En av de största förtjänsterna med Mänsklighetens sista dagar, sett från ett utbildningsperspektiv, är seriens förmåga att väcka intresse för naturvetenskapliga ämnen, som annars kanske uppfattas som svåråtkomliga eller ointressanta. Längden på avsnitten (10 minuter) och det spännande ämnesinnehållet gör dem perfekta som avstamp för lektioner eller längre kurser.
Fysik
Avsnitten Rymdens projektiler, Kollapsande stjärnor och Aggressiva utomjordingar fungerar alla som inspirerande introduktioner till arbetet med universums utveckling och struktur. Med avstamp i avsnitten kan man sedan arbeta vidare med flera ämnesrelevanta frågor.
Hur skapades kometer och stjärnor? Vad består de av? Vad är supernovor, gammablixtar och svarta hål? Hur undersöker man universum och elektromagnetisk strålning från rymden? Innehållet i det sistnämnda avsnittet kan dessutom kontrasteras mot olika religioners livsåskådningar inom religionsämnet. Finns det liv i universum och hur bör vetenskapliga fakta värderas i relation till religiösa?
Avsnitten Domedagskrig och Farliga fysikaliska lekar är bra intresseväckare när man vill arbeta med frågor kring energi och, energiresurser samt nanoteknik respektive partikelfysik. Programmen ger en dramatisk inledning och sätter in ämnesrelaterat innehåll som fusion och fission, atomkärnans uppbyggnad, bindningsenergi och kärnreaktioner i ett sammanhang. I förlängningen kan man också glida över på frågeställningar kring kärnkraft och vad vi ska göra med vårt radioaktiva kärnbränsle. Båda avsnitten erbjuder dessutom en ingång till frågor som är relevanta för historieämnet.
Vad föranledde Hiroshimabomben? Vad var kalla kriget och kärnvapenkapprustningen? Varför har USA och Ryssland tusentals kärnvapenladdningar i beredskap samtidigt som man fördömer andra länders kärnvapenprogram och hur kommer nästa massförstörelsevapen att se ut?
Geografi
Ska man arbeta med jordens naturgeografiska och geologiska byggnad samt de processer som fortlöpande äger rum i mark, vatten och luft erbjuder avsnittet Supervulkanen vaknar en fängslande inledning. Med andra ord passar det för geologi i allmänhet och vulkanism i synnerhet. Efter att ha sett programmet kan man arbeta vidare med frågor om hur vulkaner påverkar naturlandskapet på jorden eller vad som händer vid ett vulkanutbrott.
Biologi
Avsnittet Den skenande planeten är intressant ur ett ekologiskt perspektiv och kan därför användas som introduktion i både biologi- samt geografiämnet.
Med fokus på växthusgaserna koldioxid och metan förklaras bland annat skillnaden mellan klimat och väder, vilket gör avsnittet till en bra start för att jobba vidare med ekosystemens struktur samt hur vi människor orsakar störningar i kretsloppen.
Ytterligare frågor att arbeta vidare med är vad klimatförändringen beror på, vilka konsekvenser den får och hur vi ska gå vidare från där vi är nu?
Avsnitten Anfall från mikrovärlden och Syntetisk biologi är, med sina tydliga anknytningar till medicin- och biologiämnet, spännande introduktioner till arbete inom cell- och molekylärbiologi samt om organismens funktion.
Vilka är cell- och molekylärbiologins användningsområden, vad finns det för möjligheter och risker och vilka etiska frågeställningar omgärdar forskningen? Vilken betydelse har mikroorganismer för hälsa och sjukdom och hur fungerar immunsystemet? Hur sprids smittor och infektioner, hur är virus byggda, vad är deras funktion och hur fungerar deras reproduktion? Hur fungerar antibiotika?
Teknik
Avsnittet När maskinerna tar över fokuserar på robotik och AI. Det är med andra ord mer tekniskt i sin ämnestillhörighet och erbjuder en väg in i frågeställningar om hur tekniken har utvecklats och hur den kommer att utvecklas i framtiden. Avsnittet kan också vara startpunkt på en diskussion kring etiska aspekter beträffande teknikutvecklingen.
Ämnesövergripande användning
Mänsklighetens sista dagar lämpar sig också väl för ämnesövergripande användning. Man skulle till exempel kunna integrera de naturvetenskapliga ämnena och låta avsnitten bli startpunkt för olika uppgifter, projekt eller grupparbeten om hållbar utveckling.
Men varför begränsa sig enbart till de naturvetenskapliga ämnena? Historia och religion har nämnts, men programmen kan även trigga igång existentiella frågor och därmed bli användbara inom filosofiämnet. Serien handlar ju trots allt om olika hot mot hela den mänskliga rasen. Med lite fantasi och pedagogisk skicklighet kan avsnitten användas som underlag för diskussioner om varför människan finns till samt vad vi har för existensberättigande? Och vad är egentligen meningen med livet om allt ändå ska ta slut någon gång?
Övriga diskussionsämnen
Förslag på diskussionsämnen som serien ger upphov till:
* Sannolikhets- och riskbedömning samt nytta kontra risk – det som kan göra mycket gott kan också få förödande konsekvenser. Bör vissa forskningsområden förbjudas?
* Krisberedskap – vilken framförhållning ska ett samhälle ha? Och för vilka hot?
* Slutet för den personliga integriteten – måste ett övervakningssamhälle liknande det i 1984 införas för att säkerställa att de kraftfulla teknikerna som nu blir alltmer tillgängliga inte används?