Grundläggande tips för kreativt skrivande 

Boken talar huvudsakligen om det kreativa skrivandet, men är också fylld av Polvalls vackra och spännande foton, tagna under resor på skilda håll i världen. Fotona åtföljs av korta texter där han berättar om de situationer som ledde fram till fotoögonblicket och hur han själv påverkade eller fångade ögonblicken.

Dessa ger mening åt fotografierna och blir små minilektioner i konsten att se vad man ser. Vill man börja fota finns här de grundläggande tipsen. Resandet utgör grund för både skrivande och fotograferande för författarens del, men inget säger att läsaren inte kan gå ut i sin egen hemtrakt och arbeta på samma sätt.

 

Ett kapitel talar också om hur man kan dra nytta av musiklyssning medan man skriver – av många omvittnat som fruktsamt för arbetet vid tangentbordet. Varför? Här finns svaret i all enkelhet: under lyssnandet kopplar vi bort den del av hjärnan som vill ha kontroll. Under en viss del av skapandefasen är det en fördel att tona ned kontrollen av det som ska skrivas och musiken kan hjälpa till med det. När texten väl är skriven kan det vara dags för inspektion: stavning, meningsbyggnad, fattas något, är något för tydligt, osv.

                                                   

När skrivkrampen sätter in
De närmaste dagarna, medan jag arbetar med och tänker på annat, kan minnet av ett citat eller en tanke ur boken dyka upp. Som när författaren på ett sunt sätt raljerar med begreppet skrivkramp – det handlar om att inte känna efter, menar han: ”Hur många hus skulle bli byggda om snickarna slutade jobba varje gång de kände efter och fann att de hade skrivkramp?” Där diskuterar jag vidare med boken om vikten av att inte skriva fullständigt riktningslöst, jag får vatten på min kvarn och det är i linje med Polvalls tankar: snickarna har ju en plan, en ritning för huset. Som skrivande person kan man bli ett offer för sina egna hugskott om man inte har en plan, menar jag. Plötsligt kan man finna sig sittande utarmad och dränerad på allt, vilket snickaren inte riskerar eftersom han har ritningar – och oftast kollegor att förhålla sig till. Också där bär likheten i bilden, blir något att lära av.

 

Intressant är när författaren delar med sig av en annan erfarenhet som kan uppstå: risken att vilja för mycket, när skrivandet inte längre är lustfyllt utan har blivit ren frustration, en ambition som till slut tar sig fysiska uttryck som värk i kroppen. Han talar också om de inre demoner som alla som sysslar med konstnärligt arbete någon gång upplever, då självförtroendet sänkts fullständigt och skaparglädjen känns som om den aldrig funnits: ”Det går inte att tänka destruktivt.” skriver Polvall. ”Var inte självond. Var självgod. … Var självgod och du kommer att upptäcka att domarens rop om att du ska sluta skriva tystnar. Var inte ond mot dig själv, var god mot dig själv. Inte bara livet blir lättare, även skrivandet blir det.” Inte nog med att ordet självgod får helt nya konnotationer genom att kontrasteras med ett så adekvat och användbart nyord som självond – påminnelsen är viktig att få för den som sysslar med kreativt arbete.

 

Konkreta tips
De här aspekterna på skrivandelivet, komna ur lång erfarenhet, tillsammans med konkreta råd om val av skrivböcker och papper, dator och kamera gör detta till en rolig bok att återvända till, att packa ned och ha tillgänglig i ryggsäcken, få ny inspiration av. Ett par önskemål har jag: att de små fotona som förekommer här och var hade fått vara större och att de många fina citaten av olika män (varav jag särskilt ler åt ett eftersom jag ungefär samtidigt läser det i en elevutvärdering: John Lennons ”Well, I tell them there is no problem/Only solutions”) kunde ha fått sällskap av några fler kvinnliga röster – men OK, jag förstår ju att det är en personlig best of-lista och det här är verkligen detaljpet.

 

Sist i boken finns användbara tipslistor på vidare läsning och på musik att lyssna till.

 

På väg är helt enkelt en glad, open minded, mysig, i bästa mening pedagogisk och mycket kreativ bok – den känns som ett lustfyllt kärleksarbete och jag blir också sugen och tar boken i sommaren ut.

 

 

Elisabet Norin