO
Bortom normen 2.0 - om en ny sorts rättvisa (2007) Åsa Petersen
Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra (2005)
Liza Marklund och Lotta Snickare
Den jämställda arbetsplatsen en metodbok (2003) Eva Amundsdotter & Minna
Gillberg
Det kallas kärlek, (1993) Karin Holmberg
En genusmedicinsk kunskapsöversikt (O)jämställdhet i hälsa och vård (2007)
Goldina Smirthwaite, Sveriges Kommuner och Landsting
En riktig våldtäktsman: en bok om samhällets syn på våldtäkt (2005) Katarina Wennstam
En sexists bekännelser (2005) Lars E Engström
Feminism, (2002) Lena Gemzöe
Fittstim (1999) Linda Skugge, Belinda Olsson, Brita Zilg
Flickan och skulden: en bok om samhällets syn på våldtäkt (2004) Katarina
Wennstam
Frihet och feminism (2003) Caroline Dahlman
Hetero (2006) Sandra Dahlén
Jobba jämt med Elfte steget, en metodbok för praktiskt jämställdhetsarbete (2005)
Charlotta John & Pamela von Sabljar
JämOs handbok om sexuella trakasserier, (1997) JämO
JämOs handbok om aktivt jämställdhetsarbete, (1999) JämO
JämOs handbok mot könsmobbning (2000) JämO
Jämställdhetsboken, från teori till praktik (2007) Ann-Katrine Roth
Kroppspolitik, (2007) Maud Eduards
Könsbalans: så jobbar du jämställt (2007) Anna-Klara Bratt & Mian
Lodalen Lyckliga slut (2007) Susanna Alakoski (red)
Med uppenbar känsla för stil. Ett reportage om manlighet (2005) Stephan Mendel
Enk
Mäns våld mot kvinnor i nära relationer (2007) Mona Eliasson & Barbro Ellgrim,
Sveriges Kommuner och Landsting
No tears for queers (2007) Johan Hilton
På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet Statistiska Centralbyrån
Örebro.
På y-fronten intet nytt: eller jakten på den nya mansrollen (2006) Peter Eriksson
Sex med mera (2004) Sandra Dahlén
Slå tillbaka: Om vardagsrädsla och systerskap (2005) Moa Elf Karlén & Johanna Palmström
Ta betalt: En feministisk överlevnadsguide (2005) Moa Elf Karlén & Johanna Palmström
Tala om klass (2006) Susanna Alakoski (red)
Under det rosa täcket (1996) Nina Björk
Vadå feminist? (2005) Lisa Gålmark
Film
Genusmaskineriet, Projektledare/producent: Görel Elf, Utbildningsradion
Statliga utredningar mm.
Ty makten är din - Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda
Sverige, SOU 1998:6
Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. SOU 1996:3
Jämställdhet - transporter och IT, SOU 2001:44
Ändrad ordning - Strategisk utveckling för jämställdhet, Ds 2001:64
Jämt och ständigt - Regeringens jämställdhetspolitik och handlingsplan för
mandatperioden, Skr 2002/03:140
Märk - värdig jämställdhet, SOU 2002:30
Vill man ha jämställdhet?, Rapport Näringsdepartementet, 2002
Mansdominans i förändring om ledningsgrupper och styrelser, SOU 2003:16
Folkbildning i brytningstid, SUFO 2 (2004)
Den könsuppdelade arbetsmarknaden, SOU 2004:43
Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering, SOU 2004:55
Tid och pengar - dela lika?, SOU 2004:70
Den könade förskolan - om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans
pedagogiska arbete, SOU 2004:115
Slag i luften. En utredning om myndigheter, mansvåld och makt, SOU
2004:121
Makt att forma samhället och sitt eget liv -jämställdhetspolitiken mot nya mål,
SOU 2005:66
Forskarrapporter till Jämställdhetspolitiska utredningen, SOU 2005:66
Reformerad föräldraförsäkring - Kärlek, omvårdnad, trygghet, SOU 2005:73
Lära, växa, förändra – Regeringens folkbildningsproposition 2005/06:192
Stöd för framtiden – om förutsättningar för jämstställdhetsintegrering SOU
2007:15
Gå gärna tillbaka till maktutredningens (1990) alla delar om jämställdhet. Där finns fortfarande mycket som kan användas för samtal.
Länkar (i urval)
Allt är möjligt. Mediekritiskt nätverk.
Delegationen för fördelning av stats-bidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt
Syftet med statsbidraget för kvinnors organisering är att stödja kvinnors organisering i egna sammanslutningar. Bidraget ska även främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet samt stimulera möjligheterna för kvinnor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav.
Fritt fram
På jobbet är väl alla hetero, eller?
Fritt Fram är ett samarbetsprojekt som arbetar mot diskriminering på grund av sexuell läggning i arbetslivet. Fritt Fram jobbar för att skapa arbetsplatser där det är fritt fram att vara sig själv oavsett sin sexuella läggning.
Jämställdhetshistoria
Jämställdhetslagen
Kvinnofridsportalen
Kvinnofridsportalen är ett faktacentrum på Internet med information om kunskapsutveckling och praktiskt arbete inom området våld mot kvinnor. I Kvinnofridsportalen hoppas vi att du ska finna det du söker för att öka din kunskap inom området, hålla dig uppdaterad eller hitta samarbetspartners.
”Kvinnor, män och funktionshinder”
NCK – Nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor
NCK vid Uppsala universitet är det nationella svenska kunskapscentrumet inom området mäns våld mot kvinnor.
Sida
Jämställdhet gör världen rikare. En stor del av världens kvinnor lever i fattigdom. De saknar valmöjligheter, makt och materiella resurser. Traditionella könsroller och normer står i vägen för utvecklingen. Följderna blir ofta negativa och ibland ödesdigra för flickor och kvinnor. Men även pojkar och män blir lidande av obalans och traditionella orättvisor.
Svensk diskrimineringslagstiftning
Riksdagspartiernas kvinnoorganisationer (vänsterpartiet och miljöpartiet har inga separata kvinnoorganisationer inom partiet):
Exempel på statistikkällor
FN
htpp://unece.org/stats/gender/web
gender issues - European Commission:
SCB:s Lathund ”På tal om kvinnor och män”
Statistik över hur det ser ut i Sverige med jämställdheten
Världsbanken:
Några axplock från olika verksamheter
Hur bidrar jämställdhet till tillväxt? Det var en av de frågor som togs upp när 34 lokala företagstoppar och chefer torsdagen den 4 oktober samlades på Scandic CH i Gävle.
KTH utreder IT-jämställdhet. KTH har fått regeringens uppdrag att ta fram en handlingsplan som ska främja jämställdheten i IT-branschen. Planen ska innehålla förslag till åtgärder som kan motverka den sneda könsfördelningen inom IT-företagen och på IT-utbildningarna vid universitet och högskolor.
Fler kvinnliga entreprenörer i utvecklingsländer
Över hela världen startas fler företag av män än av kvinnor. Intressant nog är gapet störst i höginkomsttagarländer, där nästan dubbelt så många män som kvinnor startar företag, skriver the Global Entrepreneurship Monitor. En anledning kan vara att kvinnor i låginkomsttagarländer inte har något val - de måste starta eget för att kunna försörja sig. Det är naturligtvis ingen eftersträvansvärd situation, men jag tror ändå att vi har saker att lära av utvecklingsländerna när vi ska öka det kvinnliga företagandet på hemmaplan.
Jämlikheten förverkligas inte
Få kvinnliga chefer inom IT. Hitta kvinnan är inte lätt på tunga stolar inom IT. Bristande nätverkstalanger ser ut att vara ett problem. Hon är inte en av grabbarna. Och blir hon IT-företagare ser riskkapitalet ut att föredra manligt sällskap. Kvinnor måste lära sig att knyta professionella kontakter och projicera sig – bli av med sekreterarsyndromet.
Forum för ekonomi och teknik
Uppmaning till folkbildningen:
Lägg ut ert jämställdhetsarbete på er webbsida! Skicka gärna också till våra egna resurssidor på Folkbildningsnätet. Då kommer folkbildningen att synas som en aktör på området vid en sökning på nätet.
Materialet är insamlat av Anna Jutterdal, projektledare på RIO och Stina Sundberg, kanslichef RIO
Foto: Ylva Werlinder
Publicerad: 2007-10-15
Ändrad: 2007-11-14