Att utbilda världsmedborgare

Folkhögskolorna i Norden är intimt förknippade med kampen för demokrati inom nationalstatens ram. Idag är många av de utmaningar vi står inför globala, vad betyder det för folkhögskolornas demokratiarbete?

Nordiska Folkhögskolerådet har under 2010 och 2011 lett ett projekt, med stöd genom Nordplus, vars syfte var att samla inspirerande erfarenheter av hur man på nordiska folkhögskolor arbetar med frågor om hållbar utveckling och global rättvisa.

Arbetet kretsade kring fyra utmaningar:

Kulturmötet - hur kan vi motverka etnocentrism, rasism och främlingsfientlighet och istället skapa interkulturella relationer som bygger på ömsesidighet och respekt?

Medborgarskapet - hur kan vi motverka känslor av maktlöshet och bidra till engagemang och delaktighet på såväl lokal som nationella och global nivå?

Hållbarhet - hur kan vi motverka destruktiva produktions-, konsumtions- och kulturmönster och bidra till lösningar på klimat- och miljökrisen?

Jämlikhet - hur kan vi motverka diskriminering och orättvisor som bygger på kön, klass, etnicitet, religion, sexualitet och verka för alla människors lika värde?

Deltagare i projektet

Projektet leddes av en styrgrupp med representanter för de nordiska folkhögskoleföreningarna och med Benton Wolgers som projektledare. Åtta folkhögskollärare från olika skolor, två från varje land och fyra forskare och/eller organisationsrepresentanter medverkade i arbetet. Alla samlades till en gemensam konferens i Malmö i samband med ICAE: s världskonferens om folkbildning. Där höll man gemensamt en välbesökt workshop med rubriken ”Can you train a global citizen?”.

Projektet utformades som en dialog mellan verksamma folkhögskollärarna och folkbildningsforskarna. Resultatet finns sammanfattat i rapporten "Att utbilda världsmedborgare".

Mette Højland från Nordfyns Folkehøjskole skriver om sina erfarenheter av att utveckla kursen ”Take the future – Verdensborgeskap på højskolemanér” vars syfte är utveckla kunskaper och insikter om vad som krävs för att vara en aktiv medborgare i en global värld.

Dagmar Winther från Rønde Højskole beskriver arbetet med sommarläger för utlandsfödda danskar och de utmaningar det betytt för højskolekulturen.

Liv Zetterling från Glokala folkhögskolan i Malmö redogör för hur man försöker låta ett glokalt perspektiv genomsyra all verksamhet på skolan, från kursinnehåll till lokalvård till utåtriktad verksamhet.

Jukka Kursula och Leena Teinilä berättar om hur man på finska folkhögskolor har utbildat människor som ska ta hand om ensamkommande flyktingbarn

Kirsi-Marja Tattari från folkhögskolan i Kankaanpään låter oss ta del av  arbetet med mångkulturell kompetens i yrkesutbildningen av fritids- och ungdomsinstruktörer.

Øyvin Sønnesyn från Sunnemøöre Folkehøgskule och Morten Eikenes från Ringerike Folkehøgskole i Norge är engagerade i att miljöcertifiera sina folkhögskolor enligt den norska modellen med ”miljøfyrtårn” och beskriver de utmaningar som det inneburit.

Terje Johansen, internationell sekreterare för Folkehøgskolerådet i Norge, framställer i artikeln ”Pedagogikk for de rike” hur man kan arbeta för attitydförändringar i den rika delen av världen för att skapa mer hållbara konsumtionsmönster.

Eva Warberg från Kvinnofolkhögskolan i Göteborg reflekterar i artikeln ”Inbjudan till jamsession” över vad det är som gör att olika maktordningar kan bli synliga i undervisningssituationen.

Folkhögskollärarnas praktik och metodik sammanfattas och fördjupas av fyra forskare och representanter för folkrörelser.

Staffan Roselius, med mångårig erfarenhet som folkhögskollärare och som lärare vid folkhögskollärarprogrammet i Linköping, pekar på de skilda förutsättningarna för det internationella arbetet i de olika nordiska länderna och gör en översiktlig sammanfattning av de olika bidragen.

Bernt Gustavsson, professor i pedagogik och demokrati vid Örebro universitet, kopplar tanken om världsmedborgaren till olika kunskaps- och bildningstraditioner och visar på vikten av ett brett bildningsbegrepp som inte reduceras till nationell konkurrens eller arbetsmarknadens krav.

Berit Larsson, lärare vid Kvinnofolkhögskolan och Göteborgs universitet, uppmärksammar risken med konsensustänkande inom den nordiska folkbildningen och betonar vikten av att tydliggöra konflikter för att ett medvetet handlande ska bli möjligt.

Lars Igeland, aktiv i Jordens Vänner, menar att det finns ett mått av självgodhet på många folkhögskolor när det gäller det demokratiska uppdraget som man bör göra upp med, men att det också finns en unik potential för att arbeta med det aktiva medborgarskapet. Hans artikel ger många konkreta förslag på hur folkhögskolorna kan utveckla detta arbete.

Reflektioner från projektledaren Benton Wolgers

Hur ser du på betydelsen av det här projektet?

- Det har visat på den stora potential och den kreativitet som folkhögskolorna i Norden har för att arbeta med frågor om globalt medborgarskap. Folkhögskolläranas konkreta exempel ger inspiration mellan länder och skolor till hur vi kan utveckla vår verksamhet. Kopplingen mellan forskarnas och lärarna perspektiv är mycket fruktbar, föreningen av teori och praktik.

Hur kommer projektets resultat att spridas?

- Rapporten kommer att skickas ut till Nordens alla 400 folkhögskolor och lärarna som deltagit i projektet kommer att hålla spridningsseminarier i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Vi har tryckt 500 ex så den kommer snart att vara slut men den kommer att finnas som pdf-fil. Om efterfrågan blir stor gör vi en nytryckning.

Hur kan projektrapporten ”Att utbilda världsmedborgare” komma till användning?

- Jag tänker att flera av artiklarna lämpar sig utmärkt för diskussioner i lärarlag. Det finns såväl teoretiska utmaningar för att bättre förstå vad vi gör som konkreta praktiska tips att inspireras av. Jag tror också att folkhögsskollärarprogrammet kan ha stor användning texterna.

Mats Ehn

December 2011