Ord för ord : Om dyslexi och arbetslöshet
Om olika sätt för dyslektiker att komma ut på arbetsmarknaden. Vi möter Danielle, 33 år, dyslektiker och arbetslös grafiker.
Mer om
Att söka jobb när man vet med sig att man inte behärskar läsning och skrivning kräver stort mod. Det gäller att ha självförtroende och försöka se vad man är bra på.
Danielle de la Cour är 33 år gammal, dyslektiker och har utbildat sig till grafiker, men får inget jobb. I UR:s serie Ord för ord, ett program för vuxna med läs- och skrivsvårigheter, får vi följa hennes kamp på en tuff arbetsmarknad.
- Jag vägrar att acceptera att det finns saker som jag inte klarar av bara för att jag är dyslektiker, säger Danielle. Mina föräldrar har alltid sagt att jag inte är dum bara för att jag är dålig på att läsa och skriva. Jag är bra på andra saker.
Danielle har skickat brev till ett stort antal företag. Hon hoppas att något av dem ska vilja anställa henne även om hon har problem med att läsa och skriva. Ibland vill hon ge upp, men då finns hennes båda föräldrar där och stöttar.
- Danielle är fruktansvärt envis. När hon förutsatt sig något, så klarar hon det, säger Danielles pappa. I familjen har man alltid haft devisen att ju lättare man kan ta det och ju roligare man kan ha det under vägen, desto bättre är det.
I programmet möter vi också Kent Sköld och Krister Åslin från Stadshagens arbetsförmedling i Stockholm. Deras avdelning har specialiserat sig på att hjälpa dyslektiker ut på arbetsmarknaden och de tipsar om metoder och hjälpmedel för att underlätta för läs- och skrivhandikappade.
Kent är själv dyslektiker och förklarar sina problem lite skämtsamt som att han har en normal hårddisk upptill, men är långsam på tangentbordet. De berättar att det handlar om att många som kommer till dem aldrig tidigare har vågat sätta ord på sitt handikapp, utan har ägnat all sin kraft åt att dölja sin dyslexi.
- Vi försöker att prata om det svåra för att hitta möjligheter, säger Krister.
Relaterat material
Publicerad: 2008-04-06