Sju stycken bidrag lämnades in från forskarna som också användes i slutbetänkandet i utredningen. Några reflektioner:

• Detta område behöver forskas på i mycket högre utsträckning.  
• Forskning fastställer att det finns en risk att de individuella behoven överflyglar gruppdynamik och gruppbehov.  
• Hur skapar man social trygghet som kännetecknar folkbildningens själ när det gäller nätburen undervisning/bildning? Kan man överhuvudtaget uppleva ”det goda mötet” i så fall?
• Deltagarinflytandet kan också ifrågasättas, eftersom lärarcentreringen ökar som en följd av ökad individualisering?  
• Valfriheten minskar  
• Styr ledaren hårdare och dominerar mer i distansformen?  
• Hur skapar man ett deltagarinflytande?  
• Folkbildningen borde ha ett givet uppdrag när det gäller källkritik på nätet.  
• Bidrar folkbildningen verkligen till ett källkritiskt förhållningssätt i sin verksamhet?
• Försvårar distansformen mer utredningsmässiga resonemang och diskussioner med inslag av reflexioner?  
• På vilket sätt bidrar nätbaserad bildning till att människor i högre utsträckning vill delta i det offentliga samtalet?  
• Innebär distansstudier en tredubbel kvinnofälla?  
• Distansstudier i förhållande till närstudier. Här talar man om tre strategier:
  
  a) exkluderande strategi, det går alltså inte att bedriva på nätet.
  
  b) Den inkluderande strategin, mötet på nätet är likvärdig eller bättre än det fysiska mötet. Omprövande strategi, där traditionella folkbildningsformer ifrågasätts eller omprövas.  
• Samverkan mellan studieförbund och folkhögskola utifrån att de olika formerna använder IKT på olika sätt, folkhögskolor mer i verksamhet, och studieförbunden mer administrativ användning.

stefan.paulsson@cfl.se

---

Publicerad: 2004-05-10
Ändrad: 2004-05-11