Bidrag till det livslånga lärandet

Utlämnad till sig själv kan man komma en bit på vägen i sitt livslånga lärande. Tillsammans med andra kan man komma mycket långt och skaffa sig en gedigen bildning. Det är kanske inte en ny sanning för en folkbildare men det är sällan som det blir så tydligt som efter att jag har fått förmånen att jobba mer grundläggande kring frågorna i projektet "Verktyg och vision". Att samhället vi lever i har förändrats är tydligt och att vi verkligen befinner oss i ett paradigmskifte blir ännu tydligare när man undersöker kunskapsbildningsprocesser och informationsflöden i denna tid. Svårigheten för individerna i informationssamhället är knappast att få information. Den väller över oss och vi får snarare värja oss för den mängd av osorterade meddelanden som slåss om vår uppmärksamhet.

Hantera informationsflödet
Frågan kan då kanske vara hur vi i denna mängd av information skaffar oss allmänbildning och verktyg för att hantera informationsflödet. Att själv påverka sin situation, delta i samhällsbygget med en kritisk granskande demokratisk aktiv attityd, kräver mod och kunskap. Det är visserligen en av folkbildningens viktigaste uppdrag men det kan vara nedslående att se hur vi inom folkbildningen ibland missar dessa aspekter av den digitala klyftans hot. Att söka, hitta, kritiskt värdera och bygga kunskap är en process som kräver en viss grundläggande allmänbildning. Vilket också visar sig vara något som folkbildningen kan koppla tillbaka till genom att knyta an till sina historiska nätverkspartners.

Frågan kan då kanske vara hur vi i denna mängd av information skaffar oss allmänbildning och verktyg för att hantera informationsflödet. Att själv påverka sin situation, delta i samhällsbygget med en kritisk granskande demokratisk aktiv attityd, kräver mod och kunskap. Det är visserligen en av folkbildningens viktigaste uppdrag men det kan vara nedslående att se hur vi inom folkbildningen ibland missar dessa aspekter av den digitala klyftans hot. Att söka, hitta, kritiskt värdera och bygga kunskap är en process som kräver en viss grundläggande allmänbildning. Vilket också visar sig vara något som folkbildningen kan koppla tillbaka till genom att knyta an till sina historiska nätverkspartners.

Den folkbildande processen som handlar om att bygga kunskap tillsammans är lika viktig nu som för 100 år sedan. Det är bara verktygen och informationsflödet som har förändrats. Idag kan den dock vara mer komplicerad så till vida att informationsmängden och kunskapsmassan är mycket större än vad de flesta av oss ens kunde tillgodo göra sig under ett helt liv för 100 år sedan. Idag blir det därför viktigare att knyta goda informationshanterare och skapa nätverk kring olika teman för att tillsammans byta erfarenheter, ställa frågor, söka information, värdera och bearbeta denna för att sedan kunna bygga kunskap tillsammans. I detta digitala och informationstäta samhälle vi lever i blir den grundläggande kunskapen att veta hur du ska kunna hitta relevanta fakta och omsätta dem i din verklighet så att kunskapen kan ligga till grund för vidare ställningstaganden eller konkreta handlingar. Vad är det om inte folkbildning av idag.

Kunskapsprocess och informationshantering
Men vilka är då goda folkbildande proffs på detta kan man fråga sig. Den individ som söker bundsförvanter i kunskapsprocessen kan få goda sådana både i folkbildningen, hos kursledare som har den gemensamma kunskapsbyggandet i sina grundvärderingar, samt hos andra studiecirkel- och kursdeltagare som tillsammans med andra vill lära sig mer, och hos biblioteket och bibliotekarien som har en grundläggande kompetens kring informationssökning och informationsvärdering. Detta kräver dock att de olika aktörerna är medvetna om denna process och skaffar sig kunskap om nätverkets olika kompetenser så att man tillsammans samverkar för högsta möjliga kvalité i kunskapsbildningsprocessen.

Men vilka är då goda folkbildande proffs på detta kan man fråga sig. Den individ som söker bundsförvanter i kunskapsprocessen kan få goda sådana både i folkbildningen, hos kursledare som har den gemensamma kunskapsbyggandet i sina grundvärderingar, samt hos andra studiecirkel- och kursdeltagare som tillsammans med andra vill lära sig mer, och hos biblioteket och bibliotekarien som har en grundläggande kompetens kring informationssökning och informationsvärdering. Detta kräver dock att de olika aktörerna är medvetna om denna process och skaffar sig kunskap om nätverkets olika kompetenser så att man tillsammans samverkar för högsta möjliga kvalité i kunskapsbildningsprocessen.

Denna konstellation av aktörer kring den studerande är verkligen ett sätt att ge verktyg och kompetens som sträcker sig längre än till den enskilda studiecirkelns eller kursens deltagare. Verktygen och kontaktnäten blir vägar för den enskilde individen att skaffa sig den kunskap som behövs i informationssamhället för att bilda individen för ett livslångt lärande. Det kan också ge individen verktyg för att kliva över den digitala klyftan och ta steget över till delaktighet i det moderna demokratiska samhällsbygget.

Nätverk som bygger kunskap demokratiskt
Alternativet blir annars lätt enfald istället för mångfaldig kunskap, resignation istället för aktiva medborgare. Vägen till folkbildning i vår tid blir bildning i samverkan där hantering av information på olika sätt i bildningsprocessen är en nyckel. Kursledarens, studiecirkelledarens, andra kursdeltagares och bibliotekariens kompetenser är ett nätverk för att garantera en demokratisk kunskapsprocess. Något som sträcker sig längre än bara till det enskilda ämnet för lärandet.

Alternativet blir annars lätt enfald istället för mångfaldig kunskap, resignation istället för aktiva medborgare. Vägen till folkbildning i vår tid blir bildning i samverkan där hantering av information på olika sätt i bildningsprocessen är en nyckel. Kursledarens, studiecirkelledarens, andra kursdeltagares och bibliotekariens kompetenser är ett nätverk för att garantera en demokratisk kunskapsprocess. Något som sträcker sig längre än bara till det enskilda ämnet för lärandet.

Som folkbildare, folkhögskollärare och kursledare för flexibla kurser på nätet finns det många funderingar kring hur kursupplägget kan påverka arbetet för den enskilda kursdeltagaren. I mina tankar handlar det både om de som deltar i folkhögskolekurser men även de som deltar i studiecirklar som har rätt att få bildning i vår tid kring moderna verktyg. Därför uppmanar jag oss alla att samarbeta mellan våra olika kompetenser, med kursdeltagarnas möjligheter till kunskaper i livslångt lärande för ögonen. Då handlar det verkligen om folkbildning i vår moderna tid!

Ulrika Knutsson

Pedagog som arbetar för Länsbildningsförbundet Sörmland
och Åsa folkhögskola

Februari 2007