Vilken betydelse har organisationernas förmåga att arbeta i nätverk och vad innebär en sådan strategi i praktiken? Sammanfattning av gruppsamtal kring temat Samverkan och nätverk 6 maj, Sigtuna Gruppen som diskuterade var blandad. Här fanns främst representanter för folkhögskolor (4), men också för studieförbund, högskola och länsbibliotek. Deltagarna hade olika förväntningar på samverkan, några talade om en önskan att skapa bättre samverkan mellan folkbildningen och kommunal vuxenutbildning, representanten för Länsbibliotek Sydost såg sig som samverkansmäklare mellan kommunal vuxenutbildning och andra aktörer utifrån tanken att biblioteken bör härbergera lärcenta, Högskolan i Gävle önskade samverkan med folkbildningen för att skapa ett svenskt Open University, en folkhögskola talade huvudsakligen om samverkan inom folkbildningen utifrån exemplet Nätbildarna. Diskussionen kom att hållas på en allmän nivå. Vi talade om önskan att utveckla samverkan till samarbete och om vikten av att inte bara skapa samarbete utan också behålla dem över tid. Samtidigt menade vi att samverkan och samarbete bör eftersträvas även om man ser en risk att de inte kommer att hålla för evigt. Kan det finnas skäl att inte samarbeta? Ja, om målen och arbetsmetoderna är helt olika bör man naturligtvis inte samarbeta, men kulturskillnader bör inte i sig vara ett hinder för samarbete. Vi kom in på en diskussion om fördelar och nackdelar med projekt, om problemen med att överföra projektet till ordinarie verksamhet, samtidigt som vi såg att projekt och projektarbetssätt allt mera håller på att bli ett ordinarie arbetssätt i folkbildningen. Vi var ense om vikten med att bygga nätverk, inom folkbildningen och externt med kommuner, högskola, bibliotek osv. Vad krävs för det? Det måste finnas en förmåga att bygga nätverken, en entreprenörsanda, nyfikenhet och ett mod att utveckla och förändra. Entreprenörerna måsta ges frihet och måste få stöd från ledningen. De måste också kunna handskas med de dubbla lojaliteter som växer fram, mot nätverket respektive mot den egna organisationen. Naturligtvis måste man även se en nytta med nätverket för den egna organisationen och ekonomiska resurser måste finnas. I ett försök att konkretisera ställdes frågan om folkbildningen i det flexibla lärandet kan samverka med kommunerna eller om kommunerna ställer villkor som folkbildningen inte kan ställa upp på. Gruppen högg dock inte på denna fråga och någon ytterligare konkretisering av framsynsdokumentet nådde vi inte i gruppen. Ingemar Svensson

---

Publicerad: 2004-05-10
Ändrad: 2004-05-15