15 träffar av totalt 91 träffar

Alla mediatyper

  1. 1

    Blixt och dunder

    I Sverige åskar det mest under sommarmånaderna juni - augusti men åskväder kan förekomma under alla årstider. Vi har samlat ihop olika aspekter om den elektriska urladdning i jordens atmosfär som kallas åska.

  2. 2

    Daylight Saving Time

    En seriös sida på engelska om sommar och vintertid, hur det började, varför osv.

    Gå direkt till webbplatsen
  3. 3

    Klimat i förändring - Naturvårdsverket

    Klimatförändringarna beror på människans utsläpp av växthusgaser. Problemen drabbar oss alla.

    Gå direkt till webbplatsen
  4. 4

    Kunskapsbanken - SMHI

    Förutom dagliga väderprognoser från detaljerade kartor informerar SMHI om det mesta kring väder och vind. Kunskapsbanken ger svar om vädret, observationer från haven och om klimatet.

    Gå direkt till webbplatsen
  5. 5

    Meteoalarm

    www.meteoalarm.eu ger relevant informationen för att förbereda dig för extremt väder som förväntas uppstå i Europa.

    Gå direkt till webbplatsen
  6. 6

    Shareweather

    Skicka in dina observationer och bidra till aktuell forskning. Som tack för hjälpen får du en 24-timmarsprognos för varje lämnad rapport.

    Gå direkt till webbplatsen
  7. 7

    SkolVäderNätet

    "SVN, ett all-verktyg för skolan. För alla årskurser, i alla ämnen; framför allt inom naturvetenskap. Lär dig göra prognoser, utföra experiment, söka kunskap, kolla vädret just nu, bl a från våra egna stationer."

    Gå direkt till webbplatsen
  8. 8

    SNF- Klimat och miljö

    Svenska Naturskyddsföreningens sidor om klimat och klimatförändringar.

    Gå direkt till webbplatsen
  9. 9

    Vad är en tsunami?

    En tsunami är en våg som bildas i havet av en jordbävning på havsbottnen.

    Gå direkt till webbplatsen
  10. 10

    Valla-Väder Hemsida

    Om du är intresserad av väderrekord skall du ta en titta på denna webbplats.

    Gå direkt till webbplatsen
  11. 11

    Vattenmyndigheterna -VISS

    VISS är en databas med alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten.

    Gå direkt till webbplatsen
  12. 12

    Weather Cams - se vädret!

    På denna sida finns en lista med länkar till webbkameror som visar vilket väder det för tillfället är på flera hundra platser runtom på jordklotet.

    Gå direkt till webbplatsen
  13. 13

    Väder

    Hur är vädret i Norden, Storbritannien, Frankrike, Tyskland Kanada och USA?

    Gå direkt till webbplatsen
  14. 14

    Växthuseffekten

    Genom den här multimediapresentationen kan man på ett enkelt sätt få kunskap om växthuseffekten och om hur vi människor påverkar med utsläpp av växthusgaser. Genom bild, text och animationer får vi lära oss mera samt vad vi kan göra för att för att minska utsläppen.

    Gå direkt till webbplatsen
  15. 15

    Åska och åskskydd

    Hur uppstår egentligen åska och blixtnedslag och vilka följder kan de få? Vad är en klotblixt och hur fungerar blixtdetektering?

    Gå direkt till webbplatsen
Visar träff 1-15 av 15

Webbplatser

  1. 1

    Daylight Saving Time

    En seriös sida på engelska om sommar och vintertid, hur det började, varför osv.

    Gå direkt till webbplatsen
  2. 2

    Klimat i förändring - Naturvårdsverket

    Klimatförändringarna beror på människans utsläpp av växthusgaser. Problemen drabbar oss alla.

    Gå direkt till webbplatsen
  3. 3

    Kunskapsbanken - SMHI

    Förutom dagliga väderprognoser från detaljerade kartor informerar SMHI om det mesta kring väder och vind. Kunskapsbanken ger svar om vädret, observationer från haven och om klimatet.

    Gå direkt till webbplatsen
  4. 4

    Meteoalarm

    www.meteoalarm.eu ger relevant informationen för att förbereda dig för extremt väder som förväntas uppstå i Europa.

    Gå direkt till webbplatsen
  5. 5

    Shareweather

    Skicka in dina observationer och bidra till aktuell forskning. Som tack för hjälpen får du en 24-timmarsprognos för varje lämnad rapport.

    Gå direkt till webbplatsen
  6. 6

    SkolVäderNätet

    "SVN, ett all-verktyg för skolan. För alla årskurser, i alla ämnen; framför allt inom naturvetenskap. Lär dig göra prognoser, utföra experiment, söka kunskap, kolla vädret just nu, bl a från våra egna stationer."

    Gå direkt till webbplatsen
  7. 7

    SNF- Klimat och miljö

    Svenska Naturskyddsföreningens sidor om klimat och klimatförändringar.

    Gå direkt till webbplatsen
  8. 8

    Vad är en tsunami?

    En tsunami är en våg som bildas i havet av en jordbävning på havsbottnen.

    Gå direkt till webbplatsen
  9. 9

    Valla-Väder Hemsida

    Om du är intresserad av väderrekord skall du ta en titta på denna webbplats.

    Gå direkt till webbplatsen
  10. 10

    Vattenmyndigheterna -VISS

    VISS är en databas med alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten.

    Gå direkt till webbplatsen
  11. 11

    Weather Cams - se vädret!

    På denna sida finns en lista med länkar till webbkameror som visar vilket väder det för tillfället är på flera hundra platser runtom på jordklotet.

    Gå direkt till webbplatsen
  12. 12

    Väder

    Hur är vädret i Norden, Storbritannien, Frankrike, Tyskland Kanada och USA?

    Gå direkt till webbplatsen
  13. 13

    Växthuseffekten

    Genom den här multimediapresentationen kan man på ett enkelt sätt få kunskap om växthuseffekten och om hur vi människor påverkar med utsläpp av växthusgaser. Genom bild, text och animationer får vi lära oss mera samt vad vi kan göra för att för att minska utsläppen.

    Gå direkt till webbplatsen
  14. 14

    Åska och åskskydd

    Hur uppstår egentligen åska och blixtnedslag och vilka följder kan de få? Vad är en klotblixt och hur fungerar blixtdetektering?

    Gå direkt till webbplatsen
Visar träff 1-14 av 14

Rörligt media

Studiematerial

0 träffar av totalt 91 träffar

UR

76 träffar av totalt 91 träffar
  1. 21

    Kapten Balans och tidsmaskinen : Kalla kalsonger

    Kapten Balans fryser i sina superhjältekläder och längtar till sommaren. Nahas fixar till tidsmaskinen så att man kan åka till den årstid man gillar bäst.

  2. 22

    Megastäderna : Dakar

    På grund av klimatuppvärmningen kan hälften av jordens befolkning vid nästa sekelskifte stå inför en svår matbrist. Eftersom tidigare värmeböljor endast haft lokal utbredning har mat alltid kunnat importeras. Men när värmen blir global går det inte längre att vända sig någon annanstans. I Senegal har upplopp redan utbrutit i protest mot matbrist orsakad av torka i Sahalregionen. När jordbruk blir en omöjlighet tvingats allt fler att lämna sina byar och flytta till huvudstaden Dakar. Vi möter dessa klimatinvandrare och hör också vad vetenskapsmän och forskare tror om den framtid som staden går till mötes.

  3. 23

    Megastäderna : Lima

    Vid en klimatförändring kommer vattenbrist bli ett av de mest akuta problemen som mänskligheten ställs inför. I Peru är huvudstaden Lima beroende av vatten från tre floder som försörjs av smältvatten från glaciärerna i bergen runt omkring. En global temperaturhöjning som får glaciärerna att smälta skulle få katastrofala konsekvenser. Limas ökande befolkning ställer krav på vattenförsörjningen och för att försöka möta det ökade behovet har man utvecklat en teknik för att fånga upp fukt i finmaskiga nät.

  4. 24

    Mitt jobb : Meteorolog

    Meteorologin är läran om atmosfärens strömning och fysikaliska egenskaper, om vädret och dess växlingar och om klimatet. Klart väder, regnigt, snö, blåsigt, dimma, kallt, varmt... Hur vädret är engagerar de flesta av oss. Och så finns det de som har sådana yrken att de behöver få ständiga rapporter och prognoser om vädret t ex piloter, sjömän, vägbyggare, chaufförer, jordbrukare och husbyggare, människor som planerar sin verksamhet utifrån hur vädret kommer att bli. Lönen för en meteorolog kan variera från ca 20000 till 40000 kronor, beroende på erfarenhet och förhandlingsförmåga vid den individuella lönesättningen.

  5. 25

    Mänsklighetens sista dagar : Klimatkollaps

    Vad skulle krävas för att utplåna oss människor? Vissa forskare menar att människan har gjort sig immun mot utrotning, medan andra anser att det kommande århundradet blir avgörande för vår överlevnad. På fjärde plats i domedagslistan kommer utsläpp av växthusgaser som får klimatet att kollapsa och polerna att smälta.

  6. 26

    Mänsklighetens sista dagar : Supervulkanen vaknar

    Vad skulle krävas för att utplåna oss människor? Vissa forskare menar att människan har gjort sig immun mot utrotning, medan andra anser att det kommande århundradet blir avgörande för vår överlevnad. Det kanske mest extrema som kan ske på jorden är vulkanutbrott. På åttonde plats i domedagslistan kommer utbrott från enorma supervulkaner.

  7. 27

    Personligt! : med Charlotta Sokulski Bateld

    "Efter gymnasiet åkte jag till Polen för att ta reda på vem min pappa var." 20-åriga Charlotta Sokulski Bateld minns det som ett fruktansvärt år. Samtidigt var hon med om många underbara stunder. "Jag lärde mig så mycket."

  8. 28

    Resor från jordens mitt : Indonesien

    Iain Stewart besöker Indonesien där några av världens mest storslagna vulkaner återfinns. Han besöker vulkanen Merapi på Java och tittar närmare på varningssystemet som finns där. Efter att teamet filmat första gången har vulkanen haft ett våldsamt utbrott och de återvänder nu för att ta ytterligare bilder. Vi får höra hur vulkanen Tobas utbrott på Sumatra för 75 000 år sedan resulterade i en vulkanisk vinter som utraderade 75 procent av invånarna. Iain Stewart undersöker dessutom hur Indonesiens vulkaner har påverkat religionen, politiken och kulturen i regionen.

  9. 29

    Runt i naturen : Klimatet i kristallkulan

    Morgondagens väder blir varmare, våtare och mer dramatiskt. Det visar beräkningar av klimatforskarnas superdatorer. Men hur mycket? Och kan vi göra något för att hejda klimatförändringarna? Följ med på en resa i spåren av väder och oväder från idag och hundra år framåt (!). Här får man till exempel träffa Malin som plötsligt märkte hur huset började luta under ett häftigt skyfall på Orust; forskaren som mäter upp de högsta halterna växthusgas på 400 000 år bland isbjörnarna på Svalbard, och även göra ett besök i ett forskningsområde där man simulerar klimatet år 2100 mitt i riktiga skogen. Dessutom blir det tecknad framtidsfilm gjord av elever på Myrstugubergets friskola.

  10. 30

    Teknik & Vetenskap : Vad är ozonhålet?

    Vid ett besök hos vädertjänsten SMHI i Norrköping följer vi hur man mäter och kartlägger ozonskiktet i atmosfären rakt ovanför staden. Mätningarna har pågått kontinuerligt under många år. Vid den amerikanska vädertjänsten NOAA får vi ta del av de mätningar som gjorts över Antarktis, där de stora förändringarna observerats. För att förbättra den globala situationen försöker man ta tillvara och begränsa utsläppen av de freongaser som orsakar problem med ozonskikten, och vi besöker en anläggning där man demonterade 10.000-tals kylskåp som innehåller den skadliga gasen. Slutligen ett besök i Kiruna vid vår raketbas ESRANGE där en stor internationell grupp forskare var i full färd med att kartlägga ozonet över nordkalotten. De använde bl.a. olika typer av ballongburna instrument.

  11. 31

    Teknik & Vetenskap : Ändras jordens klimat?

    I reportage från Naturhistoriska riksmuseet och den svenska vädertjänsten, SMHI, möter vi olika fakta om jordens klimat genom årmiljonerna fram till dagsläget. Ett följande reportage hos den amerikanska vädertjänsten, NOAA, belyser de metoder forskarna använder för att samla in data och underlag om den globala växthuseffekten. Vi möter data från bojar i oceanerna och instrument ombord på satelliter, som alla pekar mot att vi går mot en global uppvärmning.

  12. 32

    UR Samtiden - Att förutspå jordbävningar

    Niklas Wästeby, forskare i geologi och geokemi berättar om arbetet med att försöka förutsäga jordbävningar, vid en populärvetenskaplig föreläsning arrangerad av Stockholms universitet.

  13. 33

    UR Samtiden - Att förutspå jordbävningar

    Niklas Wästeby, forskare i geologi och geokemi berättar om arbetet med att försöka förutsäga jordbävningar, vid en populärvetenskaplig föreläsning arrangerad av Stockholms universitet.

  14. 34

    UR Samtiden - Cykliska förlopp : I fokus: Klimatets cykler

    Jakten på cykler är viktig för klimatforskarna. Om klimatet varierar cykliskt kan man göra prognoser för framtiden, man kan visa vad som styr klimatet under 10, 1000 eller 100 000 år. Med hjälp av bland annat iskärnor, sjösediment och trädringar försöker klimatforskarna rekonstruera hur klimatet har varierat. Men jordens klimatsystem är komplext. Gunhild Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet, ger i programmet, som är ett utdrag från hennes föreläsning för Vetenskapsrådet våren 2010, exempel på forskning där man både lyckats och misslyckats med att hitta cykler för klimatförändringar.

  15. 35

    UR Samtiden - Cykliska förlopp : Jakten på klimatets cykler

    Jakten på cykler är viktig för klimatforskarna. Om klimatet varierar cykliskt kan man göra prognoser för framtiden, man kan visa vad som styr klimatet under 10, 1000 eller 100 000 år. Med hjälp av bland annat iskärnor, sjösediment och trädringar försöker klimatforskarna rekonstruera hur klimatet har varierat. Men jordens klimatsystem är komplext. Gunhild Rosqvist, professor i geografi, vid Stockholms universitet, ger exempel på forskning där man både lyckats och misslyckats med att hitta cykler för klimatförändringar.

  16. 36

    UR Samtiden - Ekonomi - inte bara pengar : Så samspelar ekonomi och klimat

    Det finns lite forskning på hur mycket klimatet påverkar ekonomi, vilket är konstigt med tanke på hur stora kostnaderna kan bli, säger Per Krusell, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet. Går delar av världen med vinst, medan andra delar får stå för kostnaderna? Vad är kostnader på grund av klimatet och vad är intäkter? Föredraget avslutas med ett samtal med deltagarna på Vetenskapsrådets kvartalsseminarium om ekonomi, lett av Arne Jarrick, Vetenskapsrådet.

  17. 37

    UR Samtiden - Forskar Grand Prix : Vad händer när permafrosten tinar?

    Både natur och människor kommer att påverkas när Arktis blir varmare, men ännu vet inte forskarna exakt hur. Britta Sannel, forskare i naturgeografi vid Stockholms universitet, söker sig till norra Sveriges frusna torvmarker för att undersöka hur permafrosten förändrats över tiden. Inspelat i december 2012. Arrangör: Vetenskap & Allmänhet.

  18. 38

    UR Samtiden - Forskning i Umeå : Arktis - i världens blickfång

    Ibland uppfattas Arktis som ett kargt och isigt landskap utan särskilt mycket liv, men sommartid grönskar det och livet finns också i olika former under resten av året. Peter Sköld, professor i historia, talar om utforskandet av Arktis och de förändringar som Arktis just nu går igenom. Inspelat i mars 2013. Arrangörer: Sveriges lantbruksuniversitet Umeå och Umeå universitet.

  19. 39

    UR Samtiden - Forskning i Umeå : Arktis växtlighet i ett förändrat klimat

    Ekosystemforskaren Maja Sundqvist leder oss i en vandring utmed en fjällsluttning vid Abisko. Men vad händer med växtligheten i framtidens klimat, där temperaturökningen sannolikt blir så hög som fem grader? Inspelat i mars 2013. Arrangörer: Sveriges lantbruksuniversitet Umeå och Umeå universitet.

  20. 40

    UR Samtiden - Geologidagen : Ur havets skum

    Föreläsaren och forskaren Douglas Nilsson presenterar rön från ett svenskt klimatprojekt. Han beskiver i detalj hur skum uppstår. Först visar han med ett vanligt vattenglas med kolsyra, bubbelvatten, genom att lägga handen över vattenglaset och känna bubblorna slå mot handflatan. Det fungerar ungefär på samma sätt i havet. Men då är det inte kolsyrat vatten som skapar skum, utan vinden och vågorna. När vågorna bryter vattenytan, uppstår en luftficka som stiger mot ytan. När bubblan når vattenytan, bildas olika partiklar i havet. Han nämner också skillnaderna mellan växthusgaser som har en värmande effekt på klimatet. Aerosolpartiklar har en kylande effekt, det är de partiklarna som orsakar havsskummet. Avslutningsvis beskriver Douglas Nilsson kommande forskningsprojekt.

Visar träff 21-40 av 76
Utgivare: Folkbildningsnätet