Efter att Irland sa nej till Lissabonfördraget råder osäkerhet om vad som nu ska ske. F n gäller Nicefördraget.
Valet till Europaparlamentet äger rum den 7 juni>
En ny kommission ska också tillsättas under 2009.
Den svenska regeringen har gjort följande prioriteringar för andra halvåret 2009 när Sverige är ordförande i EU.
- Klimatförändringarna
- Tillväxt för jobb och välfärd
- Tryggare Europa
- Östersjöstrategi
- Utvidgningen och Europas globala roll
Valet till Europaparlamentet är minst lika viktigt som valet till Riksdagen då EU:s lagar påverkar vår vardag.
- Det talas mycket om Lissabonfördraget, vad menas med det och hur påverkar det Europaparlamentet?
Lissabonfördraget säger sig syfta till att såväl demokratisera och effektivisera den Europeiska Unionen.
I det ena fördraget efter det andra har man utökat Europaparlamentets befogenheter.
När det gäller lagstiftning har medbeslutandeförfarandet utvidgats till att omfatta fler områden. Konkret innebär det att Europaparlamentet får verklig lagstiftande makt, på jämställd fot med rådet, i en rad frågor som det tidigare bara har hörts.
Den lagliga invandringen, det straffrättsliga samarbetet, polissamarbete och en del handelspolitiska och jordbrukspolitiska bestämmelser är exempel på sådana områden. Europaparlamentet kommer att kunna påverka nästan all lagstiftning.
När det gäller budgeten stadfäster Lissabonfördraget etablerad praxis med en flerårig budgetram, som i framtiden måste godkännas av Europaparlamentet.
Vidare föreskrivs det i det nya fördraget att Europaparlamentet och rådet tillsammans ska fastställa samtliga utgifter, och man avskaffar den nuvarande distinktionen mellan så kallade obligatoriska utgifter (t.ex. direktstöd till jordbruket) och icke-obligatoriska utgifter. Denna nyhet skapar jämvikt mellan de två institutionerna när de ska godkänna EU:s budget.
Slutligen föreskrivs det att Europaparlamentet ska samtycka till alla internationella avtal som ingås i sådana frågor som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
- Vad är skillnaden mellan Europeiska unionens råd, Europeiska rådet och Europarådet?
Europeiska unionens råd, som ibland kallas för ministerrådet eller bara rådet, är EU:s högsta beslutande organ. Här samlas medlemsländernas ministrar för att anta lagstiftning i form av direktiv, förordningar och beslut.
Rådet har olika sammansättning beroende på vilka frågor som behandlas. Om det till exempel gäller transportfrågor är det ministrarna med ansvar för transportfrågor i varje land som träffas för att fatta beslut. Europeiska unionens råd har sina lokaler i Bryssel.
Åtminstone två gånger per år träffas dessutom medlemsländernas stats- och regeringschefer för att fatta viktigare beslut som rör EU:s långsiktiga utveckling. Dessa möten brukar kallas för Europeiska rådet.Europarådet är en fristående institution som inte har med EU-samarbetet att göra.
Den grundades 1949 och har idag 46 medlemsländer över hela Europa. Redan 1950 antog Europarådet en europeisk konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och bildade en domstol för att övervaka efterlevnaden av konventionen. Både Europarådet och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har sina lokaler i Strasbourg.
- Är EU demokratiskt?
Ett enkelt svar är ja eftersom alla medlemsländer är parlamentariska demokratier.
Det hävdas ibland att EU inte är demokratiskt eftersom dess högsta beslutande organ Europeiska Unionens Råd (rådet) inte är utsett av Europaparlamentet men EU är inte en stat utan ett samarbete mellan demokratiska stater.
Det är också viktigt att påpeka det speciella med EU:s beslutsformer. Tjänstemannaorganet EU-kommissionen har ensamt initiativrätt.
Varken det direkt folkvalda Europaparlamentet eller det indirekt utsedda Rådet har initiativrätt. EU-kommissionen är visserligen valt av EUROPA-parlamentet. Det diskuteras ibland om dessa arbetsformer kan betraktas som demokratiska.
- Varför ägnar sig EU allt mer åt allt fler frågor?
EU:s medlemsländer har bedömt det så att allt fler och fler politiska frågor inte går att hantera på enbart nationell nivå utan de kräver gemensamma lösningar, t ex jordbruk, handel, miljö och på senare år också t ex valuta- och försvarsfrågor.
Den globala konkurrensen har också lett till att EU-länderna sammansvetsats på allt fler områden.
- Vad är det för skillnad mellan den svenska riksdagen och Europaparlamentet?
Den svenska riksdagen liksom de andra EU-ländernas parlament är ländernas högsta lagstiftande församling Europaparlamentet lagstiftar i ungefär 3/4 av alla politikområden tillsammans med Europeiska Unionens Råd (rådet), i övriga frågor är Europaparlamentet rådgivande eller samtyckande.
- Kan EU själv välja områden för lagstiftning?
Nej, det är fördragen som reglererar vilka områden som EU har lagstiftningsrätt över. Fördragen måste godkännas av alla medlemsländer innan de är giltiga.
Det nuvarande Nicefördraget från 2003 ersatte Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska Unionen.
F n planeras ett nytt fördrag; "Lissabonfördraget". Det är osäkert om detta fördrag kommer att träda i kraft p g a motstånd i några medlemsländer.
Varje medlemsland har ett bestämt antal platser i parlamentet. Antalet platser viktas efter folkmängd med viss överrepresentation för de mindre länderna. Sverige har idag 19 av totalt 785 platser i parlamentet.
I Sverige är det samma vallag som fastställer hur både val till riksdag, landsting, kommun och Europaparlamentet ska gå till. Den stora skillnaden är att i valet till Europaparlamentet är hela landet en enda valkrets.
Annars går själva röstningen till på samma sätt och även till Europaparlamentet gäller att ett parti måste få minst fyra procent av rösterna för att vara med i mandatfördelningen. Personröster räknas för den kandidat som fått minst fem procent av partiets röster i hela landet.
- Har alla medlemsländer lika stort inflytande i Europaparlamentet?
Nej, Mandatfördelningen för varje medlemsland är baserad på "degressiv" proportionalitet, vilket betyder att ett land med en liten befolkning får fler mandat i relation till sin befolkning än vad ett stort land får i relation till sin befolkning.
Mandatfördelningen är framförhandlad mellan medlemsstaterna och således finns det ingen speciell matematisk formel bakom fördelningen. Sverige förfogar över 19 platser i Europaparlamentet.
- Har den svenska riksdagen något inflytande i EU?
Inte i formell mening eftersom EU-fördraget inte innehåller något sådant inflytande. Det är regeringarna som företräder medlemsländerna. Men dessa har infört olika former av inflytande för de nationella parlamenten.
I Sverige arbetar utskotten i Riksdagen med att bereda ärenden som Regeringen ska förhandla om. Dessutom finns EU-nämnden bestående av riksdagens partier som överlägger med Regeringen inför EU-rådets sammanträden.
- Sverige är EU: s ordförande andra halvåret 2009, vad innebär det?
Det innebär att Sverige under ett halvår kommer att leda arbetet i EU och ansvara för att driva utvecklingen framåt i viktiga EU-frågor. Just nu pågår förberedelsearbetet som bäst inom regeringen och departementen.
Ordförandeskapet ansvarar för rådets agenda, är ordförande för ministerrådets möten, lägger fram lagstiftningsbeslut och politiska beslut. Det ska även medla fram kompromisser mellan medlemsstaterna. För att stödja ordförandelandet finns den så kallade trojkan som består av det innevarande och det kommande ordförandeskapet samt kommissionen.