Sweden.se - The official gateway to Sweden, är Svenska Institutets utåtriktade webbsida, där det finns rikligt med information om svenska traditioner.
Sedan 1907 arbetar Majblomman för att förbättra barns villkor i Sverige. Här är majblommans officiella sajt med allt du behöver veta!
Varför har vi adventsljusstakar? Vad är Mickelsmäss? Här finns svaren på frågorna, sammanställda av Östergötlands länsmuseum.
Från advent till öl.
"Är midsommaren ursprungligen en kristen högtid eller är den ursprungligen förkristen? Är den en inhemsk fest eller är den ett utländskt inlån?"
Muntlig tradition gör gällande att fjällräven kan ta renkalvar, medan forskare benhårt hävdat motsatsen. Motsättningen ledde till att Krister Stoor, forskare i samiska språkstudier, började titta närmare på myten om fjällräven. Han berättar om en rad faktorer för muntliga samiska berättelser där kunskap förmedlas om jakt och fiske. Inspelat i mars 2013. Arrangörer: Sveriges lantbruksuiversitet Umeå och Umeå universitet.
Varför firar man nationaldagen? Och varför är svenska flaggan blå och gul? Vi följer med Max till Skansen där han träffar olika personer som berättar om svenska nationaldagen och varför flaggan ser ut som den gör. Han är också med när kungafamiljen kommer till Skansen för att fira med en konsert.
Sametingets ledamöter respekteras som de folkvalda representanter de faktiskt är i våra nordiska länder. Det hävdar Ulf Mörkenstam, forskare i statsvetenskap. Problemen för sametinget ligger i att det i dag har en kluven eller delad ställning. Föredraget är en del i Samiska veckan, Ubmejen Biejvieh, och spelades in på Västerbottens museum i Umeå i mars 2013. Arrangör: Västerbottens museum och Såhkie - Umeå sameförening.
Isabelle, Brännlund, doktorand vid Centrum för samisk forskning, Umeå universitet, tittar i sin forskning närmare på hur rennäringen påverkas av olika förändringar i klimatet, och hur den kan anpassa sig. Föredraget är en del i Samiska veckan, Ubmejen Biejvieh, och spelades in på Västerbottens museum i Umeå i mars 2013. Arrangör: Västerbottens museum och Såhkie - Umeå sameförening.
Peter Sköld, chef för Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, inleder den dag under samiska veckan som satts ihop av Såhkie - Umeå Sameförening. Dagen är sedan 2013 döpt till Lars Thomasson-symposiet för att hedra legenden inom samiskt samhällsliv och samisk kultur. Inledningen är en del i Samiska veckan, Ubmejen Biejvieh, och spelades in på Västerbottens museum i Umeå i mars 2013. Arrangör: Västerbottens museum tillsammans med Såhkie - Umeå Sameförening.
84-årige Lars Thomasson, hedersdoktor i humaniora vid Umeå universitet, är en legend inom samisk kultur och samiskt samhällsliv. En stor del av sin livsgärning har han ägnat åt att förbättra förutsättningarna för Sveriges samer. Här berättar han om det arbetet. Då fanns det inget samiskt smörgåsbord med studieval, som han uttrycker det. Det viktigaste var att skapa yttre förutsättningar där samerna inte längre var objekt, utan subjekt. Från bitterhet till framtidstro. Föredraget är en del i Samiska veckan, Ubmejen Biejvieh, och spelades in på Västerbottens museum i Umeå i mars 2013. Arrangör: Västerbottens museum tillsammans med Såhkie - Umeå Sameförening
Sverre Fjellheim är en norsk författare och forskare i samiskt samhällsliv. Han talar om hur samhällslivet i samebyn fungerar, med Gåebrien sijte som exempel. Föredraget är en del i Samiska veckan, Ubmejen Biejvieh, och spelades in på Västerbottens museum i Umeå i mars 2013. Arrangör: Västerbottens museum och Såhkie - Umeå Sameförening.
Michael Lindblad, ordförande i Såhkie - Umeå Sameförening, inleder föredragen under Samiska veckan. Han sätter in årets Samiska vecka i ett sammanhang och jojkar också kort. Inledningstalet är en del i Samiska veckan, Ubmejen Biejvieh, och spelades in på Västerbottens museum i Umeå i mars 2013. Arrangör: Västerbottens museum och Såhkie - Umeå sameförening.
Västerbottens museum har i uppdrag att sprida samisk kultur. Britta Lindgren-Hyvönen, arkeolog och kulturhistoriker på museet, berättar hur detta arbete går till. Hon talar också om hur Gammlia, ett slags västerbottniskt Skansen, fick samiska visten och hur dessa konstruerades. Föredraget är en del i Samiska veckan, Ubmejen Biejvieh, och spelades in på Västerbottens museum i Umeå i mars 2013. Arrangör: Västerbottens museum och Såhkie - Umeå sameförening.
Dan Andersson frågar sig varför vi gör allt mindre åt våra allt större problem. "Tillsammans - i lust eller blomstring?" synar begrepp som frihet, plikt, ansvar och ömsesidighet. Boken visar hur skolan och klimatet och tjänstemännens etik hänger samman med en urgammal filosofisk konflikt. Den mellan lustens och blomstringens princip. Intervjuare: Gunnar Wetterberg.
I "Jakten på svenskheten" visar författaren Qaisar Mahmood att svenskar är mer lika än olika. Qaisar Mahmood har rest 900 mil genom Sverige och fann inget som förenade svenskarna han mötte. Förutom en sak. De hade en gemensam bild av vad som kännetecknar en svensk. Intervjuare: Birger Schlaug.
Vad tänker du på när du hör ordet Sverige? Vad tänker människor ute i världen på när man talar om Sverige? Under 25 års tid försökte kulturdebattörer, politiker och företagsledare enas om hur Svenska Institutet, SI, skulle sprida bilden av Sverige i världen. Nikolas Glover är historieforskare och har studerat samarbetet mellan stat och näringsliv, som SI bygger på. Inspelat i oktober 2012. Arrangör: Stockholms universitet
Vid midsommartid år 1948 inträffade de så kallade "tattarkravallerna" i Jönköping. En grupp på flera tusen jönköpingsbor, ledda av ett par slagskämpar, jagade bort en folklig minoritet - de resande, tattarna - med järnrör och blydaggar. Många skadades svårt, men ingen dog. Sommaren 2008, sextio år efter lynchningen, uppförde Folkteatern i Småland en teaterföreställning med titeln "Resa utan slut". Vi möter några av de medverkande i föreställningen som diskuterar huruvida något liknande skulle kunna hända i Sverige idag. Amatörskådespelaren Sofie Wahlström tror att dagens svenskar, särskilt de unga, är alltför upplysta för att dras med i en rasistisk lynchmobb, medan Raph Novak Rosengren, själv av resandesläkt, menar att något liknande visst kan hända igen. "Se på Italien, ett land i EU, där hundratals romer tvingats fly sedan folkmassor attackerat dem med stenar och brandbomber."
Vad är det som förenar svenskar och skiljer dem från människor i andra delar av världen? Journalisten och författaren Dilsa Demirbag-Sten samtalar med författaren Qaisar Mahmood om hans bok "Jakten på svenskheten". I den gör han ett försök att reda ut vad det egentligen innebär att vara svensk. "När man ser ut som jag får man oftast frågan var man kommer ifrån och jag har aldrig tyckt att frågan är provocerande men jag har haft svårt att svara på den", berättar Mahmood. Inspelat på Bok & Bibliotek 2012. Arrangör: Natur & Kultur.
Vi berättar om samernas kärlek till naturen och om samiska myter. För samerna betyder naturen nästan allt, och man ska därför vara tacksam mot den. På fjället lever allting, till och med stenarna, men bara för den som kan se det. Björnen, som förr i tiden var som en slags gud, får en riktig begravning när man ätit upp den - benresterna ska lämnas tillbaka till jorden. I samernas land finns speciella samiska gudar och sagor, heliga stenar och nåjden - medicinmannen som kan bota sjukdomar på helt andra sätt än våra doktorer.
Jojken är en slags urgammal samisk rapmusik som gör att man mår bra. Både barn och vuxna jojkar, och vissa gör rockmusik med jojken som grund. I programmet berättar vi också om samiska kåtor som går att fälla ihop som ett tält, eller som är byggda av torv och kan stå i hundra år. Vi visar dessutom det samiska hantverket: snidade knivar, metallbroderade klockarmband och samiskt mode av senaste snitt.
Med en annorlunda kultur och finkläder i starka färger lever samerna mitt i det vanliga samhället. Vi berättar om hur det var när samernas förfäder kom som de första invånarna till Sverige, men hur svenska staten tog ifrån dem rättigheter, språk och land.
Vi berättar om hur det går till när samerna sköter om sina renar och vad de har dem till, hur de samlar in dem med helikopter och hur de märker sin kalv. Det samiska språket är helt annorlunda och har ingenting gemensamt med det svenska. Till och med samer kan ha svårt att förstå olika dialekter. Dessutom berättar vi om hur det är att vara samisk tjej med nitarmband i storstan.